text  Andreas Åhs
bild  Johan Wingborg/Göteborgs universitet

30 SEPTEMBER 2019

Livsviktigt att röra vid varandra

Vi mår bra av beröring, ändå rör vi vid varandra allt mindre. Hjärnforskaren Helena Backlund Wasling är aktuell med boken Närmare där hon berättar personligt och engagerande om ett grundläggande mänskligt behov med positiva hälsoeffekter.

Helena Backlund Wasling forskar på CT-fibrer, nervtrådar som upptäcktes på 1960-talet och svarar annorlunda på beröring än vanliga känselceller. Istället för att berätta om fysiska egenskaper i en beröring – om något är kallt, kantigt eller mjukt – förmedlar CT-fibrerna om beröringen är skön eller obehaglig.

– De kommunicerar med delar av hjärnan som har hand om emotionella upplevelser och gör att beröring kan få oss att känna oss till freds, lugna och behagliga.

– Vår teori är att CT-fibrerna är till för att vi ska bli berörda av våra föräldrar och att vi sedan ska upprepa beteendet för att bli trygga och harmoniska individer.

Närhet ansågs länge göra barn bortskämda. Nu har det tvärtom visat sig att nyfödda som inte får beröring riskerar att växa upp med ett nervsystem som inte utvecklas som det ska.

citat

Mycket tyder dock på att vårt behov av närhet följer med oss genom hela livet.

Rent praktiskt innebär det större risk för att utveckla kroniska smärttillstånd som vuxen, men även lägre tolerans för stress och sämre beredskap att hantera sociala situationer.

Det är svårare att se effekterna hos vuxna. Mycket tyder dock på att vårt behov av närhet följer med oss genom hela livet.

– När vi känner oss exkluderade eller socialt isolerade aktiveras hjärnan på samma sätt som när vi upplever smärta. Det är förenat med försämrad hälsa att leva i ensamhet och dödligheten är faktiskt högre än hos dem som har sociala nätverk.

Trots att beröring är bra för vårt välmående rör vi allt mindre vid varandra. Detta är en samhällstrend som oroar Helena Backlund Wasling.

– Vi tar bort naturliga mötesplatser där kropps- och ögonkontakt har varit självklara och ersätter dem med digitala lösningar.

– När du är på biblioteket lånar du inte boken av din bibliotekarie utan blippar den i en automat. Detsamma gäller i snabbköpet och inom vården. För ensamlevande äldre kan ett återbesök vara veckans enda fysiska, medmänskliga möte.

 

Helena Backlund Wasling, forskare i neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Hon ser också alarmerande tendenser bland unga.

– De känner inte till hur man umgås utan sociala medier och digital teknik. Mycket pekar på att de växer upp med en bristande social förmåga som gör att de inte vet hur man närmar sig varandra och förhåller sig till människors fysiska kroppar.

I boken Närmare ger Helena Backlund Wasling konkreta tips på hur vi kan få mer beröring i våra liv. Själv har hon testat allt från cuddle parties till floating och massage, men kommit fram till att det vardagliga ofta är bäst.

– En bra början är att tänka på hur du själv kan ge mer beröring, för du vinner lika mycket på att vara generös. Själv brukar jag vidröra människor kortvarigt på neutrala hudytor som utsidan av överarmen.

– Du kan också avdramatisera beröring genom att säga till dem du känner lite bättre: ”Jag har haft en skitdag. Kan inte du ge mig en kram?”

fakta

Fakta

Kramen är vårt vanligaste sätt att hälsa. Enligt en Sifo-undersökning hälsar hela 42% av svenskarna med omfamningar. En hälsningskram varar sällan mer än 3 sekunder, men ny forskning visar att en kram gärna ska hållas i 20–30 sekunder för att frisätta ”myshormonet” oxytocin som gör att vi mår bra.

Botanisera bland Folkuniversitetets forskarföreläsningar.

Liknande läsning

4 tips för dig som är distraherad

Uppmärksamhet är vår tids mest eftertraktade tillgång. Hjärnforskaren Sissela Nutley tipsar om hur du undviker att bli distraherad och må dåligt när digitala tjänster tävlar om ditt fokus.

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm