text  Lennart Frykskog
bild  Björn Öberg

10 NOVEMBER 2018

 

De estetiska ämnenas omätliga värden

Apples grundare Steve Jobs förenade design och teknik i lönsamma produkter. Men det finns flera skäl än ekonomi att satsa på estetiska ämnen. De skapar sammanhang, gör livet rikare – och lär oss att lära mer om andra ämnen.

Allt innehåll kräver en form. Den här artikeln är stöpt i en mall med typsnitt, som stödjer innehållet. En illustration av Björn Öberg ovan inleder hela temat. Design finns överallt.

Med det sagt, temat för den här artikeln är de estetiska ämnena, och värdet av estetisk bildning och utbildning. Vi börjar vår spaning på Beckmans Designhögskola på Östermalm i Stockholm. Beckmans som i 79 år har fostrat kreatörer inom form, mode och visuell kommunikation.

Självkänslan sitter i väggarna. Nyhetsflödet på hemsidan uppdateras med alumnernas framgångar, exempelvis att Tidningen Vogue har utnämnt Amanda Borgfors Mészàros (som tog examen i våras) till en av framtidens modetalanger.

Beckmans rektor Karina Ericsson Wärn skrev nyligen i Expressen att utan design och estetik återstår ingenting. ”Design är helt enkelt framtiden, och all design involverar estetik.” Vi ska snart möta rektorn, men först framtiden, gestaltad av två formstudenter på kandidatnivå som 2019 ska avlägga examen på Beckmans och sedan kliva ut i arbetslivet: Josefin Zachrisson och Mira Bergh Edenborg. De designar just nu en möbel som i februari ställs ut på Möbelmässan i Älvsjö. Ett i raden av föremål som de ska formge med växande yrkeskompetens. Var befinner de sig om tre år?

– Jag vill göra flera saker, så den breda utbildning som vi får här är en fördel. Kanske formger jag på uppdrag av företag, kanske har jag mitt eget varumärke. Jag kan se mig som frilansare i en kreativ miljö, kanske i ett kvinnokollektiv, säger Josefin Zachrisson.

Mira Bergh Edenborg har liknande funderingar. Hon söker ett meningsfullt sammanhang, även om formen inte är klar än.

– Målet är en position där man får göra det man verkligen vill och inte tar jobb enbart för pengarnas skull. Jag hoppas också att vi kan samarbeta med varandra. Det är så värdefullt med kontakter och kompisar som är likasinnade. Det uppstår jättespännande möten och diskussioner.

– Vi har båda gått ett år på folkhögskola innan vi sökte till Beckmans och det har nästan alla som gått på Beckmans gjort, berättar Josefin Zachrisson och Mira Bergh Edenborg.

Studieåren äger rum i en kreativ miljö – att hålla vid liv framöver, vilket kräver inspiration och motivation. De nämner förebilder och de talar om utmaningen att få funktion att smälta samman med estetik. Men stora samtida frågor som miljö/hållbarhet och normkritik ger dem också bränsle.

– Jag hoppas bryta normer, med formgivningen väcka frågor kring det som förtjänar mer uppmärksamhet, säger Mira Bergh Edenborg, och växlar sedan till miljöfrågan.

– Man kan bli förskräckt när man inser hur saker tillverkas, med spill och massproduktion. En liten förändring i formen kan innebära att man sparar eller slösar extremt mycket material.

Josefin Zachrisson fyller i:

– Hållbarheten genomsyrar allt vi gör. Det är jätteviktigt med kunskaper om materialval och process om vi ska klara övergången till en mer cirkulär ekonomi. Vi måste tänka hållbarhet redan i designfasen.

Vägen till Beckmans var inte spikrak. Josefin gick ekonomiskt program på gymnasiet och upptäckte att bild var det som hon brann mest för. Mira hittade rätt med estetiskt program, men var osäker på hur hon skulle ta sitt intresse vidare.

– Vi har båda gått ett år på folkhögskola innan vi sökte till Beckmans och det har nästan alla som gått på skolan gjort, berättar de.

Rektorn Karina Ericsson Wärn berättar hur skolan aktivt lockar motiverade talanger. Den uppsökande verksamheten ska växa framöver. Beckmans vill ha variation och mångfald, för att spegla ett föränderligt samhälle, som ställer krav på nya kunskaper och perspektiv.

– Vi vill väcka lusten och nyfikenheten. Det finns enorma möjligheter att jobba inom de områden vi utbildar i, säger Karina Ericsson Wärn och nämner företag som Ikea och ideella organisationer som Röda Korset.

Design kan påverka utvecklingen till det bättre, men också att det kan användas i motsatt syfte. Minst av allt är den värderingsfri.

citat

Det talas mycket om konst och design som enbart ska värna den nationella identiteten, vilket jag anser är väldigt farligt.

– Nu genomströmmas samhället av en politisk agenda där konst, samtida konst och uttryck som kan provocera inte anses ha något värde. Det talas mycket om konst och design som enbart ska värna den nationella identiteten, vilket jag anser är väldigt farligt, säger Karina Ericsson Wärn.

Hon reagerade tidigare i år när riksdagen röstade för att estetiska ämnen inte längre ska vara obligatoriska på gymnasiet. Beslutet vittnar om bristande insikter om estetiska ämnenas värde i stort och deras betydelse i arbetslivets olika professioner, menar Karina Ericsson Wärn.

– En förståelse för konsten ökar förståelsen för de konkreta och teoretiska och praktiska problem man ställs inför, oavsett om man sysslar med vård, utbildning eller statistik. Det finns en konstnärlig process som ofta ser likartad ut i alla sammanhang, där man vrider och vänder på problem som också kan gagna traditionella yrken.

Samtidigt poängterar Karina Ericsson Wärn att design smälter samman de båda kvaliteterna – estetik och funktion. Hur ser en stadsbild, en produkt eller en interiör utan formgivare bakom ut?

– Vi kan inte navigera i den. Bakom varje hus, vackert som fult, finns en tanke. Någon har designat parkhörnan, stoppljuset, våra ryggsäckar, cyklar, allt. Utan ett estetiskt tänkande skulle det inte fungera bra och falla sönder och samman. Utan konsten dör vi kvävningsdöden. Allt handlar inte bara om funktion!

Låt oss höra några forskare. Jonathan Lilliedahl, biträdande rektor vid Musikhögskolan i Örebro, lade 2013 fram en avhandling om musikämnet i gymnasieskolan. Han konstaterar att synen har skiftat över åren. I läroplanen 1970 var ämnet musik rotat i en humanistisk musikvetenskaplig förståelse av musik, där en musikalisk kanon av mästare och deras mästerverk utgjorde basen. I läroplanen från 1994 hade musik omvandlats till främst ett ”aktivitetsämne” där musicerande och musikskapande stod i centrum.

– Det har berott på förändringar i samhället och synen på lärande. En kanon har inte samma legitimitet idag som tidigare. Idag betraktas musik, tillsammans med andra estetiska/konstnärliga uttrycksformer, som kommunikationsformer jämförbara med vad som allmänt brukar betecknas som språk, säger Jonathan Lilliedahl.

Behöver musikämnet stärkas som bildningsämne? Ja, anser Jonathan Lilliedahl, men tillägger ödmjukt att han som företrädare för musikpedagogik är ”jävig”.

– De som har särskilt intresse i musik kan förväntas anse att skolan borde inrymma mer av detta.

Den kommunala musik- och kulturskolan ses ofta som en faktor bakom ”det svenska musikundret” (exportframgångarna). Jonathan Lilliedahl vågar inte uttala sig om just det. Men han ser styrkor och sårbarhet i skolornas konstruktion. Frånvaron av formell styrning på nationell nivå har medgivit stort handlingsutrymme för musikskolans aktörer, men också sårbarhet när besparingar drivs igenom på lokal nivå. Han lyfter en social dimension.

– Det vi i internationellt hänseende kan skryta med är att de flesta kommuner erbjuder en kraftigt skattesubventionerad frivillig kulturskola som i varierad utsträckning får verka inom grundskolan. Det kan jämföras med hur ojämlika möjligheterna till sådan skolning hade varit om föräldrar och deras barn hänvisats till enbart privat undervisning.

Åsa Morberg, universitetetslektor i didaktik vid Högskolan i Gävle, argumenterar för de estetiska ämnena (bild, musik, drama) och säger att besparingarna inom utbildningarna bygger på ”en ren missuppfattning”.

– Det är en negativ syn på de skapande ämnena som tidstjuvar från de riktiga ämnena! Men de stöder i själva verket lärandet. I de äldre lärarutbildningarna för grundskolan utbildades lärarna i de flesta skapande ämnena och kunde integrera skapandet i skolans vardag. Det är kortsiktigt att skära ned på dem och det strider mot modern lärandeforskning.

– Lärande är en aktiv process. Ju flera sinnen som kan vara med, dess bättre. Hur man lär sig är kontextberoende och avhängigt skolans kärnuppgift.

Åsa Morberg anser att bildämnet förtjänar att lyftas, för att vi idag omges av alla möjliga bilder. Utbildningsväsendet måste hänga med i utvecklingen i samhället, säger hon.

– I vårt moderna samhälle så handlar det mycket om att binda ihop det estetiska med det tekniska och det praktiska. Det finns exempelvis inte en mobiltelefon utan att estetik och teknik kopplas ihop.

Steve Jobs hade sannolikt gillat det. Apples grundare, är kanske den mest kände och ikoniske av alla innovatörer som gift ihop kreativ (och minimalistisk) formgivning med teknik. Steve Jobs biograf Walter Isaacson skriver att han bodde mellan ”Konstvägen” och ”Teknikgatan” och just därför ”så tidigt kunde föreställa sig det digitala navet.”

Observation är grunden för det vetenskapliga tänkandet enligt Aristoteles. En som har tagit fasta på det är Dan Frendin, lärare i naturkunskap på Stagneliusskolan i Kalmar. Han använder teckning för att få eleverna att upptäcka naturen och sina egna inre bilder – och effekten har bäring långt utöver ämnet.

– Att teckna natur är ett sätt att uppleva naturen. Men när man tecknar tränar man också upp sin observationsförmåga och man tränar upp sin fokusering. Handen och hjärnan arbetar ihop.

En av elva övningar han använder i sin undervisning går ut på att teckna ett föremål på tre sekunder. Det resulterar kanske inte i några konstnärliga mästerverk men tränar upp en desto värdefullare förmåga: total närvaro.

– När vi tillbringar så mycket tid vid datorer och splittrar vår uppmärksamhet med ständiga avbrott på sociala medier, blir förmågan till total närvaro och full koncentration än viktigare, menar Dan Frendin.

Kunskap om de estetiska ämnena och uttrycken behövs också för att kunna navigera i en ny tid.

– Genom den digitala revolutionen går vi mot en mer transmedial skola. Eleverna får inte bara sin kunskap från text. Ljud och bild är också mycket viktiga och eleverna behöver lära sig att uttrycka sig genom olika medier för att förstå dem fullt ut.

Vad pågår då inom politiken för att främja estetiska ämnen? I skrivande stund är Helene Hellmark Knutsson ansvarig för högre utbildning och forskning. Hennes grundsyn på de estetiska ämnena, svarar hon i ett mejl, är att de främjar kreativitet och bildning. De är också viktiga för innovation och kunskap, inte minst när AI och robotar tar över fler arbetsuppgifter, poängterar hon.

– Människor är ännu överlägsna på estetisk förmåga. Och väldigt många delar av arbetslivet innehåller kreativa inslag där estetiska förmågor är viktiga.

Hon räknar upp gjorda satsningar, bland annat 25 miljoner kronor i år till forskning och forskarutbildning på Kungliga Musikhögskolan, Konstfack och Kungliga Konsthögskolan. Kulturskoleklivet ska främja kulturskolan. Aktuell just nu är den konstnärspolitiska utredningen, som sett över konstnärernas förutsättningar att verka professionellt.

– Något bekymmersamt som utredaren lyft fram är att det finns en social snedrekrytering till de konstnärliga utbildningarna, precis som till högskolan i stort, och en brist på fortbildning för yrkesverksamma konstnärer, säger Helene Hellmark Knutsson.

Applåder blandas med invändningar från företrädare för de fria konsterna. Teaterförbundet efterlyser i en uppräkning av anslagen till den fria scenkonsten efter åratal av eftersläpning. Man vill dessutom att staten ska trycka på för att göra Kulturskolan avgiftsfri.

Konstnärsnämnden anser att storstadsperspektivet präglar flera av resonemangen.

fakta

Estetiskt område lockar flest till studiecirklar

  • Suget efter estetiska former och uttryck är stort hos allmänheten.
  • Det estetiska ämnesområdet är det överlägset största inom de tio studieförbundens studiecirkelverksamhet. Konst , musik och media svarade under fjolåret för drygt 58 procent av alla studietimmar.
  • Eller för att uttrycka det i absoluta tal: 7,8 miljoner timmar.
  • Det estetiska området växer dessutom i omfång. Mest har pop- och rockcirklarna (improvisatorisk musik) ökat. De stod för en dryg fjärdedel av alla cirkeltimmar. Även sång och musik i grupp lockar många deltagare.
  • Näst mest populärt som ämnesområde bland studiecirkeldeltagarna – efter estetik – är humaniora, med språk och historia som ett par av de populäraste ämnena. Humanioragruppen svarade tillsammans för uppemot 2,3 miljoner studietimmar.

Liknande läsning

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm