text  Cecilia Palm, Gunnar Danielsson

16 SEPTEMBER 2019

Framtidsinvestera i sfi!

”Sverige står inför stora integrationsutmaningar.” Hur ofta har man inte hört den frasen? Men för att något är tjatigt behöver det inte vara fel. Utvecklingen avgörs av politiska beslut. Bra sådana utgår från verkligheten, så låt oss prata om verkligheten för sfi-undervisningen. Folkuniversitetet är en av de fristående aktörer som bedriver sfi-undervisning. Vi är väl förtrogna med läget.

Den politiska debatten kretsar kring frågor om att införa en sfi-peng, ändra finansieringsmodellen, ställa krav på studerande och lärares behörighet och kompetens med mera. Vi måste självklart diskutera hur vi hanterar behörighetsfrågan och kvalitetskraven, men det får inte skymma sikten för grundproblemet: vilka är förutsättningarna för att kunna utföra en godtagbar undervisning?

För närvarande pågår ett antal utredningar som berör integration och vuxenutbildning. Utredningen om svenska för invandrare (sfi) är ett sådant exempel. Utredaren har bland annat tittat på hur man ska öka individanpassningen, men man berör inte kostnadsfrågan. Det är inte utredarens fel. Man tar upp den obalans som finns inom sfi där vissa kommuner har en väl fungerande verksamhet medan andra lägger ut verksamheten enligt lägsta-­pris-modellen. Statistiken uppvisar så stora skillnader i ersättning att trovärdigheten ifrågasätts. Men principerna för finansiering ligger inte inom utredningens område, det är en kommunal angelägenhet.

Gunnar Danielsson, stiftelserektor Folkuniversitetet Öst och Cecilia Palm, generalsekreterare Folkuniversitetet.

Vill man förändra på det stora hela måste man våga ta tag i den skeva finansieringen inom sfi. Med rätt insatser går det att genomföra en bra och kvalitativ sfi – för alla.

Den genomsnittliga kostnaden per sfi-elev är drygt 42 000 kronor, vilket innebär att sfi är den lägst betalda utbildningsformen. Men det finns samtidigt kommuner som inte ens betalar hälften av detta och till och med ännu mindre. Men om detta är det bedövande tyst. Varför? Ersättningsnivåerna påverkar kvaliteten, inte minst genom gruppstorleken. Ändå är intresset för de ekonomiska villkoren nästan obefintligt. Vi vet att en fungerande integration är en förutsättning för att nyanlända ska försörja sig själva och få ett meningsfullt liv. Att behärska svenska språket är nyckeln.

citat

Med rätt insatser går det att genomföra en bra och kvalitativ sfi – för alla.

 

 

Förra året presenterade Skolinspektionen en granskning av bristerna inom sfi-undervisning. Det gäller delvis andelen behöriga lärare, men den största bristen handlar om individanpassningen. Den är på många håll så dålig att det leder till att eleverna lär sig långsammare. Alla som arbetar med pedagogisk verksamhet vet att en lagom gruppstorlek är viktig för att varje

deltagare ska få sina behov tillgodosedda. Politikerna är engagerade i gruppstorlekarna i förskolan, grundskolan och gymnasiet men när gruppstorlekar inom sfi hamnar på över 40 elever så är det ingen som höjer på ögonbrynen. Det är svårt att få ihop den breda politiska insikten om språkets betydelse för en fungerande integration med den återhållsamma betalningsviljan. Den låga ersättningsnivån är uttryck för en prioritering. Precis som vi pratar om att annan utbildning är en investering, snarare än en kostnad, så måste vi även se sfi som en investering för både individ och samhälle.

Vi närmar oss en punkt där det är svårt att lämna anbud på sfi-uppdrag utifrån den ekonomiska ersättning som erbjuds och samtidigt uppfylla de kvalitetskrav som både Folkuniversitetet och beställare har. Folkuniversitetet har avslutat några uppdrag och avstod nyligen från att lämna anbud i en större kommun. Vi såg inte hur undervisningen skulle kunna genomföras med kvalitet i förhållande till den ersättning som erbjöds.

Nu behövs det en politisk vilja att diskutera – och lösa – sfi-undervisningens grundproblem. Det finns goda och rationella skäl för att framtidsinvestera i sfi.   

fakta

Det fristående studieförbundet

Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 100-tal orter i Sverige. Vi uppbär statsbidrag för de delar av verksamheten som är folkbildningsarbete. Folkuniversitetet drivs i stiftelseform och utan vinstintresse. Folkuniversitetet är partipolitiskt obundet och fristående från religiösa och fackliga intressen.

Folkuniversitetet består av fem olika stiftelser med säte i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Därtill finns ett gemensamt förbundskansli. I våra styrelser sitter representanter från universiteten, studentkårerna och Folkuniversitetsföreningen.

Liknande läsning

Ett avgörande val

Årets val till Europaparlamentet kan bli det viktigaste sedan Sverige blev medlem. Många mobiliserar för att vinna inflytande.

Nya målgrupper, nya möjligheter

Folkuniversitetet är ett oberoende studieförbund med utgångspunkt i individens behov. Det innebär möjligheter att nå ut till de som idag står utanför folkbildningen.

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm