läs också:

Alice, Margaret och samhällsnyttan

Bild: John Tenniel
24 november, 2023
Den som har en ansvarsfull position inom utbildning i Sverige har anledning att vara djupt ödmjuk inför den egna förmågan att bedöma samhällsnyttan av en utbildning eller verksamhet på lång sikt.
Bild: John Tenniel
24 november, 2023

”There is no such thing as society”, sade Margaret Thatcher i ett berömt uttalande från 1987, som brukar översättas till svenska med ”Det finns inget samhälle”. Hennes formulering blev med tiden ett slags ultraliberalt credo. Idag är det få som bekänner sig till ultraliberalismen, tvärtom används orden samhälle och samhällsnytta flitigt i de ideologier som dominerar samhällsdebatten idag. Vad som betraktas som samhällsnyttigt varierar däremot, och beror naturligtvis på vilket samhälle vi ser som önskvärt. Så, innan vi talar om samhällsnytta, bör vi ha en idé om vilket samhälle vi vill ha.

Samhället tar ansvar för social, ekonomisk och biologisk hållbarhet. Jag vill kunna plocka svamp om hösten och åka skidor på vintern också.

Det är naturligtvis omöjligt att formulera en komplett samhällssyn på några rader, men jag gör ett anspråkslöst försök. Jag vill leva i ett samhälle där människor oavsett bakgrund kan leva trygga, meningsfulla och hälsosamma liv. Tilliten är hög och människor med olika erfarenheter möts och lär sig av varandra. Kultur, teknik, vetenskap och näringsliv blomstrar. Varje människa har stor möjlighet att påverka sina livsförhållanden. Samhället tar ansvar för social, ekonomisk och biologisk hållbarhet. Jag vill kunna plocka svamp om hösten och åka skidor på vintern också.

Utifrån min samhällssyn blir allt som bidrar till ovanstående per definition samhällsnyttigt. Många debattörer har i stället ett snävare perspektiv när de använder begreppet samhällsnytta. De menar att nyttan definieras utifrån ett ekonomiskt tillväxtperspektiv. De slår gärna larm om när samhällets resurser används till sådant som de ser som onyttigt. Genom åren har sådan kritik riktats mot exempelvis hemspråksundervisning, mot viss utbildning och forskning på universitet och högskola, mot hela kultursfären och mot stora delar av studieförbundens verksamhet.

Gunnar Danielsson, Folkuniversitets generalsekreterare.

Diskussionen om samhällsnytta är inte i första hand filosofisk, utan samhällsekonomisk. Den gäller hur samhället ska använda sina begränsade gemensamma resurser, alltså prioritera. Det är här samhällssynen och ideologin kommer in i bilden. Utifrån en konservativ, liberal eller socialistisk utgångspunkt landar man i olika prioriteringar, det är naturligt. Men när debattörer eller politiker talar om prioriteringar utan att redovisa vilket samhälle man eftersträvar blir det förvirrande. Det blir som en bakvänd version av Alice i underlandet, där ju Alice får höra att det inte spelar någon roll vilken väg hon tar, om hon ändå inte vet vart hon vill komma. Hur ska vi som medborgare förstå vad som ska prioriteras om debattören inte berättar vilket samhälle han eller hon eftersträvar?

Föreställningen om samhällsnytta förändras också över tid. Det som är nyttigt för tillväxt en dag kan några år senare uppfattas som onyttigt eller direkt skadligt. Användningen av hormoslyr för att bekämpa lövträd är ett förskräckande exempel på något som för femtio år sedan sågs som nyttigt, men ledde till personliga och ekologiska katastrofer. Exempel på det motsatta finns också: För inte alltför länge sedan kritiserades studiecirklar om dataspel för att vara fullständigt onyttiga. Idag är utbildning i speldesign grunden för en svensk exportindustri som sedan länge passerat bilindustrin i storlek och som nu befinner sig i nivå med järnmalm och pappersmassa. Vem såg det komma? – inte jag, i alla fall.

Min slutsats: Den som har en ansvarsfull position inom utbildning i Sverige har anledning att vara djupt ödmjuk inför den egna förmågan att bedöma samhällsnyttan av en utbildning eller verksamhet på lång sikt.

Det fristående studieförbundet

Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige. Vi uppbär statsbidrag för de delar av verksamheten som är folkbildningsarbete. Folkuniversitetet drivs i stiftelseform och utan vinstintresse. Folkuniversitetet är partipolitiskt obundet och fristående från religiösa och fackliga intressen. Folkuniversitetet består av fem olika stiftelser med säte i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Därtill finns ett gemensamt förbundskansli. I våra styrelser sitter representanter från universiteten, studentkårerna och Folkuniversitetsföreningen.
liknande läsning:

Tack!

Du är nu anmäld till Tidskriftens nyhetsbrev.