text  Lennart Frykskog
bild  Björn Öman

 

14 MAJ 2019

EU – Jätten som vill stärka utbildningens roll

Den 26 maj är det val till Europaparlamentet. De stora utbildningsfrågorna lyser med sin frånvaro på dagordningen. Men underskatta inte EU:s betydelse. Unionen är en betydande aktör inom utbildning i alla dess former – inklusive folkbildning.

När Ebba Fagerlund och Pernilla Carlquist föddes hade Sverige redan gått med i EU (1995). I dag är de två av 14 utvalda juniorambassadörer för EU på Kungstensgymnasiet, som i januari fick status som Europaparlamentets ambassadörskola. I Ebbas och Pernillas uppdrag ligger att lära sig själva och andra mer om EU – och om europeisk parlamentarisk demokrati.

– Det känns lite extra viktigt med EU just i år, säger Pernilla.

– Det är val bara vart femte år, så det är lite speciellt, säger Ebba.

Val till Europaparlamentet och turerna kring Brexit. Jo, 2019 är dramatiskt. Ebba och Pernilla ska förmedla kunskap och engagemang. De har ordnat en infopoint på skolan, bjudit in ungdomspolitiker och Europaparlamentariker till skolan samt arrangerat skolval.

– EU känns så stort att greppa för många i vår ålder, och kunskapen upplevs som svårtillgänglig. Om man får klart för sig hur EU fungerar ökar chansen att man också röstar i valet, säger Pernilla. I uppdraget ingår också en resa till Bryssel, som har gett lärorika insikter. Ebba berättar om ett möte med en parlamentariker där det framkom att mellan 60 och 70 procent av alla lagar i Sverige har bakgrund i EU-beslut.

Pernilla Carlquist och Ebba Fagerlund, juniorambassadörer för EU på Kungstensgymnasiet.

Och vilka EU-frågor väcker just deras engagemang?

– Klimatfrågan, säger Pernilla. Den måste lösas gemensamt.

Ebba instämmer, och börjar ett resonemang som leder mot EU:s grundvalar.

– Så mycket pågår just nu: Brexit, handelshinder, högernationalistiska partier som tar makten. Det känns som om man måste fokusera på grunden igen. Jag skulle säga att min viktigaste fråga är att EU finns kvar.

Ebba går i tvåan, och Pernilla i trean. Pernilla har haft ett utbytespår i sina studier (USA) och Ebba siktar på att fördjupa sig i internationella relationer längre fram. De tänker internationellt. Men de kan också föreställa sig effekten av en Swexit eller en upplösning av unionen.

– Det känns som om det blir mer och mer problem, som måste tacklas gemensamt, i världen. En region gör större skillnad än ett enskilt land, säger Pernilla.

Så vilket ord är det första de förknippar EU med?

– Samarbete, säger Pernilla.

– Att utvecklas tillsammans, säger Ebba.

Förstelärare på Kungstensgymnasiet, Folkuniversitetets gymnasieskola med Europaprofil, är Amie Kronblad, som även är diplomerad EU-skolambassadör och koordinator. Hon leder EPAS-projektet tillsammans med kollegorna i samhällskunskap och geografi. EPAS står för Europaparlamentet i skolan. Projektet handlar om att stärka och utveckla skolans EU-profil och öka elevernas engagemang för Europapolitik och demokratifrågor. I januari i år blev skolan certifierad som en av Europaparlamentets 45 officiella Ambassadörsskolor i Sverige.

– Vi kommer att utse nya juniorambassadörer för varje skolår och på så sätt sprida kunskap om och engagemang för Europapolitik på Kungstensgymnasiet. 

Unionen – en utbildningsstrateg

Klimat och miljö, jobb och välfärd, migration. Det är heta frågor i upptakten av valrörelsen. Men utbildning, en viktig fråga för väljarna, nämns sparsamt. Främsta förklaringen är att EU-länderna ansvarar för sina egna utbildningssystem. EU stödjer och kompletterar deras åtgärder.

Det är en nog så betydande roll. EU sätter upp gemensamma mål, ger rekommendationer och utgör en arena för att utbyta goda lösningar (best practices). Målet är att främja det livslånga lärandet. Utbildning ses av EU som avgörande för ekonomi, sysselsättning och välfärd.

Utbildning och forskning tas upp som ett av fem prioriterade områden i EU:s tillväxtstrategi Europa 2020. Men utbildning är mer än tillväxt, även för EU. Den stödjer värden som demokrati samt mänsklig och social utveckling.

Utbildning 2020 Den strategiska ramen för EU-ländernas samarbete heter Utbildning 2020 och omfattar allt lärande, från förskola till högre utbildning och vuxenutbildning, formellt såväl som icke-formellt och informellt lärande. Det livslånga lärandet, som sagt.

Utbildning 2020 ska hjälpa länderna att samarbeta om bästa praxis. Årliga översikter av hur länderna utvecklas görs och fungerar som rådgivning. Civilsamhället och näringslivet involveras i samråd och samarbeten.

Siffersatta och kvalitativa mål ingår i ramen. Ett mål på väg att uppnås är att pressa ned andelen unga som hoppar av skolan i förtid till 10 procent före 2020. Ett annat mål är att fyra av tio i åldern 30–34 år ska ha högre utbildning. Där är EU-länderna nästan nu. Sverige och Danmark fick nyligen beröm för att man involverar unga i beslut via student- och elevråd.

Erasmus+ och budgeten 2021–2027

EU:s stora utbildningsprogram är sannolikt mest känt för studentutbyten. Ända sedan 1987 har nio miljoner människor studerat, varit volontärer eller fått arbetslivserfarenhet utomlands genom Erasmus. Programmet riktar sig till enskilda, universitet och andra utbildningsanordnare, forskningsinstitut, tankesmedjor och privata företag.

Ett konkret mål är att främja vuxenutbildning, som ses som allt viktigare för att hantera växande olikheter –mellan människor, regioner och länder. Den avgående EU-kommissionen vill att nästa Erasmusprogram, för åren 2021– 2027, ska få ett fördubblat anslag, från 14,7 miljarder euro till 30 miljarder euro (cirka 315 miljarder kronor), vilket skulle ge lärmöjligheter för 12 miljoner personer. Budgetförslaget processas just nu. Ministerrådet (ländernas regeringar) och Europaparlamentet påverkar. Länderna påverkar volymen, parlamentet innehållet. Målet är att en budget på plats i höst, men det kan dröja. Brexitförhandlingen har bidragit till osäkerheten. Räkna med heta duster. Budgeten är alltid stridsfråga – innan den röstas igenom. En stor satsning är ändå inget djärvt antagande. Erasmus+ ses som en nyckel för fördjupad integration och andra mål på EU:s utvecklingsagenda.

citat

Nyckelkompetens är vad alla behöver och som bidrar till ett rikt liv.

Åtta nyckelkompetenser

En gemensam referensram för det livslånga lärandet är den rekommendation om åtta nyckelkompetenser, som ministerrådet antog den 22 maj i fjol. Syftet är brett: att stärka anställningsbarheten, att främja personlig utveckling, social inkludering och aktivt medborgarskap. Rikare liv kort sagt. För att stödja beslutsfattare och utbildningsanordnare använder EU beprövade metoder: öppna jämförelser, utbyten av goda exempel och stöd till lärare att utveckla sin undervisning.

Kompetens är en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder. Nyckelkompetens är vad alla behöver och som bidrar till ett rikt liv.

  1. Kommunikation på modersmålet
  2. Kommunikation på främmande språk
  3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
  4. Digital kompetens
  5. Lära att lära
  6. Social och medborgerlig kompetens
  7. Initiativförmåga och företagaranda
  8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

Flera teman används i referensramen: kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor är centrala i alla nyckelkompetenserna.

Två Europaparlamentariker om utbildningen och EU

Jytte Guteland, S

– Utbytena inom Erasmus+ är kvalitativa och ska ha akademiskt eller professionellt mervärde. Resurser som nu går till tågbiljetter ska hellre gå till utbyten. Här har parlamentet mycket inflytande eftersom vi är medbestämmande över Erasmus+ programmet.

– Den breda ansatsen om nyckelkompetenser upplever jag att en bred majoritet är för. Men skulle majoritetsförhållanden ändras så kan ansatsen tänkas bli mindre bred.

 – Utvecklingen i Ungern och en del grannländer samt nedskärningarna på humaniora i länder som Danmark visar att utbildning står inför en annan hotbild idag än för fem år sedan. Det finns hot mot akademisk frihet och växande bildningsförakt. Vi vill att parlamentet har möjlighet att agera ännu starkare mot denna utveckling.

Fredrick Federley, C

– Inom EU så ser vi ett värderingskrig, där segrar som vi tidigare tagit för givna utmanas. Det gäller exempelvis synen på grundläggande fri- och rättigheter. I Ungern stängs universitet ner. Det är mycket även utbildningsområdet som står på spel. Däremot är utbildning inte en EU-kompetens, därför får frågan inte lika stort utrymme som andra områden där EU har möjlighet att fatta beslut inom just EU-valet.

– Förhandlingen med budgeten påverkar synen på exempelvis utbildning och då särskilt genom Erasmus+. Jag följer dessa förhandlingar nära och stödjer givetvis programmet Erasmus+.

– I EU-parlamentet är budgeten den stora konfliktlinjen. Här råder verkligen skilda ambitionsnivåer mellan grupper, politiska partier och länder.

EAEA – Folkbildningens röst i Europasamarbetet

EAEA gör skillnad i EU:s arbete med vuxenutbildningen. Svenska parter kunde dock vara ännu mer aktiva i utbyten med andra organisationer, både för att ge och få. 

Det säger Kent Johansson, svensk ledamot i styrelsen för EAEA, den europeiska paraply- och intresseorganisationen som påverkar och samverkar kring frågor som rör vuxnas lärande. Efter fyra år lämnar han i sommar sitt styrelseuppdrag.

– Jag har fått bekräftat att EAEA uppfattas som en tung och viktig aktör att ha kontakt med när beslut på europeisk nivå ska fattas.

– Sedan tycker jag att vi skulle vara lite mer aktiva från svensk sida att delta i projekt och utbyten som pågår inom EAEA. Vi har varit sämre på det än våra tyska vänner, exempelvis. Men det finns mycket att lära av, och lära ut till, andra.

Just nu är det ett hett ämne inom EAEA det pågående budgetarbetet inom EU för 2021–2027 där utfallet ännu inte är klart, men där det finns goda förhoppningar om förstärkta anslag till Erasmusprogrammet.

– I det utskott där Erasmusprogrammet behandlas är politikerna positiva till att öka anslagen. Sedan får vi se hur det går. Digitaliseringen är en av de stora utmaningarna, där EAEA kan sprida information och kunskap om framgångsrika modeller, menar Kent Johansson. I förlängningen handlar det om att hålla ihop samhället.

– Folkbildningen möter samma erfarenheter oavsett land. Folk söker idag information och kunskap i andra sammanhang än traditionella träffar i en samtalsgrupp. Samtidigt når vi grupper som av ekonomiska eller fysiska skäl saknar tillgång till digitala verktyg.

Svensk folkbildning ligger långt framme inom de tre dimensionerna kultur, demokrati och vuxenutbildning, i jämförelse med flera europeiska kollegor, menar Kent Johansson.

– Det ger ju oss anledning att dela med oss, samtidigt som vi har mycket att lära av andra. Sverige är också gynnat jämfört med flera europeiska länder, där det saknas statliga anslag till civilsamhällets arbete med folkbildning, kultur och demokrati.

– De blir väldigt beroende av EU:s socialfonder. Säger Kent Johansson, nyss hemkommen från styrelsemöte i Kroatien och Zagreb.

fakta

Fakta om EAEA

  • European Association for the Education of Adults (EAEA) är en europeisk paraplyorganisation med 123 medlemmar i 42 länder.
  • Bildades 1953.
  • Verkar för vuxnas lärande och deltagande i ickeformell utbildning för alla – i synnerhet för de i behov av särskilt stöd.
  • Ägnar sig åt påverkansarbete (inom EU främst), stöd till medlemmar, information, nätverkande och erfarenhetsutbyte.
  • Kansliet finns i Bryssel. Generalsekreterare är Gina Ebner, Ordförande är Per Paludan Hansen. Svensk styrelserepresentant är Kent Johansson, ordförande i Nordiska Folkhögskolerådet och nominerad av EAEA:s svenska medlemsorganistioner.
  • Svenska medlemsorganisationer: Studieförbunden i samverkan, Folkbildningsrådet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), Förbundet Folkhögskollärarna.

Liknande läsning

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm