text  Lennart Frykskog
bild Sandra Lee Pettersson

 

10 MAJ 2019

Konsten att förnya kulturarvet

Ett besök på Jamtli är en resa framåt och bakåt genom historien. Museet utvecklar ständigt nya modeller för att skapa folkbildning kring äldre miljöer och föremål.

Chefen Henrik Zipsane slutar efter 17 år på Jamtli i höst, med ålderns rätt (62 år), men också för att bli vd för European Museum Academy. Steget från regionen till kontinenten är kort. Museets och Zipsanes vision har varit att göra Jamtli så känt som möjligt i Europa. Jamtli är Jämtlands främsta besöksmål och ett av Sveriges största museer. Ända sedan 70-talet har man lockat från när och fjärran med levande historiska miljöer. Zipsanes företrädare som chef, Sten Rentzhog, låg bakom nytänket. I fjol togs ännu ett steg när Nationalmuseum öppnade en filial på Jamtli. Rembrandt och Rubens hängde tills nyligen i en säkerhetsklassad byggnad. I sommar visas nordiskt sekelskiftesmåleri i samma lokaler.

citat

Historia och konst måste få vara roligt.

– Vi är humlan som inte kan flyga, säger Henrik Zipsane och ler belåtet.

– Tänk dig, inom en timmes radie härifrån bor 80 000 människor. I Stockholm bor uppemot tre miljoner på samma avstånd. Ett familjevänligt friluftsmuseum, konsthall och historiska samlingar. Entréavgiften 290 kronor för vuxna är högst i Europa, men avskräcker uppenbarligen inte. Historia och konst måste få vara roligt att uppleva, utan att göra avkall på kvalitet och autenticitet.

– Vårt samhälleliga uppdrag är folkbildning genom kulturarv, och vi har modeller för att leva upp till det, säger Henrik Zipsane, som är både pedagog och historiker.

Bland Jamtlis 120 anställda är några i likhet med Zipsane forskare; inom byggnadsvård, konstvetenskap, pedagogik, historia och arkeologi. Dessutom en doktorand i samisk arkeologi. Forskningssamarbete bedrivs med Florens, Köpenhamn, Trondheim och Glasgow.

– Forskningen här handlar mycket om kulturarvet och dess bidrag till det livslånga lärandet. Henrik Zipsanes favoritexempel är äldregrupper med begynnande minnesproblem (demens), som besöker Jamtlis 50-talsmiljöer, och möter mamma och pappa i rollspel.

– De minns och blir så-å glada, talar om hur kaffet smakade, musiken i radion och hur man tog en svängom. Vi har forskare från Newcastle, som säger att något händer, ovisst vad, men vi kan garantera att vi levererar ökad livskvalitet. Vi har miljöerna och kunskaperna. Så ska kulturarvet användas i lärandet, menar Zipzane och tar ännu ett exempel. Unga som hoppar av gymnasiet i förtid erbjuds platser på Jamtli.

Jamtlis 50-talsmiljöer åskådliggör svensk historia för folk i alla åldrar. För äldre med minnessproblem kan de dessutom liva upp sinnet och ge en ökad livskvalitet. Vi kan garantera att vi levererar ökad livskvalitet.

De får bidra till att ordna utställningar. Kraven på närvaro är stränga.

– Många upptäcker att det är klokt att lära nytt. Fyra av tio återvänder till skolan. Det är inte illa! Modellen har uppmärksammats i EU.

Museernas stora utmaning är att lyfta sig över den lokala, regionala och nationella identiteten, menar Zipsane. Det innebär omprövning. Nordiska museet är ett barn av skandinavismen och Nationalmuseum är… ja ni hör.

– Museerna kom till som platsbundna. Vi värnar om det arvet även i dag. Men i en global värld, måste vi mjuka upp. Jag kan vara jämte, svensk, nordbo, europé och global i samma person. Utma ningen är att fatta att vi alla är globalister. Jamtli lever som man lär och har byggt en stugby med 17 småhus med plats för unga familjer med flyktingbakgrund. Kommunen hyr husen i åtminstone i tio år till. Jamtli deltar i integrationen och skapar kulturmöten.

– Vi har 42 personer boende hos oss just nu. Vi skapar jobb åt dem. Vi är en del av globaliseringen. Varje höst ordnas rollspelet ”På flykt” med länets niondeklassare på Jamtlis område. Alla tilldelas roller – flyktingar, myndighetspersoner med flera – i ett drama som åskådliggör alla tänkbara perspektiv på flyktingarnas situation, både de som får stanna och de som får avslag.

Att värna det lokala arvet och samtidigt hantera globalisering och digitalisering i en ny tid – det är en utmaning för museerna.

Den andra utmaningen för museerna är att agera i ett samhälle där man inte längre har monopol på kunskap, menar Henrik Zipsane.

– Lärare möter det, vi möter det. Tilltron till auktoriteter minskar. Vi vet inte allt. Det finns aktörer som rimligen är mer kompetenta på det ena och det andra. Om vi ska slåss mot dem förlorar vi. Vi ska istället samarbeta på smartast möjliga sätt. Vi är en aktör i samhället. Samverkan lyftes också av Zipsane när Jamtli och Nationalmuseum i april stod värd för museernas stora vårmöte, som i år ägde rum i Östersund. Digitaliseringen är en tredje utmaning. Den gör det möjligt att visa material i större omfattning än tidigare.

– Det är bra, men autenticitet är viktigt. Vi är naiva om vi tror att det digitala kan ersätta mänskliga möten. För en pedagog är det enkelt: Det är skillnad på tillgängliggörande och lärande.

Museerna har över tid ökat sina besökstal. Mycket talar för fortsatt ökning, men den kommer inte av sig självt. Nytänk kan hjälpa. Kan Jamtli tillföra Nationalmuseum något?

– I fjol hade vi en familjevisning på 32 minuter, där vår pedagog talade direkt till barnen och ställde frågor till dem, och involverade föräldrarna i var fjärde fråga. Bland annat fick de räkna barn i en av Rubens målningar. Jag lovar, många av familjerna kommer att besöka flera konstutställningar!

fakta

Årets museum

Sveriges Museer utser Årets museum. Kriterier: nyskapande, genomslag, mervärde. Nytänkande och samhällsförankrad verksamhet belönas.

2019 Skissernas museum
2018 Göteborgs konstmuseum
2017 Prins Eugens Waldemarsudde
2016 Tekniska museet
2015 Marinmuseum
2014 Göteborgs stadsmuseum
2013 Jamtli
2012 Kulturparken Småland
2011 Flygvapenmuseum Östergötland
2010 Nordiska akvarellmuseet på Tjörn

 

Liknande läsning

Gustav Fridolin

I höst skrivs ett nytt kapitel för Gustav Fridolin och hans elever på Stadsmissionens folkhögskola.­

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm