text  Lennart Frykskog
bild  Björn Öberg

15 NOVEMBER 2019

Folkbildningen söker sin roll i utsatta områden

Folkbildningen bär på ett historiskt arv som vägröjare för demokrati och höjd bildningsnivå. Idag ställer samhället nya krav.

Växande klyftor och integration är några av Sveriges största utmaningar, och det är framför allt i de utsatta områdena som segregationen och utanförskapet har vuxit. Det är följaktligen även där som behovet av folkbildning är särskilt stort eller, för att vara mer specifik, behovet av att främja demokrati, kunskap, utbildning, bildning och kultur. Allt det som ingår i studieförbundens och folkhögskolornas uppdrag.

Folkbildningsrådet ville därför skaffa sig bättre kunskap om hur studieförbunden når ut och fungerar i de utsatta områdena.

Uppdraget gick till Nazem Tahvilzadeh, forskare i Urbana och regionala studier vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan. Han gav sig i kast med statistik och fallstudier.

En tydlig slutsats är att folkbildningen gör skillnad och är viktig i de utsatta områdena (eller marginaliserade stadsdelarna som de heter i studien), inte minst som mötesplats.

– Lokaler är jätteviktiga. Folkbildningens viktigaste funktion i de här områdena är att man upprätthåller platser som möjliggör gemensam aktivitet, en offentlig sfär, som under senare år har krympt och ersatts av privata sfärer. Men folkbildningen finns där. Om man skulle ta bort de fyra miljarder som ges i statsbidrag varje år skulle mötesplatser och lokaler där man kan utöva fritidsintressen försvinna.

Nazem Tahvilzadeh har också granskat verksamheten – och hans omdömen växlar. En del förbund har trevat i blindo efter samarbetspartners, andra har med dominanta manér sålt in färdiga paket av utbildning, utan att lyssna på vilka behov som finns lokalt, menar han.

Bäst fungerar den folkbildning som är förankrad i orten och bygger på deltagarnas egna behov och initiativ, något som kräver kontakt med eldsjälar och föreningsliv, inte bara de stora föreningarna.

– Här ligger folkbildningens kraft. Det är de gamla idéerna som fortfarande fungerar bäst, att verksamheten är startad och organiserad av människor, som av förbunden ges kreativt utrymme att designa sina egna utbildningar, säger Nazem Tahvilzadeh.

Två lyckosamma exempel nämns. Först hiphopskolan Unity, i regi av Studieförbundet Vuxenskolan, som arbetar med politiskt medvetandegörande med musik och bild. Samt Studiefrämjandets Älskade barn, som hjälper föräldrar att hantera skolkontakter och barnens skolgång och som bygger på samarbetsföreningens egna grundidéer.

Demokrati och påverkan är ett uppdrag för folkbildningen. Historiskt bär man på ett arv som vägröjare för demokratin. Nazem Tahvilzadeh har erkänt folkbildningens betydelse för en offentlig sfär med mötesplatser, en grundval för demokratin. Men han är även kritisk: den historiskt präglade självbild som finns inom folkbildningen matchar inte praktikerna, och därför finns outnyttjad potential, menar han.

citat

Det är de gamla idéerna som fortfarande fungerar bäst, att verksamheten är startad och organiserad av människor.

– Jag upplever att folkbildningen tappat sin berättelse och att den idag handlar mer om att ge service och utbilda människor. Även när det gäller demokratin så handlar det om att lära människor vad svensk demokrati är och att delta på arbetsmarknaden. Detta är viktigt i ett jämlikt samhälle, men leder i sig inte till att människors makt och möjligheter till politisk påverkan stärks.

Folkbildningen når ungefär lika stor andel människor i utsatta områden som i övriga landet, cirka nio procent. Men en närmare analys visar att det är de bäst utbildade och avlönade i de utsatta stadsdelarna som nås.

– Nio procent är bra, men sett till bildningsbehoven borde det vara 20 eller 30 procent. Det finns skolor i dessa områden där fyra av fem elever saknar godkända betyg samtidigt som föreningar vill kunna kompensera bristerna med läxhjälp, föräldrahandledning och sociala aktiviteter. 

Maria Graner, generalsekreterare för Folkbildningsrådet, säger att kunskapen från studien är värdefull för studieförbunden och Folkbildningsrådet, som varje år redovisar hur man uppfyller statens syften med statsbidragen – och nu tänker vidare på hur systemet kan utvecklas.

– Rapporten ger många inspel till oss, studieförbunden och folkhögskolorna. Där man är framgångsrik lyckas man skapa samlingsplatser, och det bygger mycket på att de lokala samarbetena fungerar bra. Jag blir väldigt glad över att se hur man använder pedagogik och klassisk folkbildning för att skapa mötesplatser och sätta egna mål.

Maria Graner ser också fram emot ett fortsatt samarbete med den grupp forskare vid Internationella handelshögskolan i Jönköping som i somras lämnade rapporten Cirkeldeltagarnas vägar till arbetsmarknaden. Siffrorna som redovisas i den tyder på att cirklarna påverkar arbetsmarknadsintegrationen, inte minst för de utrikes födda som har svårare än andra grupper att ta sig ur arbetslösheten.

– Det är ett exempel på hur folkbildningen fungerar som ett kitt som stärker och utvecklar demokratin, säger Maria Graner

Av dem som deltog i en studiecirkel 2012 hade 14 procentenheter fler ett jobb tre år senare, jämfört med de som inte deltog. Det går också att urskilja en högre inkomst för de som är kortutbildade och de som är utrikes födda, i jämförelse med som inte var cirkeldeltagare.

David Samuelsson, generalsekreterare för Studieförbunden, är optimist. Det finns driv och motivation att göra skillnad i utsatta områden där behoven är som störst, menar han.

– Jag känner äkta engagemang. Flera förbund har aktiva strategier och gör särskilda ansträngningar, vill omprioritera och bygga ut närvaron. Jag tror att om tre år så har vi ytterligare stärkt vår närvaro.

I likhet med Maria Graner är David Samuelsson stärkt av slutsatsen i Nazem Tahvilzadeh rapport att folkbildningen gör skillnad. Men han lyssnar även in de kritiska synpunkterna.

– Det gäller att inte hamna i en paternalistisk fälla. Folkbildning bygger vi med, inte för, grupper. Vi ska bygga verksamhet som anknyter till behov och önskemål som människor i de marginaliserade stadsdelarna har.

Flera studieförbund arbetar med sin organisation för att möta utmaningen, berättar David Samuelsson. Det gäller att hitta flera brobyggare, anställda och förtroendevalda med förankring och kännedom om miljön.

– Vi behöver få in personer från de marginaliserade grupperna i vår verksamhet och organisation, så att det inte är ett ”vitt” studieförbund som kommer ut till förorter där flertalet har annan etnisk bakgrund.

Folkbildningen skulle göra ännu större skillnad om staten gav studieförbunden ett starkare uppdrag i etableringsfasen (efter beviljat uppehållstillstånd), menar David Samuelsson. Det går att utveckla den verksamhet som förbunden redan bedrivit i flera år med asylsökande. De som tidigare befolkade flyktinganläggningarna är nu till stor del bosatta i de marginaliserade stadsdelarna.

– Det är misstag att tro att offentliga myndigheter kan klara etableringen på egen hand. Vi kan komplettera. Vi har kompetensen, språkkunskaper, kontakter, strukturer och finns över hela landet.

Inom studieförbunden talar man gärna om folkbildningskedjan.

Om vi kan jobba med dem längst bort från arbetsmarknaden och aktivt samhällsliv kan vi också få igång dem, kanske att de börjar i en studiecirkel för att sedan gå vidare till folkhögskolan eller någon annan strukturerad studieverksamhet.

Nyligen kom en bok om framväxten av en ny förortsmobilisering i stigmatiserade bostadsområden, ”När betongen rätar sin rygg”, författad av professorerna Ove Sernhede och Johan Söderman samt René León, forskningsledare. ”På ett motsvarande sätt som i början av det förra seklet sker det idag parallellt med de politiska kraven en organisering runt sökandet efter den kunskap och bildning som kan stärka självkänslan och ge vägledning åt kampen för ett rättvist samhälle”, heter det i förlaget Daidalos presentation.

Några fler organisationer som är aktiva i utsatta områden.

Svenska Röda Korset

Arbetar för socialt hållbara städer. Finns i drygt 20 socialt utsatta områden. Syften: förebygga kris och oro, bättre hälsa, ökad delaktighet och ökad trygghet. Ger stöd vid oroligheter och/eller skjutningar. Ordnar cykelskola i Lindängen (Malmö), läxhjälp i Rinkeby. Med i deltagardrivna projektet Jämlik hälsa. Vill utveckla flera lokalt förankrade partnerskap.

Fryshuset

Näringsdrivande stiftelse med aktivitetshus för idrott, musik och utbildning med skolverksamhet. Finns i Stockholmsområdet, Småland, Skåne, Göteborg Borlänge och Åre. Några exempel från Stockholm: Fryshuset Grundskola Västra i Husby/Kista, läxläsning och mattestuga i Kista i samarbete med Somaliska föreningen och Kista School of Science. Skapar skådespelarcirklar i samarbete med RATS Teater och Folkuniversitetet i Husby.

Rädda Barnen

Uthållighet och relationsbyggande är grundläggande. Driver satsningen På lika villkor för att stärka barn, unga och föräldrar. Utgångspunkten är boendes delaktighet och behov. Allt ingår i en längre kedja av stödjande åtgärder. Samarbetar med lokala aktörer (föreningslivet). Skapar mötesplatser. Målet är att minska diskriminering av barn, unga och barnfamiljer i socioekonomisk utsatthet samt att stärka deras inflytande i frågor som berör dem.

fakta

Fakta om utsatta områden

Drygt en halv miljon svenskar bor i något av de 60 utsatta områden som av polisen karaktäriseras av låg ekonomisk status och kriminell påverkan på lokal samhället. Enligt en Novusundersökning från i somras anser 46 procent av personer i utsatta områden att utvecklingen går åt rätt håll i den egna stadsdelen, 34 anser att det går åt fel håll. För allmänheten i start gäller 41 respektive 42 procent.

Läs mer om Folkuniversitetets arbete i Vivalla i Örebro.

Liknande läsning

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm