text  Lennart Frykskog
bild  Elin Åberg

05 MAJ 2020

En dans för forskningen

Balettakademien erbjuder sedan 2015 Dans för Parkinson till glädje för många deltagare. Dans stärker kropp och själ. ”Men hur kan vi förstå dansens stärkande och positiva effekter?” Ett nytt forskningsprojekt kan bidra till svaren.

Det börjar på stolarna. Alla sitter. Långsamma och vida rörelser. Så ökar tempot till Abbas välkända ”Money, money” och alla tar ut djärvare svängar, börjar improvisera. Händerna tecknar former som föds i stunden.

Det här är en av veckans höjdpunkter för många Parkinsonsjuka.  Vi hör några röster från deltagarna.

– Jag vet inte vad som bäst, själva dansen eller gemenskapen med alla andra som har samma diagnos, säger Kerstin Nordmark.

– Här känner jag mig mer som en dansare än som en patient, säger Elizabeth Lindén.

De brukar ord som ”fri” och ”frisk” för att beskriva känslan i dansen. Både Kerstin och Elizabeth vittnar om en kamp i vardagen, ömsom ansträngande, ömsom lustfylld, för att aktivera rörelseförmågan.

– Antingen rör vi oss för mycket eller – blir vi stela. Vi behöver sätt att komma igång med kroppen där vi tränar balans och rytm. Dans är det allra bästa jag kan tänka mig, säger Kerstin Nordmark, som berättar om deltagare som kommit med färdtjänst och åkt hem kollektivt.

Kerstin Nordmark och Elizabeth Lindén har i flera år dansat på Balettakademin. Nu följs Dans för Parkinson av forskare från Kompetenscentrum för kultur och hälsa.

Elizabeth berättar att hon tränar flera gånger i veckan, boxningen tvingades hon tyvärr ge upp när ryggen sade ifrån, men dansen, som varit en del av hennes liv sedan barndomen, håller hon fast vid.

– Kroppen vill inte ständigt följa med till vardags längre, men i dansen finns frihet. Även om jag inte alltid dansar som man ska enligt schemat så gör jag rörelserna mentalt. Kroppsminnet finns där, säger Elizabeth Lindén.

Både Kerstin och Elizabeth har i flera år dansat på Balettakademin, som erbjuder danskurser för personer med Parkinsons sjukdom ända sedan 2015. Det finns även grupper för nybörjare. Den beprövade metoden som används har utformats av Mark Morris Dance Group i New  York. Det nya är att kursen ingår i ett pilotforskningsprojekt, mer om det senare i artikeln. Det andra nya är att danskurserna, som så mycket annan undervisning, tvingats gå online till följd av coronaviruset. Vi är på besök hos Balettakademien precis när omställningen sker och när en laptop på en stol sänder rörelser och musik live från danssalen hem till deltagarna.

citat

Lägger vi på forskning så kanske vi hjälper läkare att få syn på det här  och det kan till slut bli på recept.

 

I salen möter vi två Dance for PD-utbildade pedagoger: Åsa N Åström och Åsa Elowson. Åsa N är även verksamhetsutvecklare av projektetet Danshälsa vid Balettakademien, som även omfattar andra neurologiska besvär och unga med psykisk ohälsa. De erbjuds dans för att stärka motorik och självkänsla.

– Det finns flera grenar inom det här, men Dans för Parkinson är den jag hållit på med längst och som är tydligast. Den är även den metod som det forskas kring just nu.

Det är inte gratis att dansa. Många av deltagarna är förtidspensionärer och har det ekonomisk tufft, berättar Åsa N Åström.

– Lägger vi på forskning så kanske vi hjälper läkare att få syn på det här  och det kan till slut bli på recept, säger Åsa som i flera år lobbat för att sprida metoden bland deltagare och forskare.

Preliminära forskningsresultat visar att metoden kan ha positiva effekter för motorik, balans och livskvalitet för deltagarna.

En laptop sänder musik och rörelser hem till distansdeltagarna. Det gäller att vara initiativrik när verksamheten plötsligt måste ställa om.

Kompetenscentrum för kultur och hälsa, Region Stockholm, gillar idén och har inlett ett samarbete med Balettakademien genom att subventionera deltagaravgifterna och finansiera ett pilotforskningsprojekt. Professor Anna Stigsdotter Neely vid Karlstads universitet har fått uppdraget att genomföra den kommande utvärderingen av metoden.

Deltagarnas bidrag är att de fyller i självskattningsformulär av motoriska symptom, minnes- och uppmärksamhetsförmåga samt livskvalitet innan danskursen startar (mars) och när kursen avslutas (maj).

– Det är superviktigt att stärka metoder som redan har på fötterna med följeforskning. Det kan bygga broar till forskare som får upp ögonen för kultur- och hälsoforskning, säger Malin Anclair, strategisk samordnare vid Kompetenscentrum för kultur och hälsa.

– Att föra samman en framstående forskare inom Parkinson, som Anna Stigsdotter Neely, med kulturen möjligör nya samarbeten. Det kan kanske inspirera till väldigt avancerade studier om vad som händer i hjärnan exemplevis.

Som professionella dansare vet Åsa och Åsa hur man kombinerar kropp, känslor och tankar. De använder rytm för att komma ihåg rörelser, för att skapa dynamik, och för att inte fastna i låsta lägen.

citat

Tänk dig när 15 varianter av Parkinson försöker att få till ett moln inne i kroppen.

 

– De entusiasmerar oss och är så generösa. De skapar trygghet i gruppen med lekfullhet, säger Kerstin och Elizabeth som faller varandra i talet i beröm av lärarna.

Det har hänt att folk som kommit till dansen med färdtjänst åkt hem kollektivt, berättar Kerstin, som vill passa på att dela med sig av sitt roligaste minne från dansen, när de var på Moderna museet och temat var skulptur.

– Vi stod inför en amöba­liknande skulptur när Åsa säger: Försök att känna formen av ett moln i din kropp, tillsammans eller ensam. Tänk dig när 15 varianter av Parkinson försöker att få till ett moln inne i kroppen.

– In i rummet kommer en japanska, som börjar fotografera oss i alla möjliga poser, hon till och med ligger på golvet själv. Medan folk kommer in i rummet och inte vet riktigt hur de ska bete sig. 

fakta

Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom är en kronisk neurologisk sjukdom. Cellerna som tillverkar dopamin förstörs. Hjärnan får då svårare att kontrollera de nervsignaler som styr kroppens rörelser. De första symtomen  kommer vanligen efter 55 års ålder. Behandlingar och läkemedel kan minska besvären. Ungefär en av hundra personer över 60 år får Parkinson, som är vanligare hos män. Orsaken till sjukdomen är inte helt klarlagd.

Källa: 1177

Liknande läsning

Forskaren som aktivist

Agnes Wold är en av dem som stått på scenen för att problematisera frågan om forskare med starka åsikter och övertygelser.

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm