text Karl Berglund, litteraturforskare, Uppsala universitet

bild  Baldur Bragason

 

10 JANUARI 2018

 

Så uppstod den svenska deckarvågen

Deckargenren har på ett par decennier gått från nischad utgivning till populärlitteraturens normalform i Sverige. Många faktorer har bidragit till genrens framgångar. En av dem är att genren har breddats, en annan är bokmarknadens ökade fokus på bästsäljare.

Få har kunnat undgå den svenska kriminallitteraturens stora kommersiella framgångar under 2000-talet. Omkring hälften av den bäst säljande skönlitteraturen i Sverige har under de senaste 10–15 åren utgjorts av svenska kriminalromaner. Det här är både uppseendeväckande och litteraturhistoriskt sett unikt. Dessutom sprids svenska deckare till utlandet i en anmärkningsvärt snabb takt.
Deckarvågen beror på flera faktorer: nyskapande berättelser i genren, tajming, marknadsföring, en bra berättelse om genrens samhällskritiska arv. Till detta ska läggas att den kommersiellt starka kriminallitteraturen har gynnats ytterligare av bokmarknadens ökande fokus på bästsäljare och presumtiva bästsäljare.

En central förklaring till deckargenrens dominans på bokmarknaden är också att genrebegreppet har breddats under 2000-talet. Idag kallas en mängd olika slags berättelser för deckare, från hårdkokta skildringar av undre världen till psykologiska spänningsromaner till spökhistorier med inslag av övernaturligheter till böcker med starkt fokus på romantik eller erotik. De romaner som rubriceras som ”deckare” innehåller alltså lite av varje.

citat

Även om formeln varieras är det en uppsättning av stereotyper som återkommer

Samtidigt är genrens kärna i det närmaste opåverkad. De allra flesta framgångsrika svenska kriminalromaner innehåller mordutredningar där poliser eller andra detektiver försöker och till sist lyckas ta fast en mördare. Även om formeln varieras är det en uppsättning av stereotyper som återkommer vad gäller mördare (galna seriemördare, skrupelfria affärsmän, hårdföra gangstrar), offer (oskyldiga unga kvinnor och barn, någon som fått syn på något den inte skulle, hårdföra gangstrar) och mordmotiv (hämnd, mörkläggningar, pengar, sex).

Även vad gäller berättartekniska aspekter är homogeniteten slående. Nästan alla deckare på bästsäljarlistorna är skrivna i tredjeperson. Nästan alla inleds med ett mord som ska lösas. I de flesta avslöjas mördaren när omkring en tiondel av intrigen återstår, vilket ger den nyfikenhetsdrivna intrigen en thrillerartad upplösning.

Genren växer åt alla håll, samtidigt som den i grunden förblir sig lik.

Breddningen är en följd av framgångarna. Ju starkare ställning en genre har desto större blir dess attraktionskraft. Deckargenren har i Sverige gått från nischad utgivning till populärlitteraturens normalform.

Att genrens konventioner så sällan utmanas är – tror jag – ett utslag av att många söker sig till deckaren för att lyfta fram ett ämne de brinner för. Kriminalromanens tydliga struktur är samtidigt väldigt anpassningsbar. Deckarskrivande ses i högre grad än annat litterärt skrivande som ett hantverk att lära sig, vilket de många skrivarkurserna inriktade mot kriminalfiktion vittnar om.

Och morden, ja de följer mest med på köpet.

fakta

Svenska deckare

Under 1800-talet och början av 1900-talet var de flesta deckare på svenska översättningar från engelska, franska och tyska. Sverige var dock tidigt ute med flera inhemska deckar-berättelser. En av de tidigaste är novellen Skällnora Qvarn från 1838 av Carl Jonas Love Almqvist. En annan är Sherlock Holmes-pastischen av pseudonymen Sture Stig (1849-1913). Källa: Wikipedia

Liknande läsning

Hur styrs sjukvården bäst?

Coronapandemin har visat att styrningen av sjukvården måste förändras. Men debattörer fastnar ofta i lösningar i ytterkanten – antingen förstatligande eller bevarat regionalt självstyre.

Fake news under antiken

Väl medvetna om att avtryck som lämnas i samtiden, ekar i framtiden, använde sig romarna flitigt av falska nyheter för att uppnå politiska syften. Mynt och inskrifter blev sin tids media med vilkas hjälp information, och ibland desinformation, spreds.

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

Tack!

Du är nu anmäld till Tidskriftens nyhetsbrev.