Klockan är 10 på en vårsolsvarm asfaltsplan i den skånska byn Dalby. Här möter vi YH-eleven Jonas Persson som står redo att snart lyfta iväg på dagens drönaruppdrag.
Han är en erfaren pilot och har packat noggrant: solglasögon och keps, loggbok som ska fyllas i, handskar med inbyggda värmeslingor och reflexväst för att förbipasserande ska se vem som flyger. På marken märker han ut start- och landningsplats med koner.
– Och så har jag med den här skylten som tydligt informerar allmänheten om vem som flyger, varför och hur man får kontakt med mig. Det är viktigt.
I dag är det kommunens solcellsanläggning uppe på Dalbybadets svarta plåttak som ska inspekteras. Drönaren kan med hjälp av värmekamera under en kort flygning se om solcellerna har några defekter.
Innan en flygning planerar Jonas Persson noggrant uppdraget – vilken typ av flygning som ska göras, vilka kontakter som behöver tas, vilket material som ska samlas in. Och innan drönaren lämnar marken går han en sista gång igenom inställningarna på handkontrollens skärm och sätter igång de batteridrivna handskarna.
Den som flyger drönare kallas för fjärrpilot och beroende på vad farkosten ska användas till så delas flygningen in i tre olika kategorier; öppen, specifik eller certifierad.
I den öppna kategorin är risken som lägst, eftersom man bland annat är begränsad till att flyga inom synhåll, max 120 meter upp i luften och med begränsningar gällande att flyga i närheten av människor, bostads-, affärs-, industri- eller rekreationsområden.
Flygningar som överskrider begränsningarna i den öppna kategorin innebär en större risk för utomstående. Denna kategorin flygningar kräver tillstånd och i många fall utbildning.
– I framtiden är vi många som tror att alla tillståndsförfrågningar kommer kräva utbildning, säger Jonas Persson som just har skickat upp drönaren i luften.
När pandemin slog till stod han plötsligt stod utan arbete. Men under 90-talet hade Jonas påbörjat en utbildning till trafikflygare och drömmen om att arbeta i luftutrymmet fanns kvar när han för ett par år sedan hittade en utbildning till kommersiell drönaroperatör i Folkuniversitetets regi. Efter utbildningen startade han eget företag och Jonas har sedan dess huvudsakligen arbetat med drönarledda tak- och solcellsinspektioner.
I höstas påbörjade han sin vidareutbildning till UAS-pilot inom specifik kategori. Kursen sker på deldistans och är indelad i en teoretisk del och en praktisk, samt sju veckors LIA – lärande i arbete.
I framtiden är vi många som tror att alla tillståndsförfrågningar kommer kräva utbildning.
Joel Wäring är kursens utbildningsledare. Han berättar att skickliga drönarpiloter i dag eftersöks i ett brett spektrum av branscher, där de största områdena är inspektion, jordbruk, skog, media, bevakning, mätning, räddningstjänst och utbildning.
– Vi ser bara början av hur drönare kan användas, utvecklingsmöjligheterna är enorma – inte minst på inspektionssidan. Höghöjdsinspektioner innebär exempelvis mycket risker när man går upp med människor. Det kräver många olika certifieringar, mycket tid och pengar. Här kan en drönare i stället göra en första besiktning och avgöra var punktinsatser krävs, säger Joel Wäring och fortsätter:
– Samma sak gäller i jordbruket. I stället för att bearbeta en hel åker kan man inspektera med drönare och se var man behöver gödsla eller ordna med dränering. Man har också gjort tester med leverans av mat och medicin, en fantastisk möjlighet när avstånden är långa – och det är precis vid ett sådant uppdrag som du behöver tillstånd i specifik kategori så du kan flyga utom synhåll.
Nästa terminsstart för utbildningen i kategori specifik är i augusti och söktrycket är högt, berättar Joel. I höstens utbildning finns flera nya moduler och det ingår delar som flygning bortom synhåll, under natt och över folksamlingar. Eleverna lär sig att planera, genomföra och följa upp flyguppdrag inom den specifika kategorin utifrån flygsäkerhet, ansvar, lönsamhet och hållbara affärsstrategier.
Jonas är igång med sin sista LIA-tid som han förlagt i sitt eget företag med stöd av en handledare på konsultföretaget Danmat som arbetar med gasteknik.
– Det vi gör är väldigt spännande. De vill börja mäta metangas i marken med drönare och vi har gjort en skarp mätning tillsammans i Blekinge på en deponi, då är utrustning monterad på drönaren, berättar han.
När det händer saker kan man alltid skicka ut drönare snabbt, det är en stor fördel.
Precis som Joel tror han mycket på användningen av drönare för inspektioner – för att se över infrastruktur eller jordbruk, eller få en överblick när en storm har fällt träd över ett stort område.
– När det händer saker kan man alltid skicka ut drönare snabbt, det är en stor fördel.
Efter utbildningen för behörighet i specifik kategori ser Jonas utökade möjligheter till jobbuppdrag.
– Nu kan jag söka jobb på större företag och myndigheter som exempelvis vill flyga obemannat till ett havsbaserat vindkraftverk för att inspektera. Det väntar nog många spännande uppdrag nu.
