Det finns så mycket som borde förbättras, i samhället och skolan. Linnea Lindquist får ofta frågan från journalister vad som driver henne. Som lärare och skolledare söker hon sig till de största utmaningarna, i de särskilt utsatta områdena. Tidigare har hon varit på förskola i Rinkeby och nu, sedan sju år, på Hammarkullens F3-skola i Angered, Göteborg.
Så då tar vi frågan igen, vad är din drivkraft?
– Att eleverna ska få gå i ett rimligt skolsystem. Det får de inte idag. Jag har själv gått i ett mer likvärdigt skolsystem på 1990-talet. Jag vill att vi som jobbar i skolan, men framför allt eleverna, ska få bättre förutsättningar.
Och varför just de utsatta områdena?
– För att jag vill jobba med verkliga problem, och jag tycker om det som är svårt. Jag har aldrig lockats av det som är enkelt.
Jag vill att vi som jobbar i skolan, men framför allt eleverna, ska få bättre förutsättningar.
Linnea Lindquist är en driven skolledare och skoldebattör, och kanske är hennes egen skolgång i Sundsvall en del av förklaringen till hennes val och kall. Hon berättar att hon hade jättesvårt att lära sig läsa, men att hon samtidigt fick det extra stöd som krävdes för att komma i kapp. Hon hade tidvis en egen lärare, som hjälpte hennes över läströsklarna. En positiv upplevelse.
– Mina föräldrar berättar för mig att de aldrig behövde kräva eller påtala något, det löste sig automatiskt. Så är det inte riktigt idag.
När Linnea Lindquist kom till Hammarkullens skola kunde eleverna inte läsa, eller rättare sagt, de lärde sig läsa sent, i tvåan eller i slutet av tvåan, vilket gjorde att många av dem ohjälpligt hamnade på efterkälken vid övergången till senare klasser eller stadier.
– Det är jätteproblematiskt när man lär sig läsa så sent, då hinner de inte få den läsförståelse som krävs och bli reflekterande läsare innan de slutar trean, för det är ett ganska stort hopp mellan trean och fyran. De behöver ligga långt framme.
Med det sagt kan man ana att läsning och läsfärdigheter ligger Rektor Linnea varmt om hjärtat. Hon har ägnat mycket energi åt detta som skolledare.
Är språket rentav nyckeln till en lyckad integration?
– Det beror på när man kom till Sverige. Majoriteten av mina elever är födda i Sverige, men deras föräldrar är det inte. Så för barnen är det viktigt att möta majoritetssamhället. Det är kanske först när de kommer till gymnasiet som de kommer till en skola med blandat elevunderlag.
Mot den bakgrunden är läsningen särskilt viktig i ett område som Hammarkullen, betonar Linnea Lindquist. Språket är en kulturbärare och skolan måste kompensera för de bitar som saknas i elevernas sociala sammanhang utanför skolan. Rektor Linnea har lagt teorier och trender på hyllan för att fokusera på elevernas språkutveckling.
– Det handlar inte bara om att prata svenska utan också om att tolka och förstå omvärlden. De behöver ett akademiskt språk för att klara vidare studier och ett nyanserat språk för att få flera perspektiv. Därför jobbar vi mycket med att eleverna ska läsa skönlitteratur. Vi vill att de ska bli tänkande och reflekterande läsare.
Linnea Lindquist gav i våras ut sin tredje bok, Att vända en skola, där hon sammanfattar erfarenheter och beprövade arbetssätt under sex år i Hammarkullen. Numera dyker hon också upp som krönikör på Expressens ledarsida. Där ger hon utlopp för sitt liberala patos och går till storms mot styrning av och resursfördelning i den svenska skolan.
Vi har inget fritt skolval och har aldrig haft det.
Är det motsägelsefullt att vara liberal och kritisk till marknadsskolan som du är?
– Nej, vi har ett illiberalt skolsystem när några slås ut för att andra ska få det bättre. Grunden i -liberalismen är att alla ska ges goda grundförutsättningar i form av en god skolutbildning, för att man sedan ska kunna fatta fria beslut vad man vill göra med sitt liv.
Vill du även avskaffa det fria skolvalet?
– Vi har inget fritt skolval och har aldrig haft det. Du får önska skola och blir placerad utifrån var det finns plats. Jag vill i stället ha ett gemensamt skolönskemål, att alla önskar skola samtidigt.
Glädjebetyg är hett omdebatterade. På Hammarkullens skola fanns inga sådana när Rektor Linnea kom dit 2016. Problemet var det motsatta och hängde ihop med språket. Nationella prov och -screening visar att trenden nu har vänt.
En annan fråga är möten och dokumentation. Linnea säger att hon föredrar att arbeta med eleverna, i stället för att prata om dem. Lärarna behöver mycket tid för att för- och efterarbeta undervisningen. Vi måste jobba mer och tänka mindre om vi ska lyckas i skolan.
När får du själv ”betyg” och bekräftelse på att ni har lyckats?
– En sak som gör att jag älskar mitt arbete så mycket är när elever berättar att de börjat läsa svårare och tjockare böcker. Då har polletten trillat ned.
