text  Klara Johansson
bild  iStock

12 FEBRUARI 2020

Är vi verkligen individualister?

Det du ser som din alldeles egna åsikt eller handling bestäms i stor uträckning av vilka du umgås med och vad din kropp skickar för signaler just då. Vi tror kanske att vi baserar våra beslut på fakta, men antropologen Katarina Graffman vet bättre.

Antropologens metod kallas etnografi och innebär att man inte bara lyssnar på vad människor säger att de gör, utan även iakttar hur de faktiskt gör. Skillnaden kan vara stor.

– Det beror på en mängd saker, säger Katarina Graffman. Vi ger uttryck för begär snarare än behov, vi säger det vi tror den som frågar vill höra, vi är formade av kulturella konventioner och trender, vi vet egentligen inte hur vi beter oss för mycket av det vi gör går på autopilot.

Den rationella förklaringen till mänskligt beteende är att vi tar in information som påverkar vår attityd och sedan anpassar vi vårt beteende därefter. Det är väl så det känns som att det går till och många arbetar fortfarande efter den tankemodellen. Katarina Graffman pekar till exempel på myndigheters informationskampanjer eller de många attitydundersökningar som beställs av företag.

Samtidens näst intill oändliga valmöjligheter göder människors behov av bubblor, säger antropologen Katarina Graffman

– Men vi människor är slavar under våra kroppar. Medan sinnet (i bästa fall) är skarpt och analytiskt så känner kroppen begär, blir trött, rastlös, är hungrig, eller bara oerhört sugen på något. Då spelar det mindre roll hur kloka principbeslut man fattat när man sitter mätt, varm och nöjd i favoritfåtöljen. Och förutom att våra kroppar beter sig har vi den sociala och kulturella kontexten. Vi bearbetar inte information i ett socialt och kulturellt vakuum.

Så hur går det till när gruppen påverkar våra beslut? Regler och lagar som är tvingande för alla är ett uttryck för det. Som konsumenter handlar det om att vi tar in rekommendationer eller följer majoritetens val, som när vi läser av topplistor. Sedan finns det kopieringsstrategin.

– Det är när människor helt enkelt apar efter dem man ser upp till. Det kan vara människor i ens närhet eller kändisar. Speciellt tydligt är detta när det handlar om identitetsskapande konsumtion. Vi blir helt enkelt bedömda och placeras in i sociala kategorier av andra utifrån vad vi köper och vad vi gör.

I vår tid av informationsöverflöd har gruppen, eller kanske bubblan, blivit allt viktigare för beslutsfattande, särskilt i yngre generationer. Digital teknik gör det möjligt att alltid ha tillgång till återkoppling.

– Samtidens näst intill oändliga valmöjligheter göder människors behov av bubblor så att vi kan spegla och få våra val bekräftade bland likasinnade. Att ha olika grupper att diskutera varumärken, konsumtionsval och stil med ger en möjlighet att fylla prylar och varumärken med olika värden. Det sker genom en ömsesidig dialog. Det känns tryggt att välja något som gruppen redan har diskuterat och godkänt och innebär att man undviker den ångest valfriheten innebär. Kommersiella såväl som ickekommersiella budskap omtolkas och ”förhandlas” i den egna gruppgemenskapen.

fakta

Fakta

Antropologiska studier visar att ju närmare relation en grupp individer har, desto troligare är det att de samarbetar kring olika valsituationer. Det är vad gruppen tycker som avgör vad man väljer, och det handlar om allt från vilka jeans man ska köpa till vilket parti man ska rösta på.

Liknande läsning

Ömmar för ödehus

I Sverige finns tusentals övergivna hus. Här finns potential för ett billigt och vackert hem för den som vill hugga i lite.

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm