Inramningen på gården mellan de två faluröda trähusen är närmast symbolisk för kvällens tema i folkbildningens regi: prepping eller, som det också kallas, hemberedskap. Utrustning och kunskaper om hur man hanterar och överlever en kris när el, värme och vatten slås ut.
Globala hot som pandemi och krigsutbrott har gjort folk mer medvetna om behoven. För faluborna kom ännu en påminnelse om vår sårbarhet när ån steg högt över normala nivåer, svämmade över och skadade vägar och hus.
Hur kan vi förbereda oss inför det värsta? Den frågan skavde hos Marie Hillner, utbildningsledare på Folkuniversitetet. Hon ville ha konkreta svar på frågan.
– Skulle en kris bryta ut då skulle jag stå där som ett frågetecken. Jag insåg att jag skulle bli en belastning snarare än en resurs för samhället.
Skulle en kris bryta ut då skulle jag stå där som ett frågetecken.
Någon motsättning mellan att vara samhällsmedborgare och privatperson som vill vara en trygg punkt ser hon inte, tvärtom, rollerna förstärker varandra.
– Jag vill kunna vara en trygg förälder, ta hand om och lugna mina barn när det krävs. Det är den viktigaste prio som jag har.
Insikten ledde till handling. När MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, höll sina årliga veckor i höstas hakade Folkuniversitetet i Falun på och ordnade föreläsningar och, som final, den preppingkväll på innergården som tidskriften deltar i och skildrar i denna artikel.
– Vi ser det som ett startskott för något större, säger Marie Hillner och berättar att man tagit fram ett kursmaterial som ska användas i studiecirklar framöver.
Att studieförbunden engagerar sig i prepping och hemberedskap förekommer på olika håll i landet, men hör inte till vanligheterna, inte än åtminstone. Men i Falun har Folkuniversitetet gjort så, och responsen från deltagare, Falu kommun och övriga civila samhället har varit god, berättar Marie Hillner.
– Folkbildningens pedagogik har så mycket att tillföra. Vi lär av varandra och möjliggör för andra att nå kunskapen. Vi är en brygga mellan myndigheterna och allmänheten.
Folkuniversitetet står för mötesplatsen på preppingkvällen. För innehållet står FRG, Frivilliga resursgruppen, ett samarbete mellan civila organisationer som ställer upp med volontärer när en kris inträffar i Falun eller närområden.
Beredskapsveckan är ett sätt att få ihop samhället och visa att vi är starka tillsammans.
När Carl Larsson-gården i Sundborn hotas av översvämning rycker FRG ut med fördämningar (7 500 sandsäckar). När Västmanland och Älvdalen härjas av bränder skjutsar man brandmän. För att nämna några av insatserna.
På FRG:s listor i Falun finns 3 500 volontärer registrerade. Telefonerna går varma när en kris bryter ut. Ju längre listorna är desto lättare går det att få ihop ett gäng som snabbt kan rycka ut vid behov.
På preppingkvällen deltar Kent-Ove Strömstedt, pensionerad officer som tog initiativ och grundade FRG i Falun 1997, under en tid som försvaret var nedprioriterat. Stolt berättar han att han har lett 46 krisutbildningar under åren.
– Jag har sällan sysslat med något så intressant som detta. De som söker sig till FRG är engagerade och jag hör aldrig minsta gnäll från dem.
På den provisoriska träscenen visas handgripliga kunskaper som alla preppare kan ta till sig. Steg för steg går Emma Hansson och Kenneth Lind från FRG igenom områden som kan förberedas när el, värme och vatten slås ut.
Bunkrade torrvaror, rent vatten, spritkök, alternativa värmekällor och foliefiltar, tändstål, kontanter, adresslistor, fysiska kopior på försäkringsbesked, brandstegar. Det är några oundgängliga verktyg och råd som hjälper vid en kris. Myndigheterna uppmanar oss att vara rustade att klara en hel vecka utan samhällets stöd vid en kris. Alla kan inte hjälpas samtidigt av myndigheterna om helvetet trots allt brakar loss.
Anna Teljfors från MSB var med om att starta Beredskapsveckan 2016. Tidigare kallad Krisberedskapsveckan. Målet med veckan är att få fler privatpersoner att reflektera över hur de kan stärka sin beredskap – men också se styrkan i att vara tillsammans med andra.
– Beredskapsveckan är ett sätt att få ihop samhället och visa att vi är starka tillsammans. Det som utgör vår motståndskraft är i slutändan alltid vi själva.
Årets tema för beredskapsveckan var Öva. Tidigare veckor har temat varit mer teoretiskt, som -Demokrati (2021), Mat (2022).
– Vi avslutade veckan med att göra en oförberedd övning i riksdagen med ett antal ledamöter och anställd personal. Vi låtsades att strömmen var bruten och de flesta inte kunde ta sig hem på fredagen. Ni kan inte kontakta anhöriga och måste vara kvar här. Frågan vi ställde var: Hur gör ni då?
En övning avslutade även preppingkvällen i Falun. Emma Hansson och Kenneth Lind demonstrerade hjärt- och lungräddning. Flera deltagare förvånas över hur hårt man måste trycka. Att revben knäcks och att livräddaren efteråt kollapsar av utmattning är vanligt. Men – liv räddas.
