läs också:

Söker svart historia

Bild: Josefine Stenersen Nilsson
23 maj, 2022
Amat Levin skapade ett instagramkonto om svart historia våren 2018. Det blev upptakten till den 400-sidiga boken Svart historia, som kom ut i mars. En bok som belyser okända skeden i kontinentens historia och vill sporra nyfikenheten och lusten att lära mer.
Bild: Josefine Stenersen Nilsson
23 maj, 2022

När den här intervjun äger rum har Amat Levin en vecka kvar på föräldraledigheten. Han slutförde det väldiga projekt som en faktatät bok är omgiven av två små barn. Ett dubbelt arbete som kräver sin man.

– Jag skulle inte rekommendera någon annan att göra samma sak, inte utan vidare i alla fall, säger Amat Levin.

Men med stark motivation orkar man mycket. Amat har en mission, han vill upplysa om en rik historia. Få har nog koll på vad som hände söder om Sahara innan kolonisatörerna tog sig an kontinenten.

Svart historia har varit ganska nedtryckt och undanskuffad.

Du håller knappast med om att Afrikas historia börjar med slavhandeln? 

– Nej, och det är väl lite det som har varit drivkraften bakom boken. 

Vem vill du ska läsa Svart historia? 

– Alla, de flesta kan lära sig något av den. Svart historia har varit ganska nedtryckt och undanskuffad. Det finns stora kunskapsluckor och stereotypa uppfattningar hos de flesta. Men jag har samtidigt haft en speciell läsargrupp i åtanke. Vi har fler än 100 000 afrosvenskar i landet. De får, i likhet med alla andra, inte särskilt mycket av Afrikas historia via skolan om de inte har föräldrar som vill lära ut.  

Amat Levin har drivit instagramkontot @svarthistoria sedan 2018. Han har idag över 70 000 följare.

Och vad betyder boken för dig personligen? 

– Jag är historieintresserad. Jag vill förstå världen bättre och historien hjälper mig att förstå den tid vi lever i just nu, 2022. 

Någon särskild läsarreaktion som du kan berätta om? 

En läsare som jag känner berättade hur han skämdes över allt han inte kände till innan han läste boken. Men poängen är ju inte att skapa skam. Poängen är att man ska tänka: Å vad intressant! 

– Jag har stor respekt för historiker och deras arbete. Jag är själv inte historiker men det jag försöker sporra är en nyfikenhet, en vilja att lära sig mera. 

Varje kapitel avslutas med en rik källförteckning med förslag på vidareläsning. I den finns en uppsjö av såväl vetenskapliga som journalistiska arbeten. 

Även om Afrika inte längre är kolonialiserat av Europa finns en annan kolonialmakt, Kina.

Språnget mellan instagram och en bok är stort. Hur tänkte du när du skaffade dig en ny kanal? 

– Jag ville inte vara helt i händerna på en stor medieplattform. Vad händer den dag man bestämmer sig för att lägga ned? Jag funderade på hur materialet skulle leva vidare på bästa sätt. Men uppdateringarna på Instagram blev så futtiga när de fördes över i bokform. Jag ville göra något mera, förmedla mer av historien.  

Amat Levin har som journalist och författare (debuterade 2020) nära till orden. Han var under flera år på Nöjesguiden (chefredaktör en tid) och skriver numera krönikor i Dagens Nyheter.   

Hur tänkte du kring upplägget? Du växlar mellan breda historiska penseldrag och specifika delar, som enskilda människoöden. 

– Jag gör ett urval, ämnet är så stort, allt kan inte  rymmas i en bok,men jag har velat visa på den otroligt stora bredden – och ändå blir det bara ett smakprov. Jag är subjektiv i urvalet, men jag vill också vara nyanserad i beskrivningen, visa på olika sidor, och samtidigt vill jag också ha balans mellan olika regioner. 

Det var ganska lite om Nelson Mandela, apartheid och Sydafrika. 

– Det är relativt väl kända fenomen. Det finns så mycket annat att ha koll på, som är mindre känt. Vad gäller Mandela hör han till mina personliga hjältar, precis som Malcolm X och Muhammad Ali, men de är ju redan så kända, så de behöver jag inte lyfta fram. 

Till dem som får egna kapitel hör däremot Nat King Cole och sångerskan Cesária Évora. Amat begränsar sig inte enbart till dem som gjort karriär i Afrika utan även personer med afrikanska rötter i spåren av slavhandeln, därav en hel del inslag från USA och Karibien bland annat. 

Men även från Sverige. Flera afrikaner på svensk mark uppmärksammas, Gustav Badin (som levde i hovet) och Svarta Sara (Mazahr Makatemele som var en profil i Kalmar) exempelvis.  

Blev du förvånad när du upptäckte dem? 

– Ja, absolut, Badin som levde i hovet var den mest kände, men det finns ännu flera öden att nysta i än de jag lyft fram.  

Hur ser du på Afrikas framtid? 

– Svår fråga att ge entydigt svar på. Även om Afrika inte längre är koloniserat av Europa finns en annan kolonialmakt, Kina, som har involverat sig, i många länder. Kina lovar mycket, men kräver samtidigt mycket i utbyte, säger Amat Levin och nämner brytningen av metaller i Kongo och utfiskningen längs Gambias och Ghanas kuster som exempel. 

– Afrikas potential är fortfarande enorm, med alla råvaror och den unga befolkningen. Jag hoppas att det ska komma fram ledare som förvaltar det här på ett bättre sätt än vad man gjort hittills. Men jag är inte säker på att det håller på att ske nu, tyvärr. 

Amat Levin

Född: 1986Yrke: Författare, journalist. Frilansare med podd, Instagramkonto med mera.Aktuell med: Svart Historia
liknande läsning:

Tack!

Du är nu anmäld till Tidskriftens nyhetsbrev.