text  Lennart Frykskog
bild  Björn Öberg

16 NOVEMBER 2020

Social tillit och en dos sund skepsis 

I Sverige litar vi på grannen och staten till den grad att vi väcker avund i världen. Sex av tio av oss är så kallade höglitare. Men tillit måste förtjänas när nya utmaningar dyker upp. Kan en dos skepsis hålla tilliten vid liv och skydda oss från kontrollsamhället? 

Social tillit kallas för ”det nordiska guldet” i en rapport från Nordiska ministerrådet eftersom länderna i norr är världsmästare i grenen. Värdet är enormt och mer än ekonomiskt. Social tillit främjar samhällsengagemang, minskar kriminalitet och ökar lyckan.

Guldet är anmärkningsvärt stabilt över åren, trots prövningar.

Men varje gång korruption uppdagas prövas tilliten. Estonias förlisning, Palmemordet, pessimism om framtiden, coronan och myndigheter som luras. Och tilliten prövas även när misstänkt fusk, kanske med koppling till kriminalitet, uppdagas på Järvafältet i Stockholm. Åtta av tio studieförbund har konstaterat att fusk med statsbidraget har förekommit i deras verksamhet. Därför tar vi upp tilliten i detta nummer. Folkbildningens modell bygger på tillit, att de som får skattemedlen rapporterar ärligt.

Vem kan man lita på? sjöng Hoola Bandoola på 1970-talet. En evig fråga.

Forskarna skiljer mellan partikulär och generell (social) tillit – summan av tilliten i alla relationer i ett samhälle – när de tar sig an ämnet. Här börjar vi också i det lilla och följer sedan tillitsradien ut i samhället.

 Pehr Granqvist, professor i psykologi vid Stockholms universitet, har forskat om anknytning – hur vi fungerar i nära känslomässiga relationer. Han säger att tillit på samhällsnivå inte kan reduceras till individualpsykologi, men att vårt förhållande till vår nära omgivning bidrar till generell tillit. Som en av flera faktorer, lägger han till.

– Trygg anknytning är att känna tillit till sin partner eller omvårdare, att de hjälper vid behov, att man kan visa känslor och sårbarhet. Baserat på våra relationer utvecklar vi sedan varierande grader av generell tillit till människor och i förlängningen även till samhällsinstitutioner.

Föräldrar (eller omvårdare) har stor betydelse. Trygg anknytning och lyhörd omvårdnad i tidig ålder främjar tillit. Barnet påverkas av ord och kanske framför allt av handlingar.

Kan man reparera otrygg anknytning senare i livet?

– Absolut. Deprimerade föräldrar exempelvis kan ge barnet en dålig start i livet relationsmässigt, men om depressionen ger vika kan de återkomma och bli mer lyhörda mot barnet över tid. En väl fungerande välfärdsstat har dessutom förgreningar ut till barnets liv så att man delvis kan buffra effekterna av en otrygg föräldrarelation. I förskolan kan barnen utveckla trygga sekundära relationer till personalen.

Trygg anknytning främjar även autonomi och sund skepsis. Om omvårdaren vilseleder tycks trygga barn mer benägna än otrygga att lita på sitt eget omdöme.

– Tryggheten främjar tillit till en själv och därmed självständigt tänkande. Det är betydelsefullt även när man ser på samhället i stort.

Pehr Granqvist menar att det är positivt om medborgarna har tillräcklig tilltro, men samtidigt har så kritiska sinnen att myndigheterna måste förtjäna förtroende. Blind tillit är dåligt.

– Villkorad tillit är en vinst för den kritiska distans en population måste ha.

Några akuta tecken på tillitskris ser inte Granqvist, men orosmoln finns.

– Om den ekonomiska ojämlikheten fortsätter öka och utanförskapet inte bryts minskar rimligen tilliten. Människor som slutar lita på myndigheter och andra är en dålig utgångspunkt för demokratiska reformer.

Blind tillit är dåligt för en demokrati

Blind tillit är dåligt för en demokrati. Den mår bra av att medborgarna har ett kritiskt sinne.

Ulf Andreasson, utredare på Nordiska ministerrådet, författade 2017 Tillit – det nordiska guldet. Av alla rapporter han skrivit har den här mött överlägset störst uppmärksamhet, även internationellt.

– Den sätter fingret på något andra länder avundas oss. Samtidigt är vi oroliga för om vi ska lyckas behålla den höga tilliten.

Han framhåller att social tillit speglar hur vi uppfattar moralen hos människor i allmänhet. En av de stora utmaningarna i Sverige är integrationen, mot bakgrund av att människor är mest benägna att lita på dem som är mest lika en själv.

– Jag brukar berätta en egen historia från Köpenhamn där vi bor. En välklädd man ringer på före klockan sju hos oss och vill låna pengar till taxi för att hjälpa hans skadade hustru till sjukhus. Han säger att han bor i området och lovar att betala igen. Tror ni han återkom?

I östra Europa blir svaret från lyssnarna nej, i Norden ja. Sanningen i det här fallet var att mannen var en bedragare.

– En fin historia om nordisk tillit, måhända naiv. Poängen är att han såg ut som medelklass och mycket väl kunde ha bott här. Jag är inte lika säker på att vi hade lånat ut pengar om han hade sett annorlunda ut.

Ulf Andreasson spårar tilliten till en korporativ samhällsmodell. Statens representanter kan träffa lokala föreningars företrädare och veta att dessa har demokratisk förankring, vare sig de arbetar med att sprida kunskap eller hjälpa alkoholister. Det har varit en styrka.

– Det är tillitsdrivande. Mötet mellan statens yttersta företrädare och lokala samhällsbärare har varit en kärnpunkt. Men folkrörelserna har inte en lika stark och tydlig roll längre – samtidigt som fler spontana rörelser som inte är medlemsdrivna växer fram, mer som i Frankrike.

 

Det nordiska guldet

Historikern Lars Trägårdh är en av fältets mest kända forskare. Stabiliteten i tillit över tid är påfallande, men även variationen geografiskt och socialt måste uppmärksammas, säger han. Långt ifrån alla hyser social tillit, även om över 60 procent uppger att de gör så i de undersökningar som regelbundet görs. Unga, lågutbildade, arbetslösa och utrikesfödda har lägre tillit än andra.

– Man ska vara försiktig med att tala om Sverige utan att samtidigt se skillnaderna, säger Lars Trägårdh.

I små stamsamhällen har den lilla gruppen varit naturlig enhet för trygghet, lojalitet, identitet och hedersrelationer. Partikulär tillit är universellt. Generell tillit som sträcker sig bortom klan och närsamhälle är svårare att uppnå.

– Det magiska är hur man i Sverige och Norden har lyckats skala upp tilliten. Hur vi förflyttar våra primära idéer om gemenskap, tillit och förtroende från små grupper till staten.  Vi är intressanta eftersom vi tidigt rör oss mot att land ska med lag byggas. 

Villigheten att betala skatt utmärker samhällen med hög tillit. Sverige skapade redan på 1600-talet den första skattestaten, en transparent sådan, vilket stärkte föreställningen om en stat byggs på allmänintresse.

– Här kan vi tala om ett arv från rikskanslern Axel Oxenstierna.

Tilliten stärktes även av den äktenskaps- och familjekultur som utvecklas i nordvästra Europa: små kärnfamiljer där barn uppmuntras till oberoende. I övriga Europa hade man mer klanliknande, patriarkala och hierarkiska familjestrukturer, menar Trägårdh. 

Tilliten utvecklas längs en knyckig bana i Sverige. 1700- och 1800-talen kantas av korruption och ökande ojämlikhet. Även på 1900-talet finns oro och konflikter. Sannolikt påverkade dessa den sociala tilliten negativt.

– Men det finns ändå långa och sega strukturer som är viktiga för att förstå tillitsradien i det svenska samhället.

Lars Trägårdh har myntat begreppet den svenska statsindividualismen, ett kontrakt mellan en stark stat och starka individer, vilket präglar 1900-talets välfärdslösningar, bland annat socialförsäkringarna. Men staten har även utvecklat ett samarbete med föreningslivet, i en korporativ modell, som varit gynnsam för tilliten. Det har funnits ”bottom up” och ”top down”.

– Civilsamhället tenderar till begränsad (partikulär) tillit, inom den egna organisationen. Men staten står för överbryggande och allmän tillit.

Ser man frön till en tillitskris idag?  Lars Trägårdh svarar att dagens modell bygger på ett strängt samhällskontrakt där skötsamhet och arbete står i centrum och internaliseras av medborgarna. Ett äldre ideal som går ut på att man kräver sin rätt men också gör sin plikt. 

– Det finns en sårbarhet i ett högtillitssamhälle. Skulle vi se ökat fusk och kriminalitet i relation till strukturer som bygger på förtroende, ömsesidig tillit och skötsamhet kan vi ställas inför ett tragiskt val. Att vi måste skydda oss genom att förstöra precis det vi vill ha och skapa ett kontrollsamhälle.

Är tillit enbart av godo? Nej, menar Lars Trägårdh. I ett fritt samhälle uppmuntras kritiskt tänkande och sund skepsis. Samtidigt avvisar han påståenden om att svenskar har varit godtrogna och slaviskt följt ledarna.

citat
Folkrörelsernas historia är i sig ett långt ifrågasättande av traditioner och strukturer i samhället. 

– Vi har en lång tradition av uppstudsighet. Folkrörelsernas historia är i sig ett långt ifrågasättande av traditioner och strukturer i samhället.

– Samtidigt har tilliten enorma fördelar. Vi slipper en hel del kostnader för polis och kontrollverksamhet inte minst. Det skapas en öppen atmosfär i samhället, som människor utifrån också tycker så mycket om.

Invandring och migration prövar tilliten. I amerikansk forskning finns stöd för teorin att social tillit riskerar att försvagas i samhällen med olika etniciteter. Men när SOM-institutet i Göteborg i somras redovisade resultat från en antologi saknades stöd för teorin i Sverige. Något samband mellan andelen utrikes födda och social tillit fanns inte. Inte heller tycks flyktingmottagandet från 2015 ha påverkat tilliten totalt sett.

– Anmärkningsvärt och positivt för det svenska samhället, sade statsvetarprofessorn Bo Rothstein då, och lade till att utvecklingen måste fortsätta att följas.

Utbildning har stor betydelse för tillit på samhällsnivå, konstaterar Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey, som mätt tillit sedan 1981. Migranter från lågtillitssamhällen har ökat sin generella tillit under åren i Sverige, men tilliten är lägre än för den etablerade befolkningen, är en av observationerna. Värderingar kan vara styrmedel för en djupare förståelse för integrationen, menar hon.

– Trygghet ökar tilliten. Med tillit följer tolerans för andra människor som tänker på ett annat sätt. En starkt bidragande förutsättning är utbildning.

Utbildning och yrkeskunskaper är bra, men räcker inte, även bildning behövs, skrev hon i Kvartal nyligen.

– Problemet som framkommit i våra studier är att många migranter inte själva är medvetna om att så mycket mer behövs för att fungera i en komplex samhällsstruktur som den svenska.

– Frågan borde kanske inte bara vara vad migranter vet om Sverige. Hur väcker vi nyfikenhet om det svenska samhället, dess sociala normer och värderingar? Nyfikenhet är kunskapens grundförutsättning, avslutar Bi Puranen.

 

Vill du få tips på fler intressanta artiklar?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Liknande läsning

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm