Debattör, redaktör, politiskt sakkunnig på två departement – och sedan 2005 samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR. Så ser Ursula Berges historia i offentligheten ut. Starkt engagerad i samhällspolitiken, full med slagfärdiga formuleringar på skorrande lundamål.
Här intervjuas hon för sina perspektiv och aktuella kunskaper om arbetsmarknaden. Det livslånga lärandet, och de nya förutsättningar för detta, är en röd tråd i hennes utsagor.
Hur mår svensk arbetsmarknad?
– Bra, otippat bra kan man tycka, få varsel och uppsägningar trots lågkonjunkturen och inflationen. Men i ett mer långsiktigt perspektiv har vi ett betydande matchningsproblem. Vi har en relativt hög arbetslöshet (330 000 personer) och samtidigt en väldigt stor efterfrågan (200 000) på rätt arbetskraft.
Studieförbunden och folkhögskolorna är betydligt mer snabbfotade än vad lärosätena är.
Arbetslöshet och kompetensbrist. Ett olösligt dilemma? Nej, säger Ursula Berge, och kommer snabbt in på favoritämnet: den stora reformen för omställningsstudiestöd, som successivt byggs ut 2023–2026 med mångmiljardstöd från staten, fack och arbetsgivare. Grunden till reformen, som backas upp av hela riksdagen, är huvudavtalet mellan fack och arbetsgivare. Reformen har omväxlande kallats för Saltsjöbadsavtalet 2.0 och det största som hänt på svensk arbetsmarknad sedan MBL.
Hur stor anser du att reformen är i ett vidare perspektiv?
– Sverige har till skillnad mot andra länder förstått att nästa stora innovation på arbetsmarknaden handlar om den kontinuerliga kompetenspåfyllnaden så att vi kan få till en rörlighet på arbetsmarknaden, vilket ger bättre matchning för alla.
Sverige har redan en konkurrensfördel genom att ha så många kvinnor i arbete, säger Ursula Berge. Nu är det dags att gå vidare, säger hon.
– Nästa stora språng är att alla ska kunna utbilda sig och förflytta sig karriärmässigt under hela arbetslivet, att vi får utväxling i flera led. För att exemplifiera hur det skulle kunna fungera inom vården: Sjuksköterskan blir specialistsköterska, undersköterskan blir sjuksköterska, vårdbiträdet blir undersköterska.
– Man kan få i gång jobbkedjor som ger påfyllnad i bristyrkena samtidigt som även de som har fastnat eller vill röra på sig av andra skäl gynnas. Då kan även de som står längre från arbetsmarknaden få de jobb som blir lediga. För att rörligheten ska fungera bra måste vi ha tillit till att individen själv också vet hur den utvecklas och går vidare i arbetslivet.
Ursula Berge återkommer ofta till att reformen är en stor möjlighet för alla. Det avgörande för matchningen är att hela arbetsmarknaden lyfter, inte bara bristyrkena eller de som är i behov av kompletta gymnasiebetyg, säger hon.
– Staten lägger jättemycket pengar på detta, parterna likaså, säger Ursula Berge som på Akademikerförbundet SSR:s mandat deltagit i utformningen av avtalet som låg till grund för reformen, och sedan även förhandlat om de kompletterande kollektivavtal som bygger på ersättningen.
Nästa stora språng är att alla ska kunna utbilda sig och förflytta sig karriärmässigt under hela arbetslivet.
På 90-talet var Kunskapslyftet den stora reformen. Den omfattade dock enbart dem utan gymnasieutbildning. Den nya reformen omfattar även högutbildade och akademiker, som kan få studera med en inkomstbaserad ersättning på upptill 80 procent av lönen, upp till 26 000 kronor i månaden, (och påfyllnad från parternas kassor på ända upp till 68 000 kronor).
Fullt utbyggt räcker omställningsstudiestödet om tre år till 28 200 personer på heltidsstudier två terminer, vilket till exempel motsvarar cirka 225 000 personer som studerar en månad på heltid.
Hur stort är intresset bland högutbildade medlemmar?
– Jag har skapat ett nätverk av Saco-förbund där vi kartlägger vilka utbildningar våra medlemmar eftersträvar. Det är framför allt inom högre utbildning de vill förkovra sig. Vi säger till lärosätena att börja med att i alla fall öppna upp och skapa ett kursutbud med fristående kurser som idag är inlåsta i program för personer i yrkeslivet.
– Vi har inte jättemånga bristyrken i Akademikerförbundet SSR, men däremot många som upplever att de har svårt att utvecklas i sina arbeten. Det är lika viktigt för dem som för gruvarbetaren eller undersköterskan att kunna gå vidare.
Hur är utbildningsutbudet i Sverige generellt?
– Det är den stora flaskhalsen, förutom CSN:s långa handläggningstider.
Vad kan folkbildningen bidra med?
– Studieförbunden och folkhögskolorna är betydligt mer snabbfotade än vad lärosätena är. De är mer tillgängliga och har mer flexibla antagningssystem. Folkuniversitetet deltar på så många nivåer inom grundutbildning och uppåt. Man har en hel del kurser som man kan få omställningsstudiestöd för.
Fakta: Ursula Berge
Född: 1965
Yrke: Samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.
Ingår i uppdraget: Bland annat att sprida kunskap om det nya omställningsstudiestödet, som hon är en av arkitekterna bakom.
