text Klara Johansson
bild Håkan Röjder, Istock

10 MAJ 2021

Bostadskris – men inte för alla

Under coronapandemin tillbringar vi allt mer tid i hemmet och den trenden verkar bestå. Pandemin riktar ljuset mot den egna bostaden och vikten av det goda hemmet. Den har också synliggjort ojämlikheten i boendet.

Många hushåll med god ekonomi har som följd av ett mer omfattande hemarbete och inställda semesterresor kunnat se sig om efter större bostäder eller bostäder med tillgång till trädgård. En sådan bostadsförflyttning har underlättat den egna fysiska och sociala distanseringen. Å andra sidan ser vi hur hushåll med svag ekonomi i högre grad är trångbodda och har svårt att undvika smittan. Att både bo trångt och sakna möjlighet att jobba hemma, eller ens anpassa sina arbetstider för att undvika rusningstid i kollektivtrafiken, har gjort utsattheten under pandemin dubbel. Vi ser tydligt hur boende i ena änden av de segregerade städerna drabbas betydligt hårdare när när dödstalen analyseras per stadsdel.

Ett sätt att förstå pandemins vitt skilda efterverkningar är att studera hur bostadsmarknaden har utvecklats över decennierna. Målet för den svenska bostadspolitiken är ”en god bostad för alla”. Genom kommunala hyresrätter tillgängliga för alla och genom särskilt stöd till hushåll med låga inkomster har principen varit att alla hushåll ska ha samma förutsättningar att hävda sig på bostadsmarknaden, oavsett ekonomiska och sociala resurser.

Martin Grander, bostads- och urbanforskare vid Malmö Universitet.

I praktiken ser vi emellertid hur just sådana resurser blir allt viktigare för att kunna få en god bostad. Bostadsbristen drabbar inte alla, utan framförallt hushåll med begränsad ekonomi. Vi ser en tilltagande boende­ojämlikhet.

Bostadsbrist och urbanisering har lett till en ökning av bostadsrättspriser som vida överstigit reallöneökningar. För många har detta lett till ökad bostadsförmögenhet, för andra till en ökad skuldsättning, vilket lett till införda amorteringskrav och bolånetak. Samtidigt stängs hushåll utan sparat kapital ute från bostadsrätts- och småhusmarknaden, vilket visar sig i långa köer och inkomstkrav för att teckna hyreskontrakt. Ökade bostadsbehov i städerna har också lett till högre trösklar till hyresmarknaden. För många ensamstående föräldrar, oetablerade invandrare och unga vuxna ter sig bostadsmarknaden närmast ointaglig.

Förutom utestängning ser vi hur segregationen ökar. Låginkomsthushåll koncentreras till städernas marginaliserade områden och trångboddheten ökar igen, efter att ha legat på låga nivåer under decennier. Och de som bor trängst är familjer med låga inkomster och nyanlända i städernas ytterområden. Och här ser vi alltså hur Coronapandemin slår hårdast.

Coronapandemin visar tydligt på behovet av en mer jämlik bostadsförsörjning. För att få till stånd en sådan, krävs omfattande och modiga politiska åtgärder som på både kort och lång sikt skapar förutsättningar för alla att få en god bostad.    

fakta

Forskningsföreläsningar

 

Martin Grander kom nyligen ut med boken Allmännyttan och jämlikheten – svensk bostadspolitik vid vägskäl?

Vi erbjuder forskningsföreläsningar året om hos oss. Här kan du se vad som kommer härnäst. 

 

Liknande läsning

Fake news under antiken

Väl medvetna om att avtryck som lämnas i samtiden, ekar i framtiden, använde sig romarna flitigt av falska nyheter för att uppnå politiska syften. Mynt och inskrifter blev sin tids media med vilkas hjälp information, och ibland desinformation, spreds.

Deppig mitt i välståndet

Psykiatrikern Christian Rück är en aktiv folkbildare inom psykiatri genom sina böcker och i tidningar. I vår föreläser han på Folkuniversitetet.

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

Tack!

Du är nu anmäld till Tidskriftens nyhetsbrev.