– Visst är det ett ganska vackert mönster ändå?
Trots att rektor Cecilia Cavefors är ledsen över inbrottet där flera nyinskaffade datorer stulits, så kan hon inte låta bli att beundra den vackra krackelering som har skapats i den krossade glasdörren. Att hon är konstnär till yrket är inte helt svårgissat. Under två decennier har hon dessutom varit rektor för Lunds konst/designskola.
Det är tidig morgon och markens iskristaller gnistrar utanför skolan.
Lunds konst/designskola är en konst- och kulturutbildning på heltid under ett eller två år. Undervisningen ska ge eleverna kunskap att söka vidare till högre utbildningar inom konst, design och arkitektur.
Skolans fyrkantiga byggnad med plåtfasad ligger insprängd mellan vad som traditionellt inte räknas till kreativa näringar; biluthyrning, säkerhetsbolag, ett medicintekniskt it-företag och en firma med däckförvaring.
Deras åttahundra kvadratmeter stora lokal har tidigare huserat ett läkemedelsföretag, men har sedan Folkuniversitetet flyttat in försetts med fönster som sträcker sig från golv till tak och rummen har öppnats upp till stora, flexibla ytor med möbler som lätt går att anpassa till olika verksamheter på skolan.
Konst och kreativitet har alltid varit något för mig, fast tidigare har jag inte riktigt tänkt att det var möjligt att jobba med.
– Eleverna lär sig väldigt fort att vi flyttar runt mycket möbler här, säger Cecilia Cavefors och skrattar.
Hon visar det som just nu har möblerats till en krokisal, sedan vidare till designverkstaden och ett rum fyllt till bredden av olika projekt.
I dag skissar eleverna i kol. Under en och en halv vecka lär de sig tekniken och får pröva att använda kol på trä, plexiglas, tyg och papper.
Felicia Hjorth Liedman, 21 år från Göteborg, är klädd i svart från topp till tå. Ett bra val, med tanke på de nu koltäckta händerna.
Hon har universitetskurser inom filosofi och litteratur bakom sig, men är sedan i höstas elev vid Folkuniversitetet.
– Konst och kreativitet har alltid varit något för mig, fast tidigare har jag inte riktigt tänkt att det var möjligt att jobba med. Men om en månad börjar jag med min ansökan till konsthögskola.
I framtiden ser hon gärna sig själv som projektledare inom något som har med musik, målande eller poesi att göra. Kanske driver hon ett eget skapandecenter.
I dag tecknar hon ett stort självporträtt, fastän det inte alls var meningen.
– Jag satt i nästan tre dagar och försökte komma på vad jag ville göra, sökte inspiration i allt från politisk litteratur till punk. Men till slut tvingade jag mig själv att bara börja göra, säger hon och tillägger:
– De tjatar mycket om det här, om hur det är processen som är det viktiga och inte resultatet – det är jättefrustrerande, men stämmer ofta.
Sverige ses som ett innovativt och kreativt land. Det fastslog Svenska Institutet förra året i en rapport som undersökt hur näringslivet i Danmark, Norge, Finland, Frankrike, Storbritannien, Tyskland och USA uppfattar Sverige.
Svenska institutet är inte först att kalla Sverige för kreativt. Redan för ett decennium sedan rankades Sverige av den amerikanska affärssajten Business Insider som världens mest kreativa land.
Även i det globala kreativitetsindex (GCI) som har tagits fram av Martin Prosperity Institute, en del av University of Toronto, ligger Sverige ständigt i topp när 82 länder rankas.
Men vad är egentligen kreativitet? I forskningsvärlden har det länge talats om att det är just avsaknaden av en tydlig definition som har varit orsaken till det låga intresset på området. Men någonting har hänt. Dean Keith Simonton, professor i psykologi vid University of California, påstod nyligen i tidskriften Creativity att kreativitetsforskningen nu är inne i sin absoluta guldålder.
Han får medhåll från Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
– Ja, det är lite av en renässans för kreativitetsforskning i dag. Jag tror att ett viktigt skäl till det ökande intresset är den utveckling som sker på metodsidan. I dag har vi på ett helt annat sätt än tidigare möjlighet att undersöka den biologiska bakgrunden till kreativitet och att analysera hur skillnader i kreativitet beror av samspelet mellan gener och miljö, säger han.
Kreativitet kan innebära allt från ett artistiskt uttryck till problemlösning för ekonomisk, social och hållbar utveckling. Enligt Ullén kännetecknas kreativa idéer av två saker. Dels ska de vara originella, dels ska de vara meningsfulla.
Typiskt för öppna personer är att de är fantasifulla, nyfikna, icke-auktoritära och konstnärligt intresserade.
I kreativitetslitteraturen, berättar Ullén, skiljer man också mellan ’small c’ och ’Big C’. Med ’small c’ menar man kort och gott vardagskreativitet, medan ’Big C’ handlar om kreativa genombrott som har avgörande betydelse för ett område.
– Det kan handla om lösningar på svåra och viktiga problem, uppfinningar med fantastiskt genomslag eller konstnärliga verk med tidlösa kvaliteter, förklarar Ullén.
Oavsett form så är det som Ullén kallar för inneboende motivation, alltså att arbetsuppgifter upplevs som motiverande, viktigt för att kreativitet ska uppstå. Likaså förmågan till divergent tänkande.
– Tester som mäter divergent tänkande bygger typiskt på att man kan hitta många olika lösningar på en uppgift. Ett klassiskt exempel är att komma på användningsområden för ett vanligt föremål, som en tegelsten eller ett gem.
Det krävs också hög kompetens och expertis inom det man arbetar med, säger Ullén. Och förstås; att man har en process och lyckas vara disciplinerad.
– Detta i sin tur förutsätter långa perioder av träning och hårt arbete. För att driva nydanande projekt i mål, trots att omgivningen många gånger är skeptisk, kan det också krävas mycket självförtroende.
Men går det att veta att en person är kreativt lagd? Ja, menar Ullén. Ett personlighetsdrag som anses vara typiskt för kreativa människor är öppenhet.
– Typiskt för öppna personer är att de är fantasifulla, nyfikna, icke-auktoritära och konstnärligt intresserade.
Ytterligare en anledning till att kreativitetsforskningen väcker allt större nyfikenhet kan vara den senmoderna samhällsforskning som lyfter kreativitet som den främsta drivkraften bakom tillväxt och utveckling av nationer.
När IBM i en rapport intervjuade 1 500 av världens främsta verkställande direktörer gällande företagsvärldens framtida utmaningar så betonade en övervägande majoritet att kreativa människor är avgörande i hanteringen av företagsvärldens tilltagande komplexitet. Samma sak visade Business Insiders studie som menar att det finns en stark korrelation mellan just kreativitet och tillväxt.
Farida Rasulzada, universitetslektor i psykologi vid Lunds universitet, har under flera år forskat i hur man kan främja såväl hälsa som innovation på arbetsplatser genom att ge medarbetarna utrymme att vara kreativa.
– Rätt använd kan den kreativa kraften hos medarbetarna vara en arbetsplats allra största tillgång, säger Rasulzada.
Forskning pekar på att det är saker som en tillåtande miljö, tid och ständig övning som krävs för att bygga en kreativ miljö. Det handlar om att hitta en balans mellan struktur och frihet, menar Rasulzada.
– Det är inte en quick fix. Kreativa företag förstår att kreativitet inte kommer av sig självt. De välkomnar nya idéer och avsätter tid och pengar för nytänkande. Och de har en struktur för hur man ska ta hand om och utveckla idéerna.
Hon trycker också på vikten av att få misslyckas.
– Man måste öka toleransen för det. Organisationer som vågar misslyckas är mer kreativa, man måste våga släppa lite på kontrollen och resultattänket.
Fyra av fem elever vid konst/designskolan fortsätter med högskolestudier efter sin tid i Lund.
Tilde Stenson, 21 år från Uppsala, söker i vår in till fortsatta studier inom industridesign.
– Approachen jag lärt mig här är att man kan testa sig fram, det måste inte vara perfekt direkt utan att processen är viktigare än resultatet. Det är en helt ny värld. I grundskolan handlade allt om resultatet, säger hon och fortsätter:
– Här ska du lära dig och ju mer man lär sig desto mer kreativ blir man. Du öppnar dörrar hela tiden.
Utbildningen i Lund är i dag annorlunda uppbyggd än vad den en gång var, med stort fokus på att lära eleverna att arbeta med en kreativ process. För att kunna studera på högre nivå är det nämligen ett krav att eleverna kan visa sin designprocess, säger Yuki Tango, som undervisar i design.
– När de kommer hit tror de att det finns en regelbok för skapande, att vi lärare måste veta något de inte vet. Men så är det inte, allt handlar om att hitta sin egen kreativa process, säger Yuki Tango och fortsätter:
– Här får eleverna lära av varandra, lära sig skissa och använda olika tekniker. Vi gör studieresor till museer och utställningar, ger dem verktyg att arbeta med och pratar om hur man hittar inspiration; vi hjälper dem förstå att om du vill bli arkitekt så inspireras du inte av arkitektur utan ofta av konst och design.
Nicholas Bennett, gästlärare från London, håller i ett projekt i grafisk design under elevernas utbildning.
– Att upptäcka sin kreativitet är en process eleverna själva måste gå igenom, men vi hjälper dem att hitta vägar genom att placera saker, verktyg och intryck runt dem. Allra bäst är att få dem att misslyckas och testa något nytt, de behöver självförtroendet att misslyckas, säger han.
– Ja, det handlar om att låta eleverna själva upptäcka hur de kan använda det vi lär dem, säger Håkan Bengtsson som undervisar i konst och är ansvarig för kolprojektet.
De är överens om att de som lär sig att utveckla ett processtänk kring sin kreativitet kommer att ha användning för det resten av livet.
– De kan lösa problem på andra sätt än dem som inte kan detta, eleverna här ser inte problemet utan hur du kommer runt det. Det elever som kommer hit har gemensamt är att de har förmågan att tänka ”out of the box”, säger Cecilia Cavefors och får medhåll från Nicholas Bennett:
– De får självförtroendet att korspollinera det de behöver för att lösa en uppgift, de kommer att lösa problemet – oavsett vad du kastar på dem. Det är värdefullt.
