Berätta om din forskning!
– Vi har upptäckt att antioxidanter i doser man kan få i sig i kosttillskott kan hjälpa cancerceller bekämpa skadliga fria radikaler och stimulera både tillväxt av tumörer men framförallt spridning – metastasering – av cancerceller i kroppen. Vi har främst studerat lungcancer och malignt melanom. I dessa studier upptäckte vi ett nytt protein, BACH1, som aktiveras av antioxidanter och som påverkar cancercellernas metabolism och gör dem mer aggressiva och spridnings-benägna. Studierna gäller många olika typer av antioxidanter, både kroppsegna och dietära, men vi har mest studerat vitaminerna A, C och E, och betakaroten.
Vad är dina råd till allmänheten?
– Vår forskning har identifierat en förklaringsmodell till resultaten från de stora kliniska studier som gjordes med antioxidanter i kosttillskott under -80. -90, och -00-talen; flera av dessa studier fick avbrytas i förtid för att personer som åt antioxidanter diagnosticerades med cancer i högre utsträckning än de som åt sockerpiller (placebo). Resultaten från dessa stora studier, vår forskning och forskning från många andra forskargrupper och studier visar tydligt att cancerpatienter, canceröverlevare och personer med en ökad risk för cancer bör helt undvika kosttillskott som innehåller antioxidanter – det finns inga tydliga bevis för positiva effekter men många bevis för skadliga effekter. Kosttillskott är viktigt när man har en kliniskt påvisbar brist på något ämne.
Hur ser du på kopplingen forskning/folkbildning?
– Kopplingen är essentiell. Forskning behöver kommuniceras både tidigt och sent i processen. Forskare behöver veta att man studerar ämnen som är viktiga för samhället, antingen på kort eller lång sikt. Och när vi har resultat att presentera så förutom att det publiceras i vetenskapliga tidskrifter så ska resultaten så ofta det är möjligt och relevant kommuniceras med omvärlden. Forskningen finansieras oftast av skattemedel men också av donationer till cancerfonden, barncancerfonden, hjärt- lungfonden osv – och det är självklart att finansiärerna löpande skall kunna bli informerad. Hela denna process leder till att medborgarna blir mer och mer informerade och kan delta i diskussioner om vår nutid och framtid – viktiga aspekter i folkbildningsidén.
Märker du av ett minskat förtroende för forskning?
– Inte så mycket i Sverige, men väl i andra delar av världen. I Sverige finns visserligen en högljudd skara kunskapsmotståndare men jag ser inte att den ökat med åren och de är en minoritet.
Det enda jag visste säkert när jag började på universitetet är att jag ville forska, jag var fascinerad av den vetenskapliga processen.
Hur når du ut med dina egna forskningsresultat?
– Genom att delta i den offentliga debatten. Jag medverkar ofta i media och föreläser för allmänheten, patientorganisationer och politiker så ofta jag hinner och får chansen.
Vad driver dig som forskare?
– Jag behöver aldrig fundera på det – det är bara så otroligt intressant att försöka förstå mer och mer av medicinskt och biologiskt viktiga processer. Men jag finner att allt är intressant, från plancklängder och oändlighet, till DNA-replikation och hexameter-diktning. Det enda jag visste säkert när jag började på universitetet är att jag ville forska, jag var fascinerad av den vetenskapliga processen. Att jag idag jobbar med cancer är en slump och berodde på vilka människor jag träffat längs vägen och som inspirerat mig.
Hur ser en vanlig dag på jobbet ut för dig?
– Eftersom jag är både forskargruppsledare och vicerektor för forskning så är min dag mycket varierad. En hel del möten och beslutsprocesser, skriva artiklar, träffa forskare och politiker, lösa konflikter. Never a dull moment.
Vad gör du på din fritid?
– Jag umgås med min familj, särskilt min fru Viktoria då barnen börjar bli stora. Vi läser böcker och lyssnar på musik (mest Bach och Beethoven), tränar mycket på gym och löpspår, vi gillar dykning och fjällvandring, och åker på resor.
Folkbildningen står för stora utmaningar i framtiden.
Hur ser du på sitt styrelseuppdrag i Folkuniversitetet?
– Det roligaste och viktigaste tredje-uppgiften-uppdrag jag någonsin haft.
Vilka frågor driver du i styrelsen?
– Jag har i min roll som styrelseordförande fokuserat på att ge verksamheten stöd och förutsättningar att utföra sitt arbete så effektivt som möjligt. Jag har också fokuserat på att bemanna styrelsen med bra ledamöter och verksamheten med en bra rektor och att vi tillsammans arbetar lika bra lokalt som nationellt. Folkbildningen står för stora utmaningar i framtiden och instabiliteten på världsmarknaden och omvärlden i stort leder till både problem och nya möjligheter.
Kort om Martin Bergö:
Akademisk titel: Professor i molekylär medicin vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet.
Läser just nu: Jan Swaffordsbokserie om Mozart, Beethoven och Brahms – enormt detaljerade och fängs-lande.
