Möjligheten till en första utbildning i vuxna år eller yrkesväxling är stort redan idag – och borde bli ännu större och träffsäkrare i framtiden. Det råder ännu obalans mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden.
Yrkeshögskolan, yh, är en succé med sina 15 år på nacken. Komvux ska enligt skollagen vara en bas för kompetensförsörjningen. Avhoppare från gymnasiet och redan välutbildade kan få en nystart eller omstart.
Kartan över vuxenutbildningen som erbjudas jobbsökarna är bred. En rad utbildningsanordnare, bland andra Folkuniversitetet har sedan länge funnits på den kartan.
Ett program för arbetssökande som vi ska belysa här är Rusta och matcha som Folkuniversitetet anordnar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Arbetssökande får möjlighet att välja en leverantör som kan coacha dem till studier eller arbete. Både individens och samhällets behov står i fokus.
Att förlora jobbet i ett nytt land var en svår erfarenhet.
Vi möter här två deltagare, med två vitt skilda bakgrunder och framtider. Den gemensamma nämnaren är just att Rusta och matcha fungerar som en språngbräda till en ny plats i arbetslivet – och att båda på vägen dit har haft en koppling till Folkuniversitetet.
Adelin Wegat först. Hon är 23 år och bosatt i västgötska Marbäck i Ulricehamns kommun. Går första året på en tvååriga rekryterarutbildning på Folkuniversitetets yrkeshögskola, efter att ha sökt massor av jobb och varit på flera anställningsintervjuer.
I stället för att gräma sig över avslag på de sökta jobben blev hon fascinerad av processerna. Det där med att mäkla ihop rätt person med tjänsten var mer klurigt än att summera ett och ett.
– Jag fann glädje i intervjuer, och gick just därför kanske på flera än vad jag hade behövt. En lärare tipsade mig då om rekryterarutbildningen, och när jag kollade upp innehållet såg jag att det enbart bestod av kurser som jag hade intresserat mig för i mina gymnasiala studier, berättar Adelin Wegat.
Och på den vägen är det. Snart är första året på yh, som innehöll en praktikperiod i april, till ända. Ett år till återstår. Adelin sprudlar av entusiasm när hon pratar om innehållet i utbildningen.
– Jättegivande än så länge. Jag känner mig väldigt uppdaterad på arbetslivet som det ser ut just nu. Nu när vi har gått in på digitala hjälpmedel är det väldigt fokuserat på AI, som kan öka den egna arbetsprestationen betydligt och göra hela processen roligare.
Till bilden hör att Adelin Wegat tidigare har läst på Komvux. Hon har läst på distans i många år och det passar henne perfekt. Hon träffar sina kurskamrater i Linköping enbart vid fyra sammankomster under två år.
Adelin Wegat har under utbildningen fått vara med när kandidaterna i Rusta och matcha-programmet har intervjuats på Teams av erfarna rekryterare med uppdrag från Folkuniversitetet.
– Jag har observerat och antecknat. Vi härmar innan vi blir självständiga. Det är en stor fördel att ha varit med innan vi själva lägger upp strukturen för de kompetensbaserade intervjuerna.
En specifik lärdom från intervjuerna vill hon gärna förmedla.
– Vi har diskuterat efteråt hur viktigt det är att vara fördomsfria frågeställare och hur viktigt det är att öva upp vårt aktiva lyssnande så att vi kan urskilja egenskaper och kvaliteter.
Så vad gör Adelin så fascinerad av rekrytering?
– Jag är intresserad av människor, men framför allt är jag intresserad av att organisera människor och matcha rätt person till rätt plats. Det får så positiva effekter på helheten.
Ja, det är ju temat för den här artikeln också. Individ söker och hittar sin plats i det stora hela, organisationen och samhället.
En annan som kommit i kontakt med Rusta och Matcha är Sasa Todorovic, som bor i östgötska Vrena. Han kom till Sverige från Serbien för sex år sedan och arbetade då som tjänsteman vid ambassaden med ansvar för ekonomi, utbildning och kultur. Efter det arbetade han tre år som historielärare på gymnasienivå vid Internationella engelska skolan i Södertälje. I Serbien hade han tolv år som lärare bakom sig samt några politiska uppdrag.
Att förlora jobbet i ett nytt land var en svår erfarenhet.
Sasa är med sina kvalificerade yrkesmeriter knappast någon man förknippar med Arbetsförmedlingen vid ett ytligt påseende. Men Rusta och matcha är helt rätt för honom nu när han arbetar med sitt självförtroende och samtidigt spänner bågen mot ett nytt jobb, försäkrar Sasa. Han kan svenska men som helst låter sig intervjuas på engelska, som han behärskar ännu bättre. Han svar på frågorna återges därför i översättning här.
Det är knappast akademiska meriter som Sasa saknar, snarare en extra dos självförtroende och specifika kunskaper om arbetsmarknaden.
– Att förlora jobbet i ett nytt land var en svår erfarenhet, men alla resurser och den vägledning och uppmuntran som jag har mött från teamet som matchar mig har varit ovärderligt i dessa utmaningar.
Rådet att delta i Rusta och matcha kom från en arbetsförmedlare. Att valet som utförare föll på Folkuniversitetet berodde på att han vid en google-sökning upptäckte den språkliga och pedagogiska kompetensen som fanns vid studieförbundet. Även den här intervjun ser han som en del av sin träning inför återkomsten till arbetslivet.
– Jag uppskattar verkligen den hängivenhet som man har visat mig i sökandet efter jobbmöjligheter och möjliga utbildningsvägar.
Michaela Zankl är, regionchef för verksamhetsområde Uppdrag och ordförande i Folkuniversitetets nationella uppdragsgrupp. Hon berättar att Folkuniversitetet levererar Rusta och matcha på över 50 orter i landet.
– I ett individanpassat upplägg rustar vi deltagare med kunskap samtidigt som vi matchar dem mot nästa steg. Det kan vara såväl arbete som studier. Det är viktigt att de som arbetar som handledare i verksamheten vet vilket utbud av kurser som finns inom yrkesvux och Yrkeshögskolan. Det är extra positivt när deltagarna i Rusta och matcha visar intresse för Folkuniversitetets utbildningar och när man kan matcha deltagarna till dem, säger Michaela Zankl.
– Vi vill vara lite extra duktiga på att matcha mot studier eftersom vi tycker att utbildning är viktigt. Har man deltagare som vill och kan gå rakt ut i arbete ska de göra det. Men för de som vill ställa om och göra något annat, och där vi inte direkt ser en plats på arbetsmarknaden, måste vi jobba studiemotiverande och vägledande.
Yrkeshögskolan höjs ofta till skyarna för hög genomströmning och träffsäkerhet. En plats på en utbildning där leder nästan alltid till ett jobb. Men det finns flera vägar. Inom den kommunala vuxenutbildningen finns det som kallas yrkesvux. Det är gymnasiala yrkesutbildningar som ges i samarbete med arbetslivet. De har plats för såväl dem med kort tidigare skolbakgrund som. de med akademisk bakgrund som vill ställa om.
De gymnasiala vuxenstudierna inte får den uppmärksamhet som de förtjänar i det allmänna medvetandet, anser Michaela Zankl.
– Det är nästan ingen som pratar om resultaten på Komvux. Trots att man har en målgrupp med större behov än vad yh har så har man en fantastiskt bra genomströmning och goda resultatet även där.
– Yrkeshögskolan är inte hela lösningen på matchnings¬problematiken. Om man inte är intresserad av eller aktuell för yh och man inte har gymnasiekompetensen klar så är ju yrkesutbildning på gymnasienivå en fantastisk väg att gå.
Underskattas värdet av yrkesutbildningar på gymnasienivå medan en akademisk utbildning överskattas? Ja, man måste kanske inte polarisera, men nog är det tänkvärt att observera rekryteringsplanerna för Northvolt i Skellefteå som exempel, säger Michaela Zankl.
– Northvolt och många andra trodde att man skulle rekrytera majoriteten ingenjörer. Nu vet man att det i huvudsak är personer med gymnasiala yrkesutbildningar som behövs.
Komvux och yrkesvux ska, som redan nämnts, bidra till kompetensförsörjningen och möta dem med störst behov av utbildning. Vid fler sökande än platser prioriteras de med störst behov. Det kan i förlängningen också innebär att de som vill ställa om inte bereds plats.
– Komvux uppdrag och målgrupp har förändrats. Tidigare var det vanligare att Niklas och Åsa som inte hade klarat gymnasiet tidigare eller slutat efter nian kom till vuxenutbildningen. Den målgruppen har vi även idag men därtill en stor grupp med kort -tidigare utbildning och annan språklig bakgrund. För många av dessa är yrkesvux ett riktigt bra alternativ.
Nu är nya tag på gång inom vuxenutbildningen. I februari föreslog Yrkesvuxutredningen att en ny yrkesskola inrättas 2025. Den ska vara ett komplement till annan yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå. Målgruppen är de som vill växla karriär eller stärka sin ställning på arbetsmarknaden.
Utbildningsformen ska ligga under samma myndighet som yh, alltså Myndigheten för yrkeshögskolan.
– Det är första gången som yh får ett uppdrag som inte är eftergymnasialt, säger Michaela Zankl.
Utredningen fick tilläggsdirektiv om Yrkesskolan så sent som i maj 2023. Skolminister Lotta Edholm, L, sade i en intervju att det ska vara en yrkesskola med tydligare praktisk inriktning och mindre av teori. Hon exemplifierade behovet av att det är stor brist på lagerarbetare, truckförare och restaurangarbetare.
Utredaren Elof Hansjons sade vid presentationen att många går arbetslösa eller vantrivs på jobbet samtidigt som marknaden ropar efter yrkesutbildade. Han blickade också framåt mot ännu en förändring.
– Samtidigt behöver lärlingsutbildningen ses över. Den som har bästa möjligheter att klara denna bör prioriteras före den med störst behov.
Den föreslagna Yrkesskolan föregås av en pilotverksamhet som startar redan i år och där Folkuniversitetet har varit aktiv.
Till hösten startar man två yrkesutbildningar på gymnasial nivå; laboratorieassistent i samarbete med Region Blekinge och maskinsnickare i samarbete med Tibro kommun.
En yrkesutbildning i vuxen ålder leder fram till ett yrke. Men ger den något mer, för den personliga utvecklingen? För ett halvår sedan lade Tobias Lasse Karlsson fram en avhandling vid Linköpings universitet som ger ett jakande svar på den frågan.
Det är utvecklingen av yrkesidentiteten som står i fokus för Karlssons framlagda rön. I den inledande sammanfattningen skriver han:
– Vuxna yrkeselever som genomgår och klarar en utbildning kan också stärkas i hur de ser på sig själva, i hur de uppfattar sig som vuxna, som lärande individer eller samhällsmedborgare.
Vuxna yrkeselever som genomgår och klarar en utbildning kan också stärkas i hur de ser på sig själva.
Karlssons egen bildningsresa är talande för hur ett växlingsrikt yrkesliv kan gestalta sig. Han utbildade sig till elektriker på gymnasiet (idag ett bristyrke) och därefter till filosofilärare innan han gav sig i kast med forskningen.
Karlsson betonar de positiva aspekterna av identitetens utveckling, men utbildningsresan kan ändå vara problematisk, eller ska vi säga utmanande.
Och utmaningarna som yrkeseleverna ställs inför kan vara andra än de som rör enbart yrkeslärandet. Det kan röra sig om ”underliggande strukturella utmaningar” som Karlsson kallar det. Det handlar bland annat om hur man identifierar sig med olika utbildnings- och yrkesmiljöer.
Av betydelse i den processen är möjligheterna att tillhöra de sociala praktikerna. Det handlar om tillgång till arbetsplatsförlagd utbildning och mängden tid i skolan. Elevernas inlärning och identitetsutveckling kan också påverkas av att utbildningen innebär en komplex social resa. Kort sagt: man byter identitet och social tillhörighet när man går över till en ny yrkesbana.
Tidningen Skolporten frågade Karlsson om vad som överraskade honom själv bland rönen.
– Att yrkesutbildningen på komvux gör så mycket mer än bara utbildar för ett yrke. Du får verkligen in hela komvuxuppdraget inom ramen för yrkesutbildningen.
Tobias Lasse Karlsson anser att yrkeslärare, rektorer och studievägledare inom vuxenutbildningen har nytta av hans resultat. I ett bredare perspektiv borde resultaten även angå policymakare och politiker, anser han.
