Vårt genetiska arv styr i stor utsträckning hur gamla vi blir och risken att få många av våra vanligaste sjukdomar. Men generna är långt ifrån allt.
– Studier på tvillingar, där vi effektivt kan se sambandet mellan arv och miljö, visar att den genetiska komponenten står för 60–70 procent av risken när det kommer till exempelvis demens. Resten bestäms av miljöfaktorer, säger Jenna Najar, läkare i psykiatri vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och forskare vid Göteborgs universitet och Amsterdam University Medical Center.
Det finns alltså goda möjligheter att påverka sin hälsa på lång sikt genom att hitta balansen mellan arv och livsstil, vilket Jenna Najars egen forskning från AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet visar.
– Jag tittade på riskfaktorer för demens och såg att hjärnstimulerande aktiviteter och fysisk aktivitet var kopplat till en minskad risk att få demens. Studien var unik på många sätt eftersom vi hade möjlighet att följa deltagarna under hela 50 år.
– Jag brukar säga att alla bär på en ryggsäck med risk- och friskfaktorer. Det som tar upp mest plats i väskan är genetiken, men om du packar ner så många friskfaktorer du kan optimerar du dina chanser att hålla dig frisk.
Vilka är då de viktigaste pusselbitarna för att påverka hjärnans och kroppens hälsa?
– Att hålla sig fysiskt aktiv utifrån sina individuella förutsättningar är viktigast. Det rekommenderas vid allt från ångest och psykiska sjukdomar som depression till hjärt- och kärlsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, diabetes och obesitas. Jag tror ärligt talat inte att det finns en bättre medicin, säger Jenna Najar.
Alla forum som ger mänsklig interaktion och intellektuell stimulans ökar hjärnans motståndskraft.
Man ska också tänka på att äta mat som gör kroppen gott, hålla nere på alkoholen, avstå från rökning och droger och inte blunda för högt blodtryck eller övervikt. Sist men inte minst ska man se till att hålla hjärnan i trim.
– Att ha ett utmanande jobb där du ständigt håller dig ajour och lär nytt är bra. Du kan också ta till andra aktiviteter som stimulerar och tränar hjärnan, som att lära dig spela ett instrument, lära dig ett nytt språk eller måla. Små förändringar hos dem som är genetiskt belastade kan många gånger göra underverk, till exempel för att motverka Alzheimers sjukdom, säger Jenna Najar.
Ett annat exempel på en hjärnstimulerande friskfaktor skulle kunna vara att gå en kurs där man tränar hjärnan tillsammans med andra.
– Alla forum som ger mänsklig interaktion och intellektuell stimulans ökar hjärnans motståndskraft. Social isolering och ensamhet är bland det värsta som finns för åldrande och demensutveckling så att gå en kurs är en jättebra idé!
