Hennes debut- och ungdomsroman Mizeria sattes upp som pjäs i Stadsteaterns nya Husby-filial i mars 2020. Premiären klarades av galant, men redan efter en vecka stängdes alla kulturscener i Sverige ned till följd av pandemin. Efter sommaren kunde föreställningen tas upp igen, inför 50 personer åt gången.
Just denna höst står hon själv på scenen i Husby, med ståuppshowen Tre streck. På nytt handlar det om identitetskrisen i mötet mellan fosterland, moderland och miljonprogram.
– Många i orterna, barn till föräldrar som har invandrat, har gått igenom stadier av grubbel vad gäller vår plats i samhället. Det tog tid att hitta innanförskapet i utanförskapet – och det är den mentala resan dit som jag vill uppmärksamma.
Melody Farshins stil utmärks av samhällsengagemang och humor. Det märks även i hennes andra roman, Lowkey, uppföljaren till Mizeria, som kom ut i vintras. Hon fortsätter att skildra orten, representerad av tonsårstvillingarna Ali och Aicha som växer upp i en hård miljö skildrad med värme, sorg och humor. Hon har tydliga syften även med sitt skrivande
Orten finns i olika former av berättande men det är allt för sällan som det kommer inifrån.
– Orten finns i olika former av berättande men det är allt för sällan som det kommer inifrån. Jag vill skapa representation på egna villkor.
– Det krävs mycket för att jag ska komma på en enda fiktiv karaktär där vi inte framställs som en negativ influens. Gangster, becknare, terrorist, och om hon är tjej så ska hon hedermördas. Alltför ofta används slang inkorrekt och stereotyper stigmatiseras och förstärks.
– Det här förstärker bara svårigheterna för alla oss härifrån, att känna att inte ens i den fiktiva världen så möts vi på rättvisa grunder.
Melody som bor i Husby och har två iranska föräldrar är – om det ens behöver understrykas – väl förtrogen med ämnet. Hon berättar om det främlingskap hon kände inför många av de skildringar som hon växte upp med. Identifikation är en nödvändig ingrediens för att läsaren ska känna sig tilltalad när man är i utanförskapet, menar hon.
– Jag vet inte hur många böcker jag läste som liten om flickor som hade tillgång till stugor på landet och en närvarande mormor. Vi hade knappt en bostad, och mormor hann gå bort innan hon någonsin fick ett beviljat visum att hälsa på. Alla dessa böcker blev sci-fi för mig, och den enda jag kunde relatera till var skurken i dramat.
Böcker som skildrar orten och utgår från de ungas perspektiv kan väcka intresset och lyfta ungdomars läsning, menar Melody Farshin. Samtidigt understryker hon att unga redan läser mycket idag, fast i andra former. Alla captions, memes, meddelanden – det är knappt att de plingar på dörren längre, då det är bekvämare att sms:a och stå utanför, säger hon.
– Dagens ungdom läser mer än någonsin. Men litteraturen är inte läsbar. När den inte möter dagens uppkopplade och ständigt kommunicerande generation av ungdomar, som inte är van vid 300 sidor i ett berättarperspektiv, väljer de lätt bort läsning för annat. Med det följer tappad läsförmåga, något som enkelt förknippas med intelligens.
Husby är så unikt i sitt sätt att uppmuntra till utvecklande inom olika former av skapande.
Kultur finns i Husby, entreprenörsanda likaså, även om orten ofta förknippas med problem. Melody Farshin ser möjlighet och kreativitet överallt i sitt Husby.
– Husby är så unikt i sitt sätt att uppmuntra till utvecklande inom olika former av skapande. Oavsett om det är en talang för kreativt uttryck eller för företagande. Jag vet nog ingen ort som är mer artisttät än Husby. Det bor stora namn på varje gata.
Melody säger att det har tagit tid för henne att hitta sitt egna uttryck. Det kom när hon bejakade sig själv och sin värld fullt ut.
– Det tog många år innan jag insåg att det som gör min konstform rättvisa är inte att imponera efter hur saker och ting bör vara, utan att bjuda in till min egen värld. Både när jag står på scen för stand-up och i mitt skrivande så kommunicerar jag så som jag gör med mina barndomsvänner – men ut till en allmän publik.
Det blir en tredje bok i serien om Ali och Aicha, avslöjar hon. Och hon tänker skriva den på samma mustiga språk och slang som de båda tidigare. Där finns ord och uttryck som inte förekommer i de här spalterna exempels. Funderade hon någon gång på en ordlista?
– Det hade signalerat att boken inte är för målgruppen som faktiskt behärskar orden. Man fattar ändå sammanhanget och slang är en del av vårat språk. För alla gånger som jag har behövt googla upp stora ord i läsning, så blir det någon annans tur att googla upp, säger hon med ett leende.
