text  Lennart Frykskog
bild  Fredrik Hjerling

17 SEP 2019

Gustav Fridolin

Ett nytt kapitel skrivs i höst för Gustav Fridolin och hans elever, unga vuxna på allmän linje på Stadsmissionens folkhögskola.­ ­De är där för att komplettera sina studier, få fullständiga ­gymnasiebetyg och fixa högskolebehörighet.

Hur känns det att vara tillbaka som folkhögskolelärare?

– Jag var lärare på allmän linje förra gången också. Jag tycker att just den utbildningen på många sätt är och uttrycker folkhögskolans själ: Det handlar om att ge människor möjlighet att ta makten över sitt liv.

Du själv då, vad lockar i läraryrket?

– Det är fantastiskt att vara med när människor lär sig något nytt, och att kunna se dem använda sina nya kunskaper. På den allmänna linjen får man jobba med människor som bär på helt olika erfarenheter, och som nu hittar nya vägar. Det är oerhört givande, jag lär mig jättemycket.

Du var ju folkhögskollärare på Kungsholmen för tio-tolv år sedan. Vilka erfarenheter tar du med från den tiden?

– Det finns goda och spännande teorier, men läraryrket är praktiskt till syvende och sist. I slutändan är det i klassrummet eller i mötet med eleverna som man utvecklas som lärare.

– Jag jobbade mycket med att variera lektionerna och ta vara på möjligheten att vara praktisk i undervisningen. I samhällskunskapen exempelvis läste vi inte bara om hur andra har gjort förändring, vi tog det till en nivå där man själv kan prova verktyg och metoder för att åstadkomma just detta.

– Några deltagare fick handlarna på Kungsholmen att ta in mer rättvisemärkta varor, några andra ordnade en jobbmässa i området där de bodde och ännu en grupp ordnade en demonstration mot ungdomsarbetslösheten.

citat

Det handlar om att ge människor möjlighet att ta makten över sitt liv.

Och vad tar du nu med dig från dina tio år i politiken till skolan?

Mycket. Jag fick en chans till ett liv som jag aldrig hade kunnat föreställa mig när jag växte upp. Och jag har lärt mig mer om hur människor jobbar ihop. Ibland är kanske inte en folkhögskoleklass så olik en riksdagsgrupp.

Hur då?

– I slutändan är det människor som är på en och samma plats för att göra samma sak, men som har olika erfarenheter och idéer om hur det ska gå till. I båda sammanhangen måste man agera med respekt gentemot andra för att kunna arbeta ihop.

Har du själv undervisat andra än folkhögskoleelever?

– Nej, men de sista 1,5 åren som utbildningsminister minskade jag antalet studiebesök för att istället åka till en och samma grundskola i Husby var tredje vecka. Jag hoppade in som studiehjälp, lärarvikarie och provade på alla möjliga uppgifter; allt för att komma lite närmare den verklighet som jag ansvarade för. Det krävdes att jag var där många gånger för att kunna bygga en relation.

Gustav tillbaka som lärare

Jag tycker att det skulle var jättekul att forska, säger Gustav Fridolin.

Ja, vad skiljer grundskolans pedagogik och vuxen­pedagogiken åt?

– Bland vuxna finns helt andra möjligheter att använda deltagarnas erfarenheter och låta dem själva använda dem för att lära sig mer. För läraren som ska föra gruppen framåt kan det här samtidigt vara mer utmanande, att inte vara den som i alla lägen vet mest. Men det är ofta en väldig lyx att få lära av andra samtidigt som man är lärare.

Du är 36 år. Blicka framåt, hur ser ditt livslånga lärande ut? Politik, forskning?

– Just nu vill jag utveckla min lärarpraktik, lära av mina nya kollegor och deltagarna. Men jag tycker också att det skulle var jättekul att forska, den tanken finns i bakhuvudet. Under tiden som utbildnings­minister har jag också stött på frågor och områden där jag inser att vi ännu inte har alla svar som skulle behövas.

Du har en fil kand och en yrkes­examen, och du var anmäld till kurser på avancerad nivå på universitetet redan till i höst. Hur tänker du? 

– Tveksamt om jag har tid för kurserna i höst. Men min fru var trött på att höra att jag inte hade någon högre utbildning och tyckte det var jobbigt att träffa en massa människor som hade det. Så hon anmälde mig till högskoleprovet och sedan anmälde jag mig till kurser. Vare sig studierna blir av eller inte i höst känns det ändå stort att kunna forska i framtiden.

Med politikerögon sett, vad krävs för att få mer fart på det livslånga lärandet i samhället?

– Vi gör ju rätt bra grejer just nu. Det är viktigt att vi höjer åldern för att kunna ta studie­medel. Sedan ska ju den reform vi har jobbat med, kallad Utvecklingstid, snart bli verklighet (finns med i Januari­avtalet), och som innebär att vi faktiskt ska få rätt att ta ledigt för att plugga. I bästa fall startar det här en utveckling där vi formaliserar möjligheterna att lära sig mer, även gå en formell utbildning och ge oss möjlighet att byta spår i arbetslivet.

citat

Det är viktigt att vi höjer åldern för att kunna ta studie­medel.

Vad är du mest nöjd med som utbildningsminister?

– En konkret sak är läs- och skrivgarantin för tidiga stödinsatser, som infördes den 1 juli i år. Den frågan höll på att fastna i politisk prestige, men till slut röstade alla partier utom SD för.

Slutligen, varför avstår du från avgångsvederlaget från riksdagen?

– Jag får ett jobb och en lärarlön. Jag kan inte riktigt säga att jag skulle behöva en omställningsersättning. 

fakta

GUSTAV FRIDOLIN

Född: 1983
Yrke: Folkhögskole­lärare 2007–2010 samt från hösten 2019.
Tunga politiska uppdrag: Språkrör för Miljöpartiet de gröna 2011–2018. Utbildningsminister 2014–2018. Riksdagsledamot 2002–2006 samt 2010–2018.
Författare till sex böcker.

Liknande läsning

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm