Sverige har som uttalad ambition att vara världsledande på att tillvarata möjligheterna som AI kan ge. I regeringens policydokument från 2019 beskrivs hur tekniken har potential att bidra med stor nytta för både ekonomisk tillväxt och lösningar på miljömässiga och sociala samhällsutmaningar. Enligt flera bedömare kan AI också spela en viktig roll för att nå de globala hållbarhetsmålen om den används på rätt sätt. Men inom ramen för AI i stort representerar sådan användning idag en ganska liten del och den nuvarande utvecklingen styrs i hög grad av datadriven AI som kontrolleras av Big Tech (Microsoft, Apple, Google, Amazon, Facebook).
Hittills har förhoppningen om att AI ska lösa sociala samhällsutmaningar i hög grad kommit på skam.
Dessa företag har gjort AI till sin kärnverksamhet och driver idag på en utveckling som i praktiken prioriterar en vinstdrivande agenda framför hållbarhet.
Hittills har förhoppningen om att AI ska lösa sociala samhällsutmaningar i hög grad kommit på skam. I stället har vi de senaste åren fått en stadigt växande mängd rapporter om hur AI ökat ojämlikhet. Genom till exempel rasistisk och sexistisk bias i dataset och modeller har redan utsatta grupper fått det sämre i den nya högteknologiska regimen. Denna utveckling kan sägas hänga ihop med den monopolliknande ställning inom AI som Big Tech har uppnått. Genom massiv forskningsinvestering vid ledande universitet och rekrytering av forskare har de blivit den absolut största arbetsgivaren inom AI.
De flesta verkar vara överens om att det är en god idé att satsa på AI-utveckling, men mycket skulle kunna vinnas om vi i hela kommunikationskedjan från politik och policy till allmänna diskussioner lärde oss att se AI i en större kontext som sociotekniska system.
Om Sverige ska vara ledande på att ta tillvara möjligheterna med AI så måste tydliga prioriteringar göras och dessa kan komma i konflikt med den agenda som idag drivs av Big Tech. Det märktes tydligt när EUs digitaliseringskommission förberedde den nya policyn och regelverket för AI förra året och intensivt uppvaktades av företagsledare från Google, Facebook och Apple som försökte hindra regleringen genom lobbying.
Nyligen varnades också EU av det amerikanska säkerhetsrådet för att sjösätta den nya digitala marknadsregleringen som man uppfattar som protektionistisk policy som orättvist hindrar Big Tech att operera fritt i Europa. Det brukar heta att teknisk innovation måste få vara fristående från politik och omvärld. Men i en tid av eskalerande miljökris och ökande sociala problem måste såväl ingenjörer som politiker och allmänhet våga se tekniken i hela sin materiella kontext som en del av en större helhet. Här finns en verklig möjlighet för Sverige att leda utvecklingen mot ansvarsfull och hållbar AI.
