Det har blivit tydligt att sociala medier har skapat en miljö där känsloladdat innehåll sprids lätt, oavsett om innehållet har bäring eller bara är fake news. Många har säkert glömt Cambridge Analytica-skandalen. Skandalen där ett brittiskt konsultföretag som specialiserade sig på dataanalys och politisk kommunikation, fick tillgång till personlig information från miljontals Facebook-användare utan deras samtycke. Denna information användes sedan för att skapa personliga reklammeddelanden och riktad politisk kommunikation som skulle påverka väljarnas åsikter och beteenden inför det amerikanska valet.
Förutom att sprida innehåll som negativt kan påverka vår syn på vår omvärld och våra demokratiska processer så har dessa plattformar också vaggat in oss i en känsla av att alla förtjänar en stor publik. Och att alla vi har kontakt med borde lyssna på oss. Men är det vad sociala relationer handlar om? Vill inte alla ha vänner som talar mindre och lyssnar mer? I en artikel från The Atlantic konstaterar man att ”det är över” för sociala medier. Facebook är på dekis och Twitter är i kaos. Mark Zuckerbergs imperium har förlorat hundratals miljarder dollar i värde och sagt upp mer än 11 000 personer. Annonsverksamheten tycks vara i fara och Metaverse luktar flopp. Sedan kommer Elon Musks övertagande av Twitter, något som har fått annonsörer och ”power-användare” att fly plattformen. Enligt The Atlantic har det aldrig känts mer troligt att sociala mediers storhetstid kan vara över.
Tillbaka till användarna. Att bruka sociala medier i måttliga mängder för att ansluta oss till andra människor är trots allt en bra idé, men fler börjar förstå att det inte bör vara vår viktigaste form av socialt kontaktsökande. I snitt använder vi sociala medier i två timmar och 31 minuter varje dag och för att räknas som en person med ett riskbeteende så räcker det med två timmar. Forskare har nämligen sett att användare som går över två timmar är dubbelt så benägna att hamna i socialt utanförskap. Och än värre är det för unga.
– Det finns en stor konsensus kring att digitala medier har negativa effekter på ungdomars psykiska hälsa, berättar Lisa Thorell, docent vid Karolinska Institutet. Hon har nyligen sammanställt en forskningsöversikt över området till Statens medieråd.
Men i stället för att fyllas av oro så är det bättre att fokusera på positiva förändringar. Genom att medvetet minska användningen går det att återta kontrollen över sitt liv, sin hälsa och relationer. Det bästa man kan göra är att återupptäcka vikten av personlig interaktion och att tala med människor ansikte mot ansikte.
