text  Janne Flyghed
bild  Istock

05 MAJ 2020

Balansgång mellan kontroll och frihet

De tekniska möjligheterna att kontrollera och övervaka medborgare har aldrig varit större. Men hur långt är det rimligt att gå för att motverka brottslighet? Hur påverkas den personliga integriteten?

 

Självklart ska brottslighet, i synnerhet grov sådan, bekämpas. Hur detta görs på bästa sätt råder det däremot delade meningar om. Vilka metoder är de mest lämpade för att hålla brottslig­heten på en acceptabel nivå? Hur lyckas vi åstadkomma effektiv brottsbekämpning och samtidigt upprätthålla grundlagsskyddade medborgerliga fri- och rättigheter?

Tekniskt kan vi gå hur långt som helst, vilket företrädare för den snabbt växande och mycket lönsamma säkerhets- och kontrollindustrin inte är sena att framhålla. Men hur långt bör vi gå? I förlängningen handlar det om hur vi kan försvara vår demokrati utan att tillgripa metoder som vanligtvis förknippas med totalitära statsskick. Expansionen av kontroll och övervakning sker ofta i samband med dramatiska händelser, händelser som inledningsvis har inslag av moralisk panik. I sådana situationer uppstår ett starkt tryck på politiker att visa handlingskraft.

Janne Flyghed

Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet är aktuell med en föreläsning på Folkuniversitetet i Stockholm i höst på ämnet övervakning.

Ett exempel på detta är vad som skedde efter attentaten i USA 11 september 2001. I det akuta läge som uppstod vidtogs en mängd åtgärder som i vanliga fall hade varit helt otänkbara. Det hänvisades till ett akut nödläge som krävde tillfälliga drastiska åtgärder, åtgärder som även spred sig vidare till EU. Tyvärr blev de till stor del inte tillfälliga. När denna typ av åtgärder väl hamnat i rättssystemet blir de så gott som undantagslöst permanenta.

Vi har haft samma utveckling i Sverige. Införandet av exceptionella metoder, som exempelvis buggning och dataavläsning, har motiverats med att det handlat om spektakulära hot. De exceptionella metoderna har efter hand normaliserats och tillämpningen har spridit sig även till mindre allvarliga beteenden.

citat

När denna typ av åtgärder väl hamnat i rättssystemet blir de så gott som undantagslöst permanenta.

 

Pandemin som orsakats av coronaviruset är ett aktuellt exempel som riskerar att få liknande konsekvenser. Främst handlar det här om möjligheten att spåra och övervaka våra mobiltelefoner för att kartlägga smittspridningen. Hur kommer den tekniken att användas när väl pandemin är över? Kommer även denna typ av massövervakning att normaliseras? På det området ligger Kina i framkant.

Användningen där av kameraövervakning med ansiktsigenkänning kopplat till redan befintliga registeruppgifter, kommer med all säkerhet förr eller senare hamna även på den politiska agendan i Sverige. Det blir då av stor vikt att diskutera balansen mellan kontrollåtgärdernas effektivitet och medborgarnas personliga integritet. Är de föreslagna metoderna verkligen effektiva? Och är det en godtagbar kränkning av vår personliga integritet? Två frågor som alltför sällan diskuteras i dessa sammanhang.  

fakta

Föreläsning om övervakning i höst

Som professor i kriminologi vid Stockholms universitetet forskar Janne Flyghed på hur brottslighet och andra oönskade fenomen kan kontrolleras samtidigt som man ser till att medborgerliga fri- och rättigheter respekteras. Janne Flyghed kommer till hösten hålla en föreläsning i ämnet hos Folkuniversitet i Stockholm.

Se alla forskarföreläsningar anordnade av Folkuniversitetet.

Liknande läsning

Forskaren som aktivist

Agnes Wold är en av dem som stått på scenen för att problematisera frågan om forskare med starka åsikter och övertygelser.

En dans för forskningen

Balettakademien erbjuder Dans för Parkinson till glädje för många deltagare. Ett nytt forskningsprojekt följer dem nu med stort intresse.

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm