text  Lennart Frykskog
bild  Björn Öberg

18 SEPTEMBER 2019

Psykisk ohälsa – hur bryter vi trenden?

Allt fler diagnostiseras med depression och ångestsyndrom. Nästan varannan sjukskrivning i Sverige idag beror på psykisk ohälsa. Över en miljon svenskar äter antidepressiva.

Ökningen av psykisk ohälsa tycks särskilt stor bland unga. På tio år har den självrapporterade psykiska ohälsan bland dem nästan fördubblats, och allt fler unga har kontakt med BUP, barn- och ungdomspsykiatrin.

Vad händer? En epidemi av psykisk ohälsa tycks breda ut sig, trots att vi lever längre, utbildar oss längre och botar allt fler sjukdomar. Talande är att dödsfall på grund av buller, passiv rökning och asbest minskar medan stressrelaterade dödsfall ökar. Fler människor dör idag av självmord än av trafikolyckor. Dock minskar antalet självmord över tid.

Hur kan så många må dåligt när välståndet ökar?

Den här artikeln ger inga enkla svar. Vill du sluta att läsa här kan vi summera några spår: Psykisk ohälsa är ett globalt problem, uppmärksammat av världshälsoorganisation WHO, drabbar rik som fattig, men kvinnor i högre grad än män. Arbetslivet är utmanande och vård, skola och omsorg är särskilt utsatta för stress. Vår hjärna är illa anpassad för det moderna samhället och den digitala livsstilen. Öppnare attityd kring ämnet kan ha bidragit till att synliggöra problemen.

Skilj på lättare tillstånd av ohälsa (oro, ångest, sömnproblem) och tunga psykiatriska diagnoser (schizofreni, bipolaritet)! De förra har ökat, inte de senare. Psykisk ohälsa är ett paraplybegrepp, inte en specifik diagnos. Men en gemensam nämnare är att ens deltagande i arbetsliv, i skola eller ens förmåga att klara vardagens utmaningar minskar

Kanske har ångest och tillstånd av apati varit ändamålsenliga för människans överlevnad i ett evolutionärt perspektiv.

Ett visst mått av psykisk ohälsa är en del av livet, ett svar på dödsfall, separationer och olyckor. Kanske har också ångest och tillstånd av apati varit ändamålsenliga för människans överlevnad i ett evolutionärt perspektiv, vilket överläkaren Anders Hansen resonerade om i sitt sommarprogram i P1 i juni. Vaksamhet på katastrofer och djupare återhämtning har varit nödvändiga.

– Vi är kanske inte genetiskt programmerade för att må bra hela tiden.

För att förklara ökningen av psykisk ohälsa får vi utgå från att samhälle och livsmiljö har förändrats.

I arbetslivet har de stressrelaterade sjukskrivningarna ökat. Hugo Westerlund är föreståndare för Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och professor i epidemiologi. Han ska i tre år (2019–2021) kritiskt undersöka utvecklingen av den psykosociala arbetsmiljön och dess effekter på hälsan, upplevelsen av stress och den psykosociala arbetsmiljön. Ett brett anslag utan givna svar på förhand.

– Det är inte självklart att arbetslivet är orsaken till ökningen. Delvis kan ökningen bero på att frågan ägnas allt större uppmärksamhet, samtidigt som diagnoser som fibromyalgi och oral galvanism minskar. Frågan är hur sambanden ser ut här.

Hugo Westerlund anser att debatten måste nyanseras. Alarmistiska rubriker i media om att ”hjärnan krymper” av stress får honom att se rött. Det är viktigt att se att bilden i Sverige är varierad, menar han.

– Det finns inte mycket evidens som stöder att arbetslivet generellt har blivit mer stressande, men däremot finns sektorer och arbetsplatser som har så dålig psykosocial arbetsmiljö att folk riskerar att bli sjuka.

Kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken, med mycket mänsklig kontakt, har sämre utveckling än andra, understryker han. En förklaring kan ligga i resultatstyrda modeller som NPM inom offentlig sektor.

citat

Att vara en traditionell och modern kvinna på samma gång kan vara en påfrestning.

– Det blir en målkonflikt mellan att vara solidarisk med patienten eller kunden samtidigt som man har tryck på sig att effektivisera och vara lönsam. Vi har gått ganska långt i Sverige med NPM (New Public Management), att allt ska dokumenteras och få en prislapp.

Det finns flera tänkbara orsaker till att kvinnor är dubbelt så mycket sjukskrivna som män, menar Hugo Westerlund. Kraven på att greja livspusslet (work-life-balance), att förena karriär med extra ansvar för hem och barn exempelvis. Liksom traditionella förväntningar att vara vackra och populära.

– Att vara en traditionell och modern kvinna på samma gång kan vara en påfrestning.

Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan, har följt ökningen av sjukfrånvaron, som sköt fart på 90-talet, sannolikt en effekt av kris och nedskärningar åren strax innan. Sedan kom en ny uppgång runt 2005. Från 2014 är psykiska diagnoser den vanligaste orsaken till sjukskrivning.

– Det verkar finnas en bestående problematik vad gäller arbetsförhållanden och belastning i framför allt vård och omsorgsyrkena. Det som är stort och har ökat över tid är stressrelaterad psykisk ohälsa. Ångest, oro och även depressioner.

En lättare stressreaktion går det ofta snabbt att komma över, men utmattningssyndrom till följd av långvarig exponering, tar lång tid att återhämta sig från. Diagnostiken och behandlingen är dessutom ännu outvecklad, menar Ulrik Lidwall. Mer kunskap behövs.

– Att få folk att må bättre är enkelt jämfört med att få tillbaka ens fulla arbetsförmåga. Sannolikt handlar förklaringen om en bra koppling till arbetsplatsen och arbetsgivaren. Det bästa är naturligtvis att om man från början har en relation till arbetsplatsen och att man kan ordna anpassningar där innan det blir aktuellt med sjukskrivningar.

Unga står ofta i fokus i det offentliga samtalet kring hälsa och välmående. För att förstå ökningen av psykisk ohälsa bland dem måste vi åtminstone delvis söka andra förklaringar än de vi berört ovan.

Folkhälsomyndigheten mäter psykisk ohälsa bland unga via undersökningen Skolbarns hälsovanor, som bygger på självskattningar. Anger man minst två av åtta kriterier (sömnbesvär, nedstämdhet, ont i magen, huvudvärk med mera) minst en gång i veckan så anses man ha psykosomatiska besvär. Andelen som uppger sig lida av detta har mer än fördubblats sedan 80-talet.

Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten, intar en prövande hållning. Att acceptansen för att tala om psykisk ohälsa har ökat kan påverka svaren. Ökade förväntningar på att må bra likaså. Men att de ökade besvären delvis beror på arbetslivet (högre krav) och skolan (press på lyckade resultat) håller hon för troligt.

– Det måste finnas vägar tillbaka. Nu kan det kännas lite ödesmättat, att klarar du inte nian så är det kört. Man kommer inte in på andra utbildningar, kan inte få ett jobb med bara grundskoleexamen. Man måste göra det lättare att komma tillbaka, säger Hillevi Busch.

Forskaren och överläkaren Kyriaki Kosidou säger att vi sett en enorm ökning av ungdomar som har kontakt med BUP (barn och ungdomspsykiatrin). Det tycks som om mörkertalet har minskat till följd av förändrade attityder i samhället, ökad kunskap och minskad stigmatisering av psykisk ohälsa. Fler söker vård.

– Vi kan inte utesluta att den psykiska ohälsan faktiskt har ökat. Det finns nya potentiella riskfaktorer vars roll vi måste bättre förstå, till exempel skärmtid och digitala medier kan vara skadligt för den psykiska hälsan. Dessutom har det blivit svårare för unga att etablera sig på arbetsmarknaden, säger Kyrikai Kosidou.

Ensamhet och svårigheter att hantera livets utmaningar är vanliga teman bland de unga som hör av sig till den ideella föreningen Mind, som kämpar mot psykisk ohälsa och för att förhindra självmord.  Samtidigt, konstaterar Mind, ligger Sverige i topp vad gäller flera positiva hälsofaktorer. I SCB:s undersökningar av ungas levandeförhållanden instämmer 99 procent i påståendet ”jag tror jag kommer få det bra i framtiden”.

”Det finns en risk att alarmistiska budskap i sig påverkar ungas självbild negativt och bidrar till vård istället för prevention”, skriver Mind i en rapport från 2018.

Mind konstaterar att förekomsten av psykisk ohälsa, i form av besvär och diagnoser, inte förändrats nämnvärt sedan år 2000.

citat

Vår hjärna är illa anpassad för det moderna samhället och den digitala livsstilen

”Däremot är det betydligt fler som får vård, vilket är utmärkt. Psykisk ohälsa är fortfarande ett av de största folkhälsoproblemen och många unga har hittills inte fått den sjukvård som är befogad.”

Överläkaren i psykiatri Anders Hansen citerades inledningsvis. Han förklarar att våra hjärnor ännu är anpassade för ett liv som jägare och samlare, med alla faror och hot som det innebär. Han pekar också ut tre faktorer som är avgörande för vårt mående: fysisk aktivitet, sömn och sociala relationer. På alla tre områden går utvecklingen åt fel håll; vi rör oss mindre, sover sämre och upplever ensamhet, trots uppkopplingen via nätet. 

– Vår digitala livsstil effektiviserar våra samhällen

på ett sätt som vi bara har sett början av, men det finns också en baksida som vi börjat ana konturerna av.

Kerstin Evelius utsågs 2016 av regeringen till nationell samordnare och utredare av psykisk ohälsa. Hon anser att politiken varit för ryckig och splittrad och att psykisk hälsa blir ett eget politikområde, med Folkhälsomyndigheten som stark samordnare bland alla 22 myndigheter där arbetet idag ligger utspritt. Då kan färdvägen styras upp, menar hon, så att exempelvis arbetsmarknads- och utbildningspolitik går i takt. Tänk i systemperspektiv, uppmanar hon politikerna.

– Vi måste jobba på många fronter samtidigt för att inte folk ska drabbas av psykisk ohälsa.  

 

fakta

Att lära sig hantera stress

Konsten att gå ned i varv innan och efter intensiva stress-påslag, det har i vår samtid blivit en allt viktigare förmåga, och något som psykologen Agnes Mellstrand lär ut.

Läs om Folkuniversitetets kurs för ett hållbart arbetsliv.

Liknande läsning

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm