text  Andreas Åhs
bild  Bryce Edwards, Julia Grafström

30 SEPTEMBER 2019

Den omvända Flynn-effekten

Den mänskliga intelligensen ökade stadigt under 1900-talet men nu blir vi dummare för varje år som går. Trenden kallas för den omvända Flynn-effekten. Vad innebär det? Bör vi vara oroliga?

 

Har mänskligheten nått ”peak intelligence”? Det finns faktiskt en hel del som talar för det. Sedan IQ-testerna uppfanns för mer än 100 år sedan har resultaten hela tiden blivit bättre. Fenomenet kallas Flynn-effekten, men nu har den stannat av och kurvan pekar neråt.

Flynn-effekten är uppkallad efter intelligensforskaren James R. Flynn vid University of Otago, Nya Zeeland. Den beskriver hur vi under 1900-talet presterade allt bättre på intelligenstest, från den ena årskullen till den andra.

Tendensen har observerats i många olika länder som använder standardiserade IQ-tester: i Västeuropa, Japan, Sydkorea och USA.

Försöken att förklara den mystiska Flynn-effekten har sträckt sig från analyser av skola och utbildning till stimulans i samhället och arbetslivet. En forskare har hävdat minskad mängd bly i våra drivmedel, en annan minskad inavel.

En undersökning från 2017 gjord av 75 experter på intelligens föreslår fyra huvudsakliga faktorer: bättre hälsa, bättre näring, mer och bättre utbildning och ökad levnadsstandard.

Närmare än så lär vi inte komma ett svar.

James R. Flynn, omvärldsanalytiker

Det forskningen däremot är säker på är att Flynn-effekten har stannat av. Att vi rentav ser en omvänd trend. Sedan mitten av 1990-talet sjunker nämligen IQ:n i Norden och i länder som Australien, Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Eftersom förändringen har gått så snabbt är den ännu svårare att förklara än den ursprungliga Flynn-effekten. WHO skyller på luftföroreningarna, men de flesta forskare tror att det har med andra miljöfaktorer som utbildning, arbetsliv och teknikutveckling att göra.

James R. Flynn själv, idag 85 år, hänvisar i mejl till sin senaste studie från 2018. Där pekar han på att kvaliteten i skolan har stagnerat och att den ekonomiska utvecklingen ger färre kognitivt utmanande jobb till förmån för fler yrken inom servicesektorn. Han skriver också att den omvända Flynn-effekten kan bero på att vi ägnar mer tid åt digital teknik än åt läsning och samtal.

citat

En bra sak vore om fler läste tjocka böcker, gärna om historia.

Men ska vi oroa oss över att vi blir dummare? Spelar det någon roll att IQ:n sjunker?

Visst har mänskligheten gjort framsteg, men har förmågan till kritiskt tänkande och rationellt beslutsfattande verkligen blivit bättre? Titta bara klimat- och miljöhoten, de ökande inkomstklyftorna och fattigdomen!

Flynn ser ingen anledning till panik. I en intervju med Forskning & Framsteg, om det går att vända trenden, förespråkar nestorn ett konstruktivt och bildningsfrämjande förhållningssätt:

– Jag vet faktiskt inte. Men det är långt viktigare att vi använder oss av den stora och faktiska ökning vi upplevt på lång sikt till något vettigt, än att bekymra oss över ett mindre fall. En bra sak vore om fler läste tjocka böcker, gärna om historia.

fakta

Fakta

IQ-tester fastställer intelligens på en skala där 100 är medelvärdet i en population. De mest kända är Wechsler och Stanford-Binet. Forskning visar att de som presterar bra ofta är framgångsrika i utbildning och yrkesliv. De är också är mer positiva till invandring, handel och fri företagsamhet.

Liknande läsning

4 tips för dig som är distraherad

Uppmärksamhet är vår tids mest eftertraktade tillgång. Hjärnforskaren Sissela Nutley tipsar om hur du undviker att bli distraherad och må dåligt när digitala tjänster tävlar om ditt fokus.

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm