text  Klara Johansson
bild  IStock, privat

16 NOVEMBER 2020

En stjärnas död 

Solens vind skapar vackra norrsken på vår himmel. När stjärnan blir äldre ökar vindens styrka och allt material på stjärnans yta slungas ut i rymden. Sofia Ramstedt forskar på just det skedet.

Vad vill du ha svar på i din forskning?

– Min forskning fokuserar på röda jättestjärnor. Dessa är gigantiska, bubblande jättestjärnor med massiva vindar som befinner sig i slutfasen av sina liv. Vi har ungefär 200 sådana som ligger tillräckligt nära oss i galaxen för att vi ska kunna ta riktigt bra bilder och studera dem med våra teleskop. Jag leder just nu ett internationellt projekt där vi försöker förbättra mätningarna av dessa stjärnors vindar. Projektet heter DEATHSTAR och görs bland annat med hjälp av världens största radioteleskop som heter ALMA och som ligger i Chile.

Hur dör en stjärna?

– De flesta har kanske hört talas om att solen har en vind som blåser material från solens yta ut i solsystemet. Det är när det här materialet når oss som vi får norrsken till exempel. Mot slutet av en stjärnas liv kommer den här vinden att bli mycket kraftigare och till slut, under loppet av ca 100 000 år, blåser de yttre lagren av stjärnan bort helt. När det har hänt är stjärnan inte längre tillräckligt tung för att pressa ihop kärnan tillräckligt för att hålla igång fusionsförbränningen. När energiproduktionen avstannar, slocknar stjärnan och dör. De allra tyngsta stjärnorna exploderar istället. Explosionen kallar vi en supernova. Detta är dock sällsynt, bara en supernova per 100 år i vår galax som har ca 100 miljarder stjärnor. Solen kommer inte explodera som en supernova utan slockna på grund av sin vind.

Sofia Ramstedt

Sofia Ramstedt, universitetslektor vid Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet.

Vad menar man med att vi alla är gjorda av stjärnstoff?

– Det betyder att det som vi är uppbyggda av – atomer av olika grundämnen som till exempel kol och syre – en gång har skapats i en stjärna.

Berätta mer om hur grundämnen skapas.

– De flesta grundämnen skapas i stjärnor. Väte och helium – de två lättaste grundämnena – skapades i Big Bang, men allt som bildats därefter har blivit till i stjärnor. Vi har ganska bra koll på hur det här sker i solliknande stjärnor, men hur det går till i tyngre stjärnor och supernovaexplosioner är fortfarande omdebatterat. Till exempel vet vi inte om vissa tyngre ämnen, som guld, skapas i supernovor eller när döda stjärnor kolliderar med varandra. Det är bland annat det jag tänker prata om i min föreläsning.

citat

En planet föds tillsammans med sin stjärna.

Och hur föds en planet?

– En planet föds tillsammans med sin stjärna. Allt börjar som ett stort gasmoln i rymden. När gasmolnet blir tillräckligt tungt (för att det drar till sig mer gas på grund av gravitationen) kollapsar det. All gas faller inte in i mitten av molnet utan det blir en tät klump i mitten med en snurrande gasskiva runtom. Den täta klumpen blir så småningom en stjärna och planeterna föds i den omgivande skivan. 

 

Vill du få tips på fler intressanta artiklar?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

fakta

Under hösten samarbetar Folkuniversitet i Uppsala med tidskriften Forskning och Framsteg kring föreläsningar som är kostnadsfria och öppna för alla. Mattias Lantz, forskare i tillämpad kärnfysik, bjuder på en radioaktiv resa. Sofia Ramstedt berättar om stjärnvindar och Ola Winberg, doktor i historia, berättar om bildningsresor under 1600-talet.  

https://www.folkuniversitetet.se/vetenskap-for-alla

Liknande läsning

Forskaren som aktivist

Agnes Wold är en av dem som stått på scenen för att problematisera frågan om forskare med starka åsikter och övertygelser.

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm