text  Lennart Frykskog
bild  Björn Öberg

12 FEBRUARI 2020

”Lärande som en del av livet”

Livslångt lärande är djupt inbakat i det svenska utbildningssystemet. Det bär på visioner och förhoppningar. Men vad betyder det egentligen? Ytterst är det du som ska fylla svaret med innehåll.

 

Man lär så länge man lever. Livets hårda skola. Lära för livet. Gamla uttryck som väl smälter in i ett bildningslandskap där livslångt lärande har blivit ett mantra. Allt från att lära sig knyta skorna till att skriva en doktorsavhandling räknas dit. Praktiska färdigheter och vida bildningsideal. Livslångt lärande har blivit ett ett paraplybegrepp. Så brett och så mångtydigt att den här fördjupningen bara kan täcka en del, men tar ändå ett grepp om några grundläggande frågor: Varför är livslångt lärande hett just nu? Hur tar sig politiken an utmaningen? Handlar det om ekonomi eller humanism, eller både och? Slutligen möter vi två vuxna deltagare som efter 20 veckor på kurs hos Folkuniversitetet är rustade för ännu en etapp i arbetslivet. För i slutändan är det ju individerna själva som ska fylla livslångt lärande med innehåll.

Trappa av böcker leder till dörr

Utbildning är en hörnsten i demokratin, och demokrati är varje människas rätt att förverkliga sin inneboende potential, menade Edgar Faure.

Politiken upphör dock inte efter grundskolan. Tvärtom, att uppfinna system och redskap för vuxnas livslånga lärande är viktigare än någonsin. Men först lite historia. När den franske utbildningsministern Edgar Faure på Unescos uppdrag 1972 lade fram rapporten Learning to be satte han ett märke för diskussionen om livslångt lärande. Att Faure är humanist och historiker färgar anslaget, men speglar också idéer i tiden.

Utbildning är en hörnsten i demokratin, slår Faure högtidligt fast och definierar i nästa andetag demokrati som varje människas rätt att förverkliga sin inneboende potential. Han har ett existentiellt (vara), inte bara ett instrumentellt (göra), perspektiv. Denna demokrati som är av överordnat värde fördjupas, enligt Faure, genom att individerna frigörs. Redan i rubriken “Learning to be” finns det livslånga perspektivet invävt.

”Vi ska inte längre envetet förvärva oss kunskap en gång för alla, men lära oss hur man bygger upp en kontinuerlig utveckling av kunskapsbanken livet igenom – ’lära för att vara’”. (ur förordet)

Cecilia Bjursell, professor i livslångt lärande vid Högskolan i Jönköping, ser Faure-¬rapporten som ett aktuellt dokument.

– Faure tar ett ambitiöst helhetsgrepp på frågorna i en tid när man börjar tala om lärande istället för utbildning. Han står för idén att man utbildar sig för tre ändamål: personlig utveckling, medborgarskap och arbetslivet. Det här är en idé som idag presenteras i lite olika rangordning beroende på vem man frågar.

– Själv tycker jag att samtliga tre delar är viktiga. Att bortse från någon av dem blir knepigt eftersom de är länkade sinsemellan och över tid.
I debatten är det slående, menar hon, att många likställer livslångt lärande med fortbildning, en nog så viktig aspekt, men en snävare vy än Faure hade.

citat

Grundprincipen i lärande är individens engagemang, att man vill delta.

– Det talas ofta om att vi ska fylla på kompetenser, i stället för att tala om lärande som en del av livet. Men under det påståendet finns ett synsätt som man förr i tiden brukade kalla för korvstoppning.

Det livslånga lärandet dyker upp i samhällsdebatten med förnyad kraft på 90-talet och får höjd politisk status. Unesco och OECD väver in det i sina strategier. EU fastslår 2001 en handlingsplan för det livslånga lärandet. Där dyker också begreppet “det livsvida lärandet” upp och som avser allt informellt lärande utanför skolsystemen.

Vi ser en internationell trend. Sverige är inget undantag. Vi ska se hur politiken tar sig an ämnet här. Uppdraget till skolan att lägga grunden för det livslånga lärandet slås fast i Skolverkets handlingsplan år 2000. Samma år lägger Kunskapslyftskommittén fram en strategi för vuxenutbildningen, som än idag utgör grunden i regeringens arbete med det livslånga lärandet. Men politiken består även av valideringssystem, som ska få all form av kompetens och kvalifikation att hänga ihop med utbildning och arbetsliv. En utredning ledd av Anders Ferbe har lagt flera förslag på senare år och lade fram sitt slutbetänkande så sent som den 13 januari.

Reformen Utvecklingstid för anställda är också planerad under mandatperioden, vilket möjliggör fritt vald fortbildning under 3–12 månader till en ersättning motsvarande a-kassa för ett begränsat antal. Att den övre åldersgränsen för studiemedel numera är höjd till 56 år är också ett led i att främja omställningen för yrkesverksamma.

tre personer samtalar

De som deltar i folkbildningens aktiviteter möter andra människor, nätverkar och får kontakter, som i nästa steg ökar möjligheterna att få ett arbete, säger David Samuelsson, generalsekreterare för branschorganisationen Studieförbunden.

Men Kunskapslyftet är alltså en grundbult i det livslånga lärandet och ännu utgör Komvux en stor del av ”lyftet”, med uppemot hälften av utbildningsplatserna. En lärdom från 90-talskrisen är att gymnasium närmast är ett krav för att få en plats i arbetslivet.

När Kunskapslyftet lades fram för 2016–2020 lanseras det som medel för att uppnå EU:s lägsta arbetslöshet 2020, vilket dock inte gick i uppfyllelse. De närmaste två åren byggs lyftet ut ytterligare och nu är det framför allt Yrkeshögskolan, YH, som får del av de nya satsningarna.

För att summera: 2000-talet har inletts i det livslånga lärandets tecken och aspekterna som rör kompetensförsörjning har stått i förgrunden. Bakgrunden utgörs av kriserna och ökande konkurrens på världsmarknaden, vilket driver på omställning i arbetslivet. Men djupare sett drivs förändringen förstås av den tekniska utvecklingen.

Flera forskare hävdar att tempot i omställningen har drivits upp till följd av digitaliseringen. Och när det gäller diskussionen kring det livslånga lärandet tar de ekonomiska argumenten större plats i de styrdokument som nu formuleras än de gjorde i Faures rapport.

Unga vuxna får idag tidigt veta att fortbildning och kompetensutveckling, även yrkesbyte och karriärväxling, är en del av arbetslivet. Det är vad som väntar. Stora förändringar är inspirerande för en del, hotfullt för andra. Men oavsett vilken ålder man befinner sig är motivation grunden för att lära sig nytt, medan rädsla blockerar, betonar Cecilia Bjursell.

– Grundprincipen i lärande är individens engagemang, att man vill delta. Lärprocessen handlar dessutom inte bara om kunskap, utan den är även kopplad till identiteten. När man lär sig något nytt kan det förändra hur man uppfattar sig själv. Det handlar även om en omställning i självförståelse.

– Det gäller att ha respekt för att omställningen kan ta tid, även om många önskar en ”quick fix”.

Cecilia Bjursell har iakttagit ännu en förskjutning i hur begreppet livslångt lärande används i samhällsdebatten idag.

– På senare år har det blivit närmast synonymt med högre utbildning. Det beror på att utbildningsnivån i samhället har höjts. Nu börjar man inkludera högre utbildning i sin vidareutbildning. En av drivkrafterna i den processen har varit den fackliga centralorganisationen TCO:s rapport som identifierade behoven hos välutbildade medlemmar.

Det är inte bara facken som driver på, även arbetsgivarnas organisationer är aktiva. Kompetensförsörjningen har blivit central för företagen eftersom brist på rätt utbildad personal orsakar flaskhalsar i tillväxt och utveckling. Cecilia Bjursell skrev nyligen, på uppdrag av innovationsmyndigheten Vinnova, en rapport om detta.

– Från att ha varit en viktig fråga i allmänhet har kompetensförsörjningen nu blivit en fråga av strategiskt högsta vikt. Det här har ökat intresset för att kontinuerligt utbilda sig och lära nytt, sade Bjursell när rapporten presenterades.

För att vidga perspektivet redogjorde hon även för Mål 4 (av 17) på FN:s globala hållbarhets-agenda, utbildning med kvalitet, som omfattar både arbetsliv och medborgarskap samt inkludering och jämställdhet.

Sverige är långt framme vad gäller stöd för livslångt lärande och världsbäst i vuxnas studiedeltagande, enligt OECD:s jämförelse från 2013 (nästa upplaga kommer 2023). Fler än sju av tio medborgare mellan 25 och 65 år har deltagit i studier senaste året. Antalet deltagare som deltar i Komvux i under året (2018) överträffar dessutom antalet elever i gymnasieskolan.

Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, presenterade dessa fina siffror inför utbildningsutskottet i höstas. Men han gav ändå ingen rosenskimrande bild och radade upp flera kritiska punkter vad gäller de vuxnas studier: Uppdraget att utbilda för samhällslivet och personlig utveckling marginaliseras och frågorna om vad och varför har avgränsats till ”en ekonomistiskt driven diskurs”. Anslagen till forskning om vuxnas studier och lärande hålls nere. Lärarutbildningarna ignorerar kraven på att förbereda lärarna för att arbeta inom Komvux. Endast två av tolv lärosäten tycks veta om att det finns en läroplan för vuxenutbildningen.

– Är det inte dags för er att inte bara talk the talk utan också walk the walk? undrade Fejes avslutningsvis.

De Tio studieförbunden har i dag en nyckelroll för att hålla ihop systemet för det livslånga lärandet. David Samuelsson, som är generalsekreterare för branchorganisation Studieförbunden, säger att kurser, cirklar och utbildningar ofta leder in i samhällets aktiviteter.

– Det kan gälla hemmasittare eller utrikesfödda kvinnor som inte har så mycket utbildning i botten. För dem kan studieförbundens aktiviteter vara ett första trappsteg in arbete och samhällsliv.

David Samuelsson erinrar om en undersökning som nyligen gjordes på uppdrag av Folkbildningsrådet och som visar på studiecirklarnas betydelse för deltagande i arbetslivet. Som ett led i en utbildningskedja eller en direkt länk till ett jobb.

– Det finns en koppling mellan cirkeldeltagande och livslångt lärande. De som deltar i folkbildningens aktiviteter möter andra människor, nätverkar och får kontakter, som i nästa steg ökar möjligheterna att få ett arbete.

Det formella utbildningssystemet fungerar inte för alla, men folkbildningens pedagogik, som baseras mer på personliga möten och samtal, har en frigörande effekt på många, understryker David Samuelsson.

fakta

Diplomutbildning – konkret steg på vägen

Läs mer om Maria Rogfalk och Jonas Tottie-Håkansson som efter 20 veckors utbildning är diplomerade redovisningsekonomer.

Konkret steg på vägen

Liknande läsning

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm