Det är 2024 och det som kommit att kallas för supervalåret är igång. I år hålls val i över sjuttio länder och över hälften av alla människor bor i ett land som håller val. Men varför är val konstruerade så olika, påverkar det utfallet och finns det egentligen ett optimalt sätt att utforma ett val?
– Det kanske låter som en enkel sak att göra: alla avlägger en röst, sedan räknar man dem och någon vinner valet. Men det är långt ifrån självklart hur man bör utforma ett demokratiskt val.
Kvällens filosoficirkel i Lund tänker Tommy Andersson, professor i nationalekonomi, ägna åt att prata om de spelregler som våra demokratiska system består av.
Det är andra gången han är inbjuden till filosoficirkeln. Han är hårdrockare, ledamot av kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne och det han gör är att undersöka olika samhällsproblem från ett matematiskt perspektiv.
Små saker kan avgöra valen i lika stor utsträckning som rösterna som avläggs.
– Små saker kan avgöra valen i lika stor utsträckning som rösterna som avläggs, säger han.
Vi har stigit in i föreläsningssalen på Palaestra et Odeum, en tegelröd byggnad som stod färdig i slutet på 1800-talet. I dag är fasaden klädd i vintervilande rådhusvin och blåregn. Byggnaden är en pampig del av Lunds universitet och varje tisdagskväll huserar filosoficirkeln här.
Det kommer sällan under 150 deltagare, ibland dyker flera hundra upp, och årets tredje cirkel är inget undantag. Cirkeln är öppen för alla och för varje minut som passerar av den traditionsenliga akademiska kvarten blir det allt trängre på stolsraderna.
Jag lär mig alltid något som jag inte känt till innan.
– Jag har kommit hit hundratals gånger, säger Margareta Söderström, 77 år, och tar en plats längst fram. Hon fortsätter:
– Jag lär mig alltid något som jag inte känt till innan.
Filosoficirkeln grundades 1978 av studenter, som en protest mot universitetets filosofikurs som de tyckte var ensidigt inriktad på så kallad analytisk filosofi. De saknade samtal kring områden som kontinental filosofi och existentialism.
Med tiden började man bjuda in föreläsare till träffarna och i dag är det ofta forskare från universitetet som berättar om sitt arbete. Sedan 25 år tillbaka leder Sven Jönsson filosoficirkeln. Under åren har han arrangerat föreläsningar om allt från hur religion kommer att gestalta sig i framtiden till historiska migrationsströmmar, framsteg inom cancerforskning och artificiell intelligens. Det filosofiska är alltid med på ett övergripande plan, varje termin sätter Sven ett tema och i vår handlar det om hur framtiden kommer att se ut.
– Ett mycket svårt tema för vad man kan kalla för politisk filosofi, säger han.
Filosoficirkeln erbjuder bildning för den kunskapstörstande, något Sven har funderat en hel del kring.
– Här är det ju lustmomentet som är det viktiga, men som en bieffekt blir det intellektuella utbytet människor emellan bättre och mer intressant efteråt – i lunchrummet, hemma i köket eller på pensionärsträffen. Och det är viktigt för demokratin, dessutom är det för jävla tråkigt med människor som inte har annat än stereotypa saker att häva ur sig.
– Om en människa vill en demokrati illa så kan man gå in och ändra på en till synes helt obetydlig detalj och vända en nackdel till sin fördel i ett val.
Vilka dåliga egenskaper måste vi tillåta i ett demokratiskt val?
Tommy Andersson pratar vidare om olika spelregler man kan välja vid utformandet av ett demokratiskt val. En handlar om hur man utformar alternativen. Ett vanligt problem är att väljarna inte har särskilt många alternativ att välja på – kanske finns det man själv helst hade sett inte med alls.
Hur rösterna processas är en annan sak, valdistriktens gränsdragning kan bestämma utgången innan medborgarna ens har gått till vallokalerna. Dessutom kan de lagda rösterna tolkas olika av olika experter.
– Hur man utformar alternativ, omvandlar rösterna till en vinnare och hur man tolkar resultatet av valet kan spela lika stor roll som rösterna som faktiskt avläggs.
Hur man utformar det bästa demokratiska beslutssättet är en stor forskningsinriktning för bland annat filosofer, matematiker och dataloger, berättar Tommy för cirkeln.
– Än så länge har vi inte kommit överens, det kommer omöjlighetsresultat och paradoxer överallt och frågan är egentligen: vilka dåliga egenskaper måste vi tillåta i ett demokratiskt val?
Kvällens deltagare fastnar direkt för ämnet. ”Varför kan vi inte ha direktdemokrati i Sverige och rösta varje fredag klockan 21?” undrar någon.”Är det inte ett demokratiproblem att motståndspartier kan gå ihop för att få majoritet?” och ”ska vi ha en fyraprocentsspärr? I Turkiet är spärregeln tio procent, i Nederländerna har man ingen.”
– Vad anser du om valsedlar? I Danmark har man en enda stor valsedel, konstaterar en åhörare.
– Det är en stor diskussion, svarar Tommy och fortsätter:
– Det bästa exemplet på en dålig valsedel var år 2000 när Al Gore förlorade valet mot George W Bush och det på slutet handlade om några hundra röster i delstaten Florida. Där skulle man ta sin valsedel och stoppa in i en maskin för att stansa ett hål, det var flera som inte träffade rätt – vilket alternativ hade de menat, hur tolkar vi den här rösten?
