Det var egentligen ett misstag att Mats Ekedahl började släktforska för tjugo år sedan. Han var på Landsarkivet i Visby för att titta på kartor över sitt hus.  

– I ett hörn satt några kufiska personer och släktforskade. Arkivet skulle stänga om en timme så jag tänkte att jag ger släktforskningen en timme. Efter tio minuter var jag fast. 

I släktträdets bladverk har Mats bland annat hittat fem okända mostrar och en farfars far som satt i arresten tre dagar på vatten och bröd efter att ha supit, bråkat och kallat någon för ”Fläskeskinka”. 

När Mats började hålla kurser var deltagarna oftast pensionerade akademiker, men nu är det allt fler unga tjejer. För att tolka källorna måste man förstå hur samhället fungerade förr i tiden. Släktforskningen blir en lektion i både historia, samhällskunskap och religionskunskap.  

DNA-tester har inneburit ett nytt verktyg. Det har visat sig att många gotlänningar har engelskt DNA. Förklaringen är att engelska flottan ankrade i Fårösund under Krimkriget på 1850-talet. I samband med det föddes mer än dubbelt så många barn som det brukade på norra Gotland.  

– Plötsligt sitter folk som aldrig hade hört talas om Krimkriget och läser passagerarlistor för fartygen, skrattar Mats.