text Lennart Frykskog
bild  Christian Andersson

22 FEBRUARI 2021

Tomma bänkar i klassrummet

Distansundervisningen har stora avigsidor, säger fysik- och matematikläraren Lars Dalmyr. Han saknar interaktionen med eleverna när han står framför kameran i ett tomt klassrum och lär ut grunderna i fysiken.

Vanligtvis skulle rummet vara fyllt med aktiva elever som ställer frågor och som med ord och kroppsspråk visar om de förstår förklaringarna eller inte.

Läraren Lars Dalmyr står vid tavlan och förklarar kraftutvecklingen vid cirkelrörelser. Ett ämne som kräver ett pedagogiskt handlag. Koncentrationen behöver vara på topp hos elever och hos lärare.

Vi befinner oss på Johannes Hedberggymnasiet i Helsingborg i slutet av januari, en dag när all undervisning sker på distans. På katedern en dator och en kamera. Zoomundervisning pågår för naturvetarna i trean, sista året på gymnasiet.  En stark och studiemotiverad grupp,

– Vi behöver lära oss att rita ut krafter med pilar, förklarar Lars Dalmyr.

Acceleration, tyngdkrafter, friktion. I slutet av lektionen har läraren bland annat förklarat hur snabbt bilar med bra och dåliga friktionsdäck kan ta sig igenom en skarp kurva utan att tappa kontakten med underlaget. Ett exempel som eleverna i körkortsålder kan koppla till.

Lars Dalmyr

Lars Dalmyr genomför en fysiklektion på distans för treorna på Johannes Hedberggymnasiet.

Men den här fysik­lektionen är allt annat än fysisk. Nästan som att vara i ett tyngdlöst universum. Lars Dalmyr behärskar tekniken, ger skarpa förklaringar och disponerar tavlan väl. Men han saknar närvaron. I ett klassrum händer tusen saker som nu suddas ut, förklarar han. Upplevs han som långrandig syns det omedelbart på eleverna, förstår de inte uppgifterna ser han det likaså.

– Det är jättejobbigt, jag är van vid att få respons och i mitt huvud ställer jag hela tiden frågan: hängde de med eller inte? Normalt är klassen väldigt aktiv, men på distans är de annorlunda. Och när de ställer frågor gör de det hellre i chatten istället för att tala rakt ut, vilket gör min uppmärksamhet än mer splittrad.

Alla, även de duktigaste, blir mer passiva vid fjärrundervisning, men de som tappar mest är de som har svårast att hänga med, menar Lars Dalmyr.

– När jag går runt bland eleverna på en mattelektion kan jag direkt se vilka som behöver stöd. Nu krävs det mer förberedelser och efterarbete för att få den kollen. Mycket av förmågan till uppföljning grundas på små detaljer som man får syn på i klassrumsmiljön.

Lars Dalmyr talar om försämrad interaktion, men det finns flera nackdelar.  Under fysiklektionen gick flera inledande minuter åt till att justera tekniken. Problemen finns ibland hos sändaren, oftast hos mottagare som har dålig uppkoppling. Ibland är det svårt att upptäcka var problemet sitter någonstans.

citat

Normalt är klassen väldigt aktiv, men på distans är de annorlunda

Det uppstår tidsförluster, men för Lars Dalmyr är tekniken i sig inget problem. Han är civilingenjör i grunden, omskolade sig till lärare för två år sedan, och han vet att det finns lösningar på allt. Han ser dessutom möjligheter med tekniken i undervisningen, om potentialen bara tas tillvara.

– Jag hade velat ha ännu fler bra förklarande videos från Youtube, skapade av entreprenörer med bakgrund som forskare eller lärare, att lägga ut för eleverna. Jag har sett flera utländska produktioner där man använt bättre kameror och datorer. Mäter man sig mot det här materialet ser man att det finns saker som kunde bli bättre i Sverige.

Johannes Hedberggymnasiet på Gasverksgatan, som rymmer naturvetare och samhällsvetare, byggs om under läsåret för att i höst ge plats åt fler elever.

Under vårterminen i fjol, när pandemin bröt ut, inleddes distansundervisningen på skolan. Under hela hösten pågick klassrumsundervisning, och för att begränsa risken för smittspridning användes principen med “hemklassrum”.

– Alla, lärare och elever, var glada när vi började skolan som vanligt!

På expeditionen arbetar Christina Linderfalk, som också saknar mötena med eleverna. Normalt är det många som springer ut och in hos henne med frågor, men under distansperioderna är det få som hör av sig. De spontana mötena och intryc­ken som kan berätta så mycket om elevernas välmående är i det närmaste borta.

– Det man ser i korridorerna kan man inte fånga upp längre. Vanligen kan jag ju se om någon håller sig undan eller mår dåligt. Det är ju en liten skola så man märker om någon går för sig själv eller inte går ut med andra och äter.

Det finns dock elever som – åtminstone under en begränsad tid – upplever fördelar med distans­undervisning, säger hon. Elever vars föräldrar hör till riskgrupper och som därför helst håller sig hemma. En del elever har också långa restider till skolan och kan slippa två timmar i kollektivtrafiken.

Jenny Månsson

Jenny Månsson är lärare i svenska samt religion och är imponerad av elevernas anpassningsförmåga.

Jenny Månsson är lärare i svenska och religion. Hon tycker att distansundervisningen har gått över förväntan bra, kanske beroende på att eleverna i hennes ämnen jobbar mycket med den analytiska förmågan och behöver samtalen kring den läsning man gjort.

– Det blir inte så mycket av föreläsning. Vi har en hel del diskussioner, redovisningar och grupparbeten. Små grupparbeten är det som funkar bäst för eleverna att utveckla analysförmågan.

– Jag tycker att eleverna har gjort otroliga insatser med tanke på förutsättningarna, att de får sitta hemma hela dagar, fokusera och hålla på sina rutiner.

Det litteraturprojekt som andraklassarna vid reportagets tillkomst ägnar sig åt, med läsning på skoltid, passar väl för hemundervisning. För många är det lättare att fokusera på uppgiften hemma än i skolan, säger Jenny Månsson.

En tydlig nackdel med zoomperioden ser hon dock.

– Jag har en ny klass som jag inte har träffat i verkliga livet. Vi har lärt känna varandra på distans, vilket gör det svårt att se hur gruppsammansättningen ser ut och vilka som behöver extra stöd. Det tar längre tid att bygga relation  över nätet.  

fakta

Gymnasieutbildning på Folkuniversitetet

Folkuniversitetets gymnasieskolor erbjuder olika programinriktningar med fokus på bred allmänbildning och spetskunskaper för fortsatta studier.

Liknande läsning

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

Tack!

Du är nu anmäld till Tidskriftens nyhetsbrev.