text Klara Johansson
bild  Appendix fotografi

22 FEBRUARI 2021

Deppig mitt i välståndet

Christian Rück arbetar som psykiatriker i Huddinge och har specialiserat sig på patienter med tvångssyndrom. Han är också en aktiv folkbildare inom psykiatri genom sina böcker och i tidningar.

Var går gränsen mellan att må dåligt och att vara psykiskt sjuk?

– Den går där samhället bestämmer och handlar om att man har plågsamma symptom och inte fungerar. Det är en gräns som förskjuts så att allt mer lidande förklaras som sjukdom. Att inte fungera i samhället kan vara att inte kunna jobba eller inte ha familj, men det kan också uppfattas som att det är besvärligt att jobba och att man inte når upp till sin fulla potential.

Är förskjutningen negativ alltså?

– För de som har nytta av diagnosen så är det ju positivt att den breddas. Men det får systemeffekter för vår syn på vad som är normalt och förväntat. Och för dem som inte har nytta av sin diagnos så är det negativt; för den som får antidepressiv medicin men har ett problem i sitt liv som den behöver lösa. 

citat

”Hellre glad idag” tänker hjärnan.

Varför är det så svårt att göra det man vet att man mår bra av?

– Många människor gör ganska mycket rätt. En del saker trängs kanske undan. Det kräver planering – att man bestämmer sig för att spela squash klockan fyra på torsdagar. En del återhämtande saker är roliga. Men de långsiktiga är

svårare. ”Hellre glad idag” tänker hjärnan.

Lever vi i en orolig tidsanda?

– Det finns en väldig oro för risker. Livet har blivit mer förutsägbart. Man kan se hur hotellrummet ser ut innan man ens satt sig på planet. Oron frodas i ett samhälle som är riskorienterat, särskilt när det gäller våra barn. Det fanns absolut mer risker i den fysiska miljön för mig när jag växte upp, än det gör för mina barn nu. Jag minns det som att vi slogs mer och kunde slänga stenar på varandra. Barnen i dag utsätts mer i sociala medier där de riskerar att göra bort sig. Det är en otroligt komplex värld att navigera för dem.

– Det är ju inte så att den som har det bäst oroar sig minst. Vi lever i stort välstånd och säkerhet. Oron ökar när den säkerheten kan gå förlorad.

christian rück

Oron frodas i ett samhälle som är riskorienterat, särskilt när det gäller våra barn, säger psykiatrikern Christian Rück.

Hur ser du på konsten som ut­forskare av psykologi?

– Jag tycker själv att det är väldigt intressant, men det kan också bli stereotypt. Stora filmer får ett enormt genomslag och påverkar bilden. I min bok tar jag upp två filmer som spelat stor roll. Den ena är Rainman. Idag gillas den inte riktigt bland dem som jobbar med neuropsykiatriska variationer, men när den kom var det första gången många ens hörde talas om autism. Sedan har vi Livet från den ljusa sidan, som handlar om tvångssyndrom. Den var väldigt betydelsefull.

Du kritiserar ibland hur media använder begreppet tvångstankar.

– Det jag vänder mig emot är när man rapporterar om konstiga mord där man inte förstår motivet och så nämns tvångssyndrom och tvångs­tankar. Det är olyckligt för personer som har tvångs­syndrom. Många av dem är otroligt rädda för att skada någon och gör allt för att det inte ska ske.   

fakta

Föreläsningar 13 april 2021

I vår föreläser Christian Rück på Folkuniversitetet i Stockholm.

– Jag tänkte prata om det min bok Olyckliga i paradiset handlar om; att förstå paradoxen i att den fysiska hälsan förbättras men den psykiska hälsan gör det inte i samma utsträckning. Det finns olika sätt att tolka psykisk ohälsa, och jag pratar om varför den medicinska synen dominerar just nu.

Gå till föreläsningen Varför blir vi sjukare fast vi mår som förr?

Liknande läsning

Hur styrs sjukvården bäst?

Coronapandemin har visat att styrningen av sjukvården måste förändras. Men debattörer fastnar ofta i lösningar i ytterkanten – antingen förstatligande eller bevarat regionalt självstyre.

Fake news under antiken

Väl medvetna om att avtryck som lämnas i samtiden, ekar i framtiden, använde sig romarna flitigt av falska nyheter för att uppnå politiska syften. Mynt och inskrifter blev sin tids media med vilkas hjälp information, och ibland desinformation, spreds.

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

Tack!

Du är nu anmäld till Tidskriftens nyhetsbrev.