Netflix och andra streamingtjänster vinner slaget om vår dyrbara tid och uppmärksamhet i pandemitider. Men det finns flera vinnare. När så mycket i samhället är nedstängt finns ett stort område som attraherar, och som dessutom alltid är öppet och hälsosamt att vistas i – naturen.
Studieförbunden känner just nu av detta ökade intresse för kurser och aktiviteter som fågelskådning, skogsbad, vandringar i kulturmark, ekologisk odling, fotografering, akvarellmålning. Bildning i vid mening. Någon zoomundervisning krävs sällan, och då oftast enbart som komplement. Mer om detta längre fram i artikeln.
Uppsvinget för natur och friluftsliv har flera aktörer i civilsamhället, med naturen som kärnverksamhet, märkt av.
– Vi har aldrig haft så många deltagare på våra uteaktiviteter runt om i landet som nu. Vi arbetar mycket med att aktivera människors naturkänsla och det arbetet har fått sig en rejäl skjuts i och med corona, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.
Förklaringen är, menar hon, att hemmatillvaro, distansmöten och stillasittande har ökar vårt behov av att kunna röra på oss coronasäkert.
Att allt fler tar sig ut i naturen bekräftas även av en undersökning som Göteborgsregionen har gjort i samarbete med kulturgeograf Andreas Skriver Hansen vid Göteborgs universitet. En enkät skickades mellan juli och oktober ut till människor i åldrarna 16 år och uppåt i Västra Götaland. Hälften av de 1 500 som svarade uppgav att deras friluftsvanor hade ändrats under coronapandemin, rapporterar Vetenskapsradion (23 december). De är ute mer, besöker nya platser och gör andra aktiviteter än tidigare i naturen. Över hälften av de som ändrat sina vanor säger att de vill fortsätta med det, även efter coronan.
Att utevistelserna har ökat även i övriga landet framgår av de digitala spår vi lämnar efter oss på nätet, bland annat genom nedladdning av appar för olika friluftsaktiviteter. För folkhälsan är trenden enbart av godo, men det finns även baksidor för miljön: skadegörelse, nedskräpning och ökad brandrisk, påminner Andreas Skriver Hansen.
Det ökade naturintresset var märkbart redan förra våren, men i kanske ännu högre grad under sommaren.
För tidningen Fokus (22 juli) berättade Tomas Andersson, marknadskommunikationsansvarig på Visit Stockholm om hur den i övrigt krisdrabbade besöksnäringen upplevde ett ökat tryck på naturupplevelser. Sökningar på ord som vandringsleder, vackra parker, skärgård, bo i stuga ökade markant samtidigt som folk sökte sig till Jämtlandsfjällen, Höga kusten och skånska slätter.
Att naturen ger välbefinnande är väl en insikt som aldrig har gått förlorad helt. Redan läkekonstens fader, greken Hippokrates, anlade en trädgård för att människor skulle tillfriskna. På 1800-talet reste människor till kurorter för att stärka hälsan och vackra parker anlades vid sjukhusen. Så nog har sambanden varit klara länge.
Konspirationsteorierna har frodats sedan franska revolutionen och längre tillbaka än så.
Men att naturens betydelse för hälsan manifesteras just nu, i modern tid, är paradoxalt
eftersom utvecklingen på många sätt går i rakt motsatt riktning, mot urbanisering och tekniskt avancerade lösningar på samhälleliga problem
Det finns förvisso mycket mer än naturen som bidrar till hälsa. Anders Wallensten, läkare och epidemiolog, gav nyligen ut en bok, Hälsogåtan, där han går igenom sex områden med bäring på folkhälsan: rörelse, mat, relationer, tankar, sömn – och omgivningen. Han letar svaren på hälsofrågorna i vårt förflutna, anlägger ett evolutionärt perspektiv, och prövar en del av förklaringen i att vi kommer från naturen och levt som jägare och samlare tusen gånger längre (200 000 år) än vad industrisamhället funnits.
”Vi mår bra av att vara i naturen, men riktigt varför är inte helt lätt att veta. Det finns flera teorier som tar sin grund i vår evolution. Den mest överlevnadsinriktade menar att vi sedan vårt ursprung är riggade att uppskatta vyer av natur där det finns mat och vatten eller andra tillgångar och möjlighet till skydd. Det verkar rimligt. Att hitta den typen av miljöer måste haft ett stort överlevnadsvärde. En annan orsak kan vara lugnet. Det finns inte lika många stressande intryck i naturen som i en stad. Det är oftast tystare och sinnesintrycken är evolutionärt bekanta.”
Utan en dos natur då och då mår vi inte bra, skriver Wallensten och summerar forskningsläget som entydigt och mångbottnat på samma gång. Naturen är komplex, kan se så olika ut och uppfattas olika av människor.
”Studierna som har gjorts är därför lite svåra att värdera men de är samstämmiga i sitt budskap: att naturen ger positiva effekter.”
Ett par timmar i veckan kan vara allt som behövs för att man ska må bra, menar Wallensten, men håller för sannolikt att längre vistelser än så är ännu bättre för hälsan. Han konstaterar också att de miljöer där de mest långlivade människorna på klotet bor är natursköna. Många tillbringar daglig tid i trädgården eller naturen där de vallar boskap. Något avståndstagande från modernitetetens landvinningar handlar det dock inte om.
”Jag skulle inte vilja flytta ut i skogen på heltid. Det finns massor av fördelar att bo i ett modernt samhälle. Det gäller bara att hitta balansen mellan allt det nya och våra inbyggda behov. Med bara små anpassningar av din vardag behöver det inte vara så svårt.”
Storstadslivet medför stress, som måste hanteras på något sätt.
En modell som trendade och var omtalad innan pandemin bröt ut är skogsbad. Den uppfanns i Japan på 1980-talet efter att många till synes friska japaner plötsligt avled i stressrelaterade sjukdomar. Folk bokstavligen arbetade sig till döds under en yta av spänd självbehärskning. Det oroade myndigheterna. Skogbad kom till för att återställa balansen i kropp och sinne.
Cecilia Broström Tunér, som är kursledare vid Folkuniversitetet i Karlstad och verksam som diplomerad hälsocoach, beteendevetare och friskvårdguide kan berätta mer om detta. Det handlar om att varva ned i skogen, lyssna på naturen och öppna sinnena under långsamma vandringar och meditationer.
– Mindfulness i skogen är en bra beskrivning, säger hon.
Många av deltagarna är vana att vistas i skogen, men lär sig att uppleva den på ett nytt sätt genom skogsbaden.
– Jag märker hur intresset för skogsbad har ökat över tid. Vid första tillfället kom enbart tre personer, men nu är grupperna stora och de som kommer är nöjda efteråt.
Cecilia erbjuder fortfarande skogscoachning, som är hennes eget koncept, men hon utvidgade till skogsbad när hon upptäckte likheter och beröringspunkter mellan modellerna. Vissa skillnader betonar hon dock.
– Skogscoachning handlar mer om personlig utveckling och stresshantering, man jobbar mot mål. Skogsbad är här och nu, det gäller att släppa vardagen och ta in skogen med alla sinnen. Känna på träden eller mossan, ta in dofterna och lyssna efter ljud långt nära eller långt borta. Andningen är, precis som i yogan, viktig för att slappna av.
– Skogen är rum och verktyg. Det är högt i tak och man kan jobba med stresshantering och coachverktyg på ett annat sätt än inomhus, säger Cecilia Broström Tunér.
Det blir mer verkligt i skogen, lättare att hitta närvaron och vara i nuet.
Vissa övningar utförs på liggunderlag, med slutna ögon eller blicken riktad mot himlen, men även långsamma vandringar ingår i skogsbaden. För en stressad storstadsbo kan det vara en verklig utmaning att sakta ned på stegen.
Det finns flera sätt att relatera till naturen, med klassisk bildning som element. Irene Stegell har i elva år lett samtalskurser om existentiella frågor och hon har även lett kulturvandringar och meditativa vandringar utanför Stockholm. Hon söker sig till stranden och skogen, till vackra platser med bildande historia – runstenar, järnåldersgravar, klipphällar från istiden.
– Vi mår bra av att uppleva skönhet och få ett sammanhang, säger hon.
Dessutom brukar hon väva in naturlära i vandringarna
– Det är en förundran att komma ut i naturen. Våra sinnen aktiveras. Hörsel och syn är gåvor vi ska vara rädda om, de förstärker våra upplevelser när vi rör oss i naturen. Vi kan lyssna, iaktta och se. Det är sådant som vi lärde oss som barn men ofta har glömt bort i vuxen ålder.
– Vandringarna i skogen är dessutom bra för motoriken och balanssinnet, säger Irene Stegell.
Som ung var hon balettdansare vid Operan, så rörelse ligger henne varmt om hjärtat. Senare utbildade hon sig till dramapedagog och läste in filosofi, religion och psykologi. Hon har även undervisat i dessa ämnen på gymnasiet innan hon blev kursledare på Folkuniversitetet och PRO.
– Jag märker ett ökat intresse för naturvandringarna i coronatider, men många äldre har tyvärr avstått eftersom de inte gärna ger sig ut i kollektivtrafiken. Situationen kan ha förändrats sedan den här intervjun ägde rum i december. Irene Stegell tycker att bland det finaste i vandringarna är när hennes grupper, med många äldre, möter barngrupper i skogen– och det händer ganska ofta.
– Det är som om cirkeln sluts.
Naturen kan finnas nära hemmet, även om man bor i ett storstadsområde
Annika Runnerstam var civilingenjör på Ericsson fram till 2017, när hon valde att fördjupa sitt intresse för trädgård och omskola sig till trädgårdsmästare. Nu håller hon kurser i ekologisk odling och hur man tar hand om vatten i trädgården. Platsen är Vintervikens trädgårdar i Gröndal.
Medelålders kvinnor har traditionellt dominerat på kurserna. Nu är det mer blandat än tidigare. Det är roligt att se hur intresset har krupit ned i åldrarna. Många har börjat odla i pallkragar hemma eller har skaffat sig kolonilotter.
Att intresset för ekologisk odling ökar ser Annika Runnerstam som naturligt.
– Ekologiskt odlade grönsaker är mer hälsosamma. Man odlar utan gifter i sin egen trädgård och det är kort tid från skörd till tallrik. Näringsämnena bevaras på ett bättre sätt.
– Studier visar att välbefinnandet ökar när man håller på med växter. Man arbetar med kroppen, vilket ger bättre fysisk, och det är samtidigt positivt för den psykiska hälsan. Trädgårdsarbete erbjuds som rehab i dag.
– Våren är högsäsong för arbete och kurser inom odling och trädgård. Men verksamheten pågår året om, inte minst på hösten, men även vintern är en säsong av förberedelser, för plantering och byggande av ramar exempelvis, menar Annika Runnerstam.
