text  Lennart Frykskog
bild  Magnus Laupa/Lennart Frykskog

10 JANUARI 2018

 

Chefer som är snälla mot sig själva håller i längden

Vad krävs för att chefer ska hålla i längden? Att resurserna som står till buds motsvarar kraven som ställs på organisationen. Men det krävs också att ledarna har stark självmedkänsla, det vill säga att de är snälla – mot sig själva.

Ja, fler riskfaktorer finns, men de båda ovan nämnda är två av de viktigaste, berättar Christin Mellner, doktor i arbetspsykologi, som nyligen avslutat ett treårigt forskningsprojekt om hållbart ledarskap med Gunnar Aronsson och Susanna Toivanen. Fokus ligger både på arbetsorganisation och på individ.

Insikten om självmedkänslans stora betydelse kom som en överraskning för Christin Mellner.

– Självmedkänsla handlar om att vara snäll mot sig själv och vara accepterande. Att inte driva sig själv för hårt och inte döma. Det här är en förmåga som kan tränas upp, säger hon. Gränssättning och gränskontroll är särskilt viktigt. Att värna gränsen mellan privat och arbete, och ge sig själv återhämtning. Gränskontroll och självmedkänsla hör ihop.

– Med en stark självmedkänsla följer att man sätter gränser mellan arbete och privatliv, så att man kan gå ned i varv. Att ständigt ha jobbsamtal på helgen bidrar till att bryta ned hälsan på sikt.

 

Att ständigt ha jobbsamtal på helgen bidrar till att bryta ned hälsan på sikt. Med en stark självmedkänsla följer att man sätter gränser mellan arbete och privatliv, så att man kan gå ned i varv, säger Christin Mellner.

Cheferna i Christin Mellners undersökning snittar på över 44 timmar i veckan i arbetstid och ägnar en del av helgerna till jobbärenden. Från tidigare forskning vet Christin att cheferna ligger 10 procent över andra vad gäller riskfaktorer som påverkar hälsan.

– Att chefer håller ligger i allas intresse. Men hur kan man leda verksamheter och medarbetare hållbart och hälsofrämjande när man inte själv har en hållbar situation?

Den frågan gav nästa fråga: Vad krävs för att hålla som ledare? Svaren handlar om strukturerna – och om chefen själv. Stort personalansvar, mycket administration på bekostnad av medarbetare och verksamhet samt späckad möteskalender är en ohållbar mix. En chef i studien kallar sig ”högavlönad sekreterare”.

– Man måste ha organisatoriska förutsättningar som gör att man kan leva upp till kraven och samtidigt ha individuella egenskaper som stärker den egna hållbarheten.

Det ena ska inte ställas mot det andra, menar Christin Mellner. Krav och resurser måste vara i balans med varandra på flera plan.

– Man måste arbeta med förutsättningar. Man löser inte strukturella problem med att träna upp individförmågor. De är dock buffertar, inre stödresurser, som vissa har mer av än andra.

Vad är det nya i studien? Upptäckten av självmedkänslans stora betydelse, säger Christin Mellner. Och att tre forskningsområden förenats i en studie. Det arbetsorganisatoriska perspektivet har kombinerats med gränsteori (betydelsen av att sätta gränser) och självmedkänsla.

Dessutom sätter studien könsrollerna i nytt ljus. Till exempel visar studien att kvinnliga chefer inom vård och omsorg har högre sjuknärvaro (= risk för långtidssjukskrivning) än andra, manliga chefer delar samma problematik. Och manliga chefer som känner att de inte får uppfattas som varma och omtänksamma (= ”kvinnliga” egenskaper) har större sömnsvårigheter.

– En manlig chef som känner att han kan uppfattas som omtänksam har bättre möjligheter att återhämta sig och komma igen snabbare.

Motvikten till stressen i modernt arbetsliv kan vi kalla för resonans. Det betyder att kontakten med oss själva och vår sociala värld är intakt, och kommer till uttryck i form av stabila relationer med ömsesidighet och tillit.

– Vi behöver bygga in resonans i arbetsorganisationen, så att samarbete och tillit kan uppstå. Stress minskar vår välvilja mot andra. Vill man ha ett samhälle eller en arbetsplats som präglas av pro-socialt beteende måste man skapa förutsättningar för det.

citat

Du kan göra pumpar för att maximera vinsten till aktieägarna, men du kan också göra pumpar för att förse tredje världen med rent vatten.

Ett företag som ofta rankats högt på tio-i-topplistor över bästa arbetsplatser i Sverige och Europa på senare är hyresgästkonsulten Tenant & Partner, Vd:n Torbjörn Eriksson utsågs 2016 till ” Årets hälsofrämjande chef” av tidningen Chef.

Hur har man där lyckats skapa en arbetsplatsplatskultur som genomsyras av ett hälsotänk, och där ledare hållarna i längden? Man måste arbeta med såväl strukturerna (processer, rutiner, lokalarnas utformning med mera) och individen, menar Torbjörn Eriksson. Han startar dock svaret på frågan från en ännu högre nivå med att förklara att organisationens syfte och vision ska stå i samklang med medarbetarnas inre drivkrafter.

– Lönsamhet och värderingar måste gå hand i hand. Du kan göra pumpar för att maximera vinsten till aktieägarna, men du kan också göra pumpar för att förse tredje världen med rent vatten. För oss handlar det om att skapa en arbetsmiljö där alla kan vara sitt bästa jag. 

För oss handlar det om att skapa en arbetsmiljö där alla kan vara sitt bästa jag, säger Torbjörn Eriksson.

På Tenant & partner ordnas en rad aktiviteter för fysisk och mental hälsa. Alla har exempelvis tillgång till ett gym på arbetstid. Föreläsningar om kost och motion ordnas. Och ledarna på Tenant & Partner går igenom ett mindfulnessbaserat ledarskapsprogram, som ger ökad självkännedom och stärker förmågan att kommunicera med medarbetarna.

– Tillitsfulla relationer är grunden. Saknas det kan man inte få till en fungerande feedback och konstruktiv dialog. Lyckas man då kan man få till ett hälsosamt klimat där alla känner sig lagom utmanade, i skärningen mellan vilja och förmåga. 

fakta

Friskhetsfaktorer för ledare

I arbetet

  • Balans mellan krav och resurser.
  • Stöd från närmaste chef/ledningsgrupp.
  • Tillitsfulla relationer med medarbetare.
  • Ej vara buffert för stressade medarbetare.
  • Stödjande och tydlig organisationsstruktur.
  • Ansvar för högst 20 medarbetare.
  • Låga förväntningar på tillgänglighet under fritiden.

På individnivå

  • Möjlighet till arbetsfri fritid.
  • Självmedkänsla.
  • Återhämtningsförmåga.
  • Kunna släppa krav och tankar på jobbet på fritiden.
  • Att lyckas upprätthålla önskade gränser mellan arbete och privatliv. 

Liknande läsning

Praktik ger rätta kunskaperna

Utbildningen till läke- och livsmedelstekniker ska möta behoven på arbetsmarknaden. Lisa Miltorp och Safa Dhaouadi gör just nu praktik på två företag i Malmö – och de stortrivs.

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

Tack!

Du är nu anmäld till Tidskriftens nyhetsbrev.