text Lennart Frykskog
bild Björn Öberg

10 MAJ 2021

Ungt socialt engagemang söker nya vägar

Vänder unga samhället ryggen? Nej, knappast, viljan att förbättra samhället är minst lika stor som tidigare. Men engagemanget tar sig nya uttryck. Och partierna lockar varken unga eller äldre som de gjorde förr.

Sedan 1992 har Ersta Sköndal Bräcke högskola genomfört fem nationella befolkningsstudier om medborgerligt engagemang och mäter då ideellt arbete. Drygt varannan vuxen (16–74 år) har gjort en ideell insats minst en gång de senast tolv månaderna. Vad säger då siffrorna mer specifikt om de yngre?

 – Påfallande stabilt, det finns ingen minskning av ungas engagemang över tid, säger Lars Svedberg, seniorprofessor vid högskolan och redaktör för studien.

Demokratin är det mest avgörande för att förklara det stora engagemanget inom alla åldrar, menar Lars Svedberg. Utmärkt mylla för frivilliga initiativ.

citat

Ju längre du har demokrati desto större medborgerligt engagemang, det visar internationella studier.

 

– Ju längre du har demokrati desto större medborgerligt engagemang, det visar internationella studier. Nästan lika viktigt är att vi i de skandinaviska länderna har en infrastruktur av föreningsliv av alla slag. Tänk, bara där du själv bor är 100-tals föreningar av alla slag verksamma.

Vi ska höra flera röster som bekräftar ett stort socialt, medborgerligt och ideellt engagemang bland unga. En vilja att göra samhället bättre. Men vi lyfter också partiernas bristande förmåga att locka unga engagerade.

Rättighetsfrågor engagerar många. Unga reagerar när människor inte bemöts med respekt.

Hannah Kroksson är generalsekreterare för LSU (Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer), samarbetsorgan för 86 ungdomsorganisationer, varav en majoritet organiserar sig utifrån hobby eller ställningstagande. Åtta av tio ser sig som påverkansorganisationer. Vad engagerar de unga idag?

– Klimatet väcker mycket engagemang. Men den allra tydligaste trenden över flera år är rättighetsfrågorna. Frågor vi inte uppfattade som politiserade för tio år sedan kan idag vara jättepolitiska. Unga reagerar när människor inte bemöts med respekt. Identitetsfrågor, som sexuell läggning, könstillhörighet och etniskt ursprung har stärkts på agendan.

Hur kanaliseras detta? Jo, nya medier har tillkommit, men de traditionella formerna står sig ändå väl, menar Hannah Kroksson.

– Det organiserade föreningslivet har landat på en hög och stabil nivå. Siffrorna är kanske inte lika höga som på 80-talet, men har aldrig varit så säkra som de är idag. En medlem är en person.

– Föreningar och engagemang i civilsamhället ger kunskap att förbättra samhället. Man lär sig genom egenorganisering. Och ju mer vi lär om klimat och hållbar utveckling desto mer relevanta blir rörelserna som jobbar med de frågorna.

Hannah Kroksson poängterar såväl förnyelse som renässans för gamla former i en digital era. Pandemin har påvisat behov och möjligheter.

– Det är idag enklare att delta och bygga utbildningar på folkbildningens metoder, som ger bra verktyg för egenorganisering och egenmakt. Tänk på studiecirkeln där alla deltar och tar ansvar för varandra.

Globala frågor har stått högt i LSU. Nu är Agenda 2030 och hållbarhet heta.

– Det är roligt att agendan säger att vi ska göra saker tillsammans, på nationell och internationell nivå, över sektorsgränserna och i samarbete med näringslivet och privata aktörer, vilka vi inte har jobbat så mycket tillsammans med förut. Alla goda krafter behövs.

Maria Zackariasson, professor i etnologi vid Södertörns högskola, har forskat om ungas samhällsdeltagande. I början av 2000-talet studerade hon den globala rättviserörelsen, som Attac och World Social Forum. Den senare ville vara en motvikt vid internationella toppmöten, exempelvis i Göteborg 2003. Demonstrationer och workshops kring rättvisefrågor och demokrati ordnades. Tio år senare djupintervjuade hon deltagare och aktiva inom den kristna frikyrkorörelsen Equmenias verksamhet för barn och unga.

Inom globala rättviserörelsen stod systemfrågor i fokus. För Equmenia var syftet att skapa inkluderande mötesplatser för unga.

– Båda rörelserna ville aktivt jobba för en bättre värld, fast tillvägagångssätten var så olika. I båda rörelserna diskuterades hur man kan få in flera människor i organisationen och hur kompetenser ska tas tillvara.

Demokratifrågan var också viktig för båda. Rättviserörelsen förde en livlig diskussion om deltagande demokrati, som gick längre än representativ demokrati. Inom Equmenia praktiserades demokrati, i linje med en gammal förenings- och folkrörelsetradition.

– På det sättet får de unga med sig demokratiska kompetenser genom att välja ombud till regionala möten och skaffa sig erfarenhet av stadgar, protokollskrivande och grundläggande föreningsaktivitet.

– I en sann demokrati ska även barn och unga kunna påverka i samhället i en lokal kontext, i skolan och vardagslivet. Dessutom ska unga föra demokratin vidare.

citat

Båda rörelserna ville aktivt jobba för en bättre värld.

 

Ungas engagemang väcker vitt skilda reaktioner, upplevs ofta som för svalt eller för hett. Ibland kommer det med överraskande styrka. 68-rörelsen är paradexemplet, men även Fridays for Future och de sociala rörelser som Maria Zackariasson studerat blossar upp. Hur förklara engagemanget?

– Känslor är viktiga drivkrafter visar forskningen, ilska över orättvisor, men även skamkänslor kan vara en drivkraft, som för HBTQ-rörelsen.

Forskningen visar att den sociala gemenskapen är väldigt viktig. Unga dras med och motiveras av kompisar.

– Familjebakgrunden har också betydelse för om man blir aktivt samhällsengagerad. Ett intensivt samtalsklimat i familjen har betydelse.

Därmed mycket sagt om bakomliggande faktorer. Men det som får en individ att ta steget, den utlösande faktorn, är ofta så enkel att det är nästan banalt.

– Att få frågan om man vill engagera sig, att bli tillfrågad, är viktigt.

Ungas samhällsengagemang kanaliseras på flera sätt. Maria Zackariasson nämner de nya sociala rörelserna och vardagsengagemanget, som hur och vad man konsumerar som exempel.

– Det är viktigt att inte glömma konsumentmakten. Om tillräckligt många tänker och gör på ett visst sätt når man till slut en tipping point.

 

Volontärbyrån (som Folkuniversitetet samar­betar med) är en bred kanal för ideellt engagemang. Byrån hjälper människor och ideella organisationer att förmedla frivilliga uppdrag och att anordna utbildningar. Vanja Höglund, ansvarig för förmedlingen i Stockholm, berättar vid intervjun att hela 598 uppdrag är uppe på sajten. Stadsmissionen i Uppsala söker volontär att köra ut matkassar. Kompis Sverige söker deltagare till språkcafé i Karlstad. Med mera.

– Vi har haft en ökning med 30 procent av intresseanmälningarna under pandemin. Engagemanget har ökat i alla åldrar, inte enbart bland unga, men de mellan 16 och 35 är den största målgruppen, berättar Vanja Höglund.

– Unga vill stödja och påverka. Barn och unga, social utsatthet och integration engagerar mest. Vi märker också att klimatet är jätteviktigt. Unga söker uppdrag hos föreningar som sysslar med natur, miljö och hållbarhet. Matsvinn och second hand engagerar många unga.

Under pandemin har yngre engagerat sig för äldre och riskgrupper, genom mathandling via Röda Korset exempelvis. Yngre har ersatt äldre volontärer, exempelvis i second hand butiker, för att hålla verksamheten vid liv.

– Unga är mer benägna än äldre att byta organisation och uppdragsgivare än vad äldre är, men de engagerar sig långsiktigt och regelbundet. Med vår erfarenhet tillbakavisar vi påståenden om att ”inga unga vill engagera sig”.

– Däremot kan organisationer ha en utmaning med yngre när det gäller styrelse- och förtroendeuppdrag. Unga vill utföra konkreta uppgifter och göra praktiska insatser. Men – det finns en vilja att ta förtroendeuppdrag efter att man varit engagerad en tid.

Som vi ser, engagemanget byter skepnad, men lågan finns där. Erik Amnå, professor emeritus, och idag bland annat verksam i den mångvetenskapliga forskargruppen Youth & Society, är bekymrad över en trend: partierna tappar medlemmar bland såväl yngre som äldre. Och han ser få exempel på att de ideella organisationerna försörjer partierna med unga begåvningar idag.

– Jag tycker att engagemanget hos de unga mestadels går partierna förbi. De är världsledande valmaskiner men mediokra mellanvalsrörelser. Jag är också orolig för att civilsamhällets organisationer inte tycks bry sig nämnvärt om den representativa demokratin. Samtidigt vet vi hur viktigt det är att de beslutande församlingarna är representativa. Tag kvinnorna eller, som pandemin blottlagt, de äldres frånvaro i särskilt rikspolitiken.

Digitaliseringen har stöpt om förutsättningarna för politisk kommunikation.

– De sociala medierna är en stor tillgång för demokratin som kanaler för bildning, samtal och identitetsbyggen. Samtidigt får de ibland mer drag av att vara asociala medier som närs av hat och hot i polariserade debatter om politik och religion.

citat

Unga vill ha verktyg att stärka sig själv så att de kan stärka andra.

Erik Amnå befarar en, kanske övergående, generationsklyfta. Ungas engagemang ställer krav på äldres förmåga och förståelse.

– När vuxna om någon ny uppseglande fråga säger att ”de inte såg det här komma” kanske det avslöjar just en klen förtrogenhet med den del av politiken som mestadels utspelas online. 

Värt att notera när medlemstalen är låga: Allt fler förstagångsväljare deltar i riksdagsvalet. 2018 röstade 87 procent av dem.

Shade Amao Forssman på Fryshuset är sakkunnig i ungas delaktighet och organisering. Tre saker är viktiga för att stimulera ungas engagemang, menar hon. Det första är insikten om att dagens unga är mer kompetenta än någonsin. De har ork och driv att hålla sig uppdaterade i frågor som är relevanta för dem. Utbildning och digitala kanaler bidrar till det.

– Det är väldigt lätt för unga att informera sig och skaffa sig kunskap på vägar som är annorlunda än de som gällde förr.

– Det andra är att unga är en resurs om man får in dem i förändringsprocessen. Viljan att bidra kommer när de känner sig välkomna och accepterade.

– Det tredje är hänsyn, att inse att unga ännu är unga, de går igenom en utvecklingsprocess, på väg att bli starka individer som kan stärka andra.

Ungas engagemang utgår ofta från egna erfarenheter, poängterar hon, något som forskningen visar och som man ofta har sett på Fryshuset.

– Kan man tydligt synliggöra hur engagemanget är kopplat till den omgivning man lever i kan de göra vad som helst. Unga vill ha verktyg att stärka sig själv så att de kan stärka andra. 

Liknande läsning

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

Tack!

Du är nu anmäld till Tidskriftens nyhetsbrev.