text  Lennart Frygskog
bild  Magnus Laupa

 

14 MAJ 2019

Jonna Bornemark

I en levande demokrati bryts tankar och erfarenheter i prövande diskussioner och samtal mellan medborgare, som äger såväl bildning som omdöme. Det säger filosofen Jonna Bornemark, som gör succé med boken Det omätbaras renässans.

Vi talar om demokrati, bildning och förnuft i den här intervjun. Du menar att de hänger ihop med varandra. Hur då?

– Ända fram till demokratins genombrott i början på 1900-talet såg man samhället som en kropp, i vilken medborgarna stod för skilda funktioner. Vissa som hantverkare, andra som slavar, kvinnor som livmodern och några i kontakt med gud som pekar ut riktningen. De senare utgör huvudet. I en demokrati vill vi inte ha det så!

Med demokrati följer ett nytt medborgarideal…?

– I en demokrati kan alla vara med och forma framtiden. Det är ett samhälle där alla har en relation till de stora frågorna; vad som är viktigt, vilka vi är och vart vi är på väg.

– Men i samtida demokratiuppfattning riskerar det här att bli till att man går och röstar vart fjärde år – eller deltar i ett EU-val.

citat

Jag vill se en ny våg av demokratisering på våra arbetsplatser.

Du förespråkar ett bredare och djupare demokratiideal?

– Vi måste ta diskussionen igen. Det är en klassisk och ständigt återkommande utmaning: Varje generation måste upptäcka vad demokrati är och varför vi har den.

– För mig handlar det om att så många som möjligt tar del av ett bredare förnuftsbegrepp, som jag – i enlighet med 1400-talsfilosofen Cusanus – benämner intellectus, och som pekar mot just de stora frågorna; vilka vi är och vart vi är på väg.

Du menar, som Cusanus, att förnuftet består av ett reflekterande intellectus och ett kalkylerande ratio. Hur syresätter man det demokratiska samtalet?

 – I en levande demokrati ska alla ha tillgång till intellectuspraktiker, utrymme för tänkande och reflektion. Jag vill se en ny våg av demokratisering på våra arbetsplatser där det professionella omdömet står i centrum, där människor tänker och tar ansvar, inte enbart strikt följer manualer.

– Det handlar om människosyn. Vill vi att människor enbart följer order eller är reflekterande, kloka och omdömesgilla? Om det senare är målet behöver vi tillsammans tänka och skapa ett förhållningssätt till vart vi är på väg i en större skala.

– Låt människor utveckla sitt professionella omdöme och ge dem handlingsfrihet! Jag skulle vilja gå till varje överchef och mellanchef och fråga vad de har för planer för att de anställda ska kunna utveckla sitt professionella omdöme.

Vad krävs för en ändring i större skala?

–En värderingsblicksändring. Där är vi inte än, även om jag ser en del hoppfulla tecken. Att vi har en delegation om hur vi ska få en tillitsbaserad vård istället för styrsystemen i New Public Management är ett tecken. Att många kommuner går mot tillitsbaserad vård likaså.

fakta

Jonna Bornemark

  • Född: 1973
  • Disputerade: 2010 Forskare och lärare vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola.
  • Medverkar ofta i Filosofiska rummet i P1.
  • Flera böcker, senast Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde.

Liknande läsning

Spaning med Michael Dahlén

Han blev Sveriges yngste professor vid 34 års ålder, på anrika Handelshögskolan dessutom. Pengar intresserar honom inte, men om det gör lycka däremot.

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm