text  Lennart Frykskog
bild  Björn Öberg

10 SEPTEMBER 2020

Vägvisare i omställningens tid

Pandemin har påverkat folkbildningen i högsta grad. Verksamhet har ställts in. Samtidigt har ett digitalt lyft skett. Och studieförbund och folkhögskolor bidrar till att folk kan ställa om i coronakrisens spår.

För ett halvår sedan bröt pandemin ut i Sverige, och omvandlingen som utlöstes då lär pågå länge än. Utan att förringa prövningarna kan man påstå att utbildning och kompetensutveckling är effektiva medel att hantera den ekonomiska nedgången. Kunskap som vaccin. Här belyser vi vad folkbildningen erbjuder för att fler ska kunna ställa om. Kurser och utbildning främst, men inte bara det.

Coronan är en global hälsokris som förstärker omvandlingen. E-handel och digitala möten utvecklas, globala leverantörskedjor backar, företag går i konkurs. Samtidigt ska klotet bli fossilfritt och hållbart – Agenda 2030. Det handlar om omställning alltså.

Något som Sverige ofta sägs bejaka och vara bra på. Många aktörer bidrar. Staten förstås (även om Arbetsförmedlingen stöps om), fack och arbetsgivare som har egna omställningssystem, och civilsamhället där folkbildningen är en flexibel aktör, som passar många.

David Samuelsson, generalsekreterare för Studieförbunden, säger att en bred uppsättning åtgärder för människor som vill vidare i arbetslivet måste finnas. Omställning kan betyda längre omskolning eller kortare uppdateringar.

– Där ser vi att studieförbunden kan vara en viktig del. Alla behöver inte gå en treårig utbildning för att växla spår i arbetslivet, en del behöver bara vässa sina färdigheter och fylla en lucka i sin kompetensprofil, säger David Samuelsson.

Regeringen ger i år studieförbunden 30 miljoner kronor för arbetsmarknadsnära insatser (AMNI-kurser) på distans och syftet är kompetensutveckling för vuxna som påverkats av pandemin. En rännil jämfört med de miljarder som delas ut i företagsstöd. Men till bilden hör att studieförbunden är med som utbildningsanordnare även i andra sammanhang som folkhögskolan, yrkeshögskolan och regional yrkesvux, för vilka extra anslag nu tilldelas.

– Det är svårt att förutse hur långvarig nedgången på arbetsmarknaden blir, men blir den långvarig är det oerhört viktigt att det finns en mångfald av olika insatser som gör det möjligt att växla kompetens och komma tillbaka, säger David Samuelsson.

illustration kvinna går mot drönare

Krisen har skapat arbetslöshet för många personer i serviceyrken. Samtidigt finns det bristyrken i Sverige. En yh-utbildning kan då vara vägen framåt.

– Våren var påfrestande för många deltagare – bland dem äldre, funktionsnedsatta och ny­­anlända – som sökt sig till verksamheten både av sociala skäl och för att lära nytt.

– Vi har många personer som har stora behov och som särskilt har påverkats av smittotiden. Att inte kunna träffas som vanligt är jobbigt för dem. Det är angeläget att vi kommer tillbaka till ett läge där människor kan mötas igen.

En positiv erfarenhet från våren är ändå att digitaliseringen tagit ett språng. För att slippa ställa in verksamhet har många tvingats göra sig förtrogna med tekniken och skapa möten i digital form.

– Vi har en hundraårig tradition med en pedagogisk modell som går ut på att man sitter en grupp människor samlade i ett rum och samtalar med varandra, ofta i små grupper. Det är kärnan i studiecirkeln

– Men studieförbunden i gemen har varit ganska långsamma och inte fullt ut utnyttjat digitalisering som komplement till grupp- och klassrum. När smittan är hanterad är det dags för en kvalitetsdiskussion. Kanske ska vi ha vissa saker som föreläsningar helt digitalt eller blandat.

Den organiserade folkbildningen omfattar även landets drygt 150 folkhögskolor (varav fyra har Folkuniversitetet som huvudman) och som nu får en ännu viktigare del än tidigare i omställningen. I juni fördelades statliga medel till 2 000 extra utbildningsplatser för olika bristyrken. En stor del av dessa ingår i det särskilda äldreomsorgslyftet och omfattar de kommande två åren.

– Vi får medlen till folkhögskolorna för att de har visat sig bra på att snabbt öka verksamheten, och det gör man utifrån varje skolas egna förutsättningar, säger Gunnar Danielsson, rektor för Folk­universitetets östra region.

Folkhögskolorna har på senare år även fått ökade medel för att bygga ut tusentals platser på allmän och särskild linje. De kommer även att få nya uppdrag från lokala arbetsförmedlingskontor att anordna etableringsplatser till personer som befinner sig i etableringsprogrammet (relativt nyanlända med uppehållstillstånd).

illustration fjäril flyger ut genom fönster

Det är inte bara hög utbildning som ger trygghet på arbetsmarknaden. Förmågan att lära nytt och lära om blir allt viktigare.

Tankesmedjan Futurion startades 2016 av den fackliga centralorganisationen TCO för att fokusera på morgondagens arbetsliv. Vd:n Ann-Therese Enarsson menar att folkbildningen kan ses som ”det nya svarta” i det teknik- och kompetensskifte som arbetslivet är på väg att gå igenom.

– Universitet och högskolor är självklart viktiga i framtiden, men deras utbildningar är längre och mer generella. Hastigheten i omvandlingen gör att man behöver erövra nya färdigheter snabbt. Det behövs kreativa miljöer där vi lär av varandra och delar med oss av kunskap, och folkbildningen har alltid tagit ansvar för sådana miljöer.

Trots att budskapen om livslångt lärande och kompetensutveckling haglar omkring oss via media saknas en hel del i vår mentala beredskap Det räcker inte med att bygga system och infrastruktur, menar Ann-Therese Enarsson.

– Vi bygger fantastiska system, men vi måste ägna mer uppmärksamhet åt attityder till lärande. När vi gjorde en mätning i fjol visade det sig att endast fyra av tio i arbetlivet ansåg sig behöva omskolning. Vi blev häpna över den låga medvetandegraden, om den omställning och förändring vi är inne i.

Om coronakrisen i år har ändrat på dessa siffror återstår att se, men behovet av en väckelse är i alla fall ingen dagslända, menar Enarsson.

– De flesta anser att det är arbetsgivarens ansvar att rusta en, men det kommer inte att räcka. I många kollektivavtal finns rätten till kompetensutveckling inskriven, men bara fyra av tio tjänstemän har utnyttjat det under de senaste tolv månaderna.  Och bara tre av tio företag har en kompetensstrategi.

– Båda parter måste skärpa till sig för att ha den konkurrenskraft och anställningsbarhet som båda behöver.

Omställning skapar både förväntan och oro. Jobb slås ut, inte minst till följd av digitalisering och maskin­inlärning (AI). Alla arbetsuppgifter du tydligt kan beskriva för din granne eller vikarie kommer att försvinna, brukar Ann-Therese Enarsson säga, allt annat blir kvar. En fördom skulle kunna vara att  de med lägst utbildning, inom LO-familjen, är de som oroas mest över förändringarna vad gäller nya arbetssätt och metoder. Men Futurions attityd­undersökningar (som görs i samarbete med SOM-institutet i Göteborg) visar på motsatsen: att de högst utbildade oroas mest.

– Det skulle kunna tyda på att det är statusförlusten som oroar och skapar sociala spänningar.

– Ens värde i arbetslivet beror heller inte bara på utbildningens högsta nivå. Förut talade man om IQ som värdefull faktor, på 90-talet kom EQ (emotionell intelligenskvot) som begrepp, medan utvecklingen på senare år har gjort att begrepp som AQ (A=adaptibility, anpassningsbarhet) och LQ (L=learning, lärande), alltså förmågan att lära nytt har blivit värdefulla egenskaper i sig, säger Ann-Therese Enarsson.

– Det är inte den med längst och högst utbildning som klarar sig bäst på framtidens arbetsmarknad utan den som kan lära nytt och lära om.

citat

Av alla som examineras har mer än 90 procent jobb inom ett halvår.

Folkuniversitetet utmärker sig bland studieförbunden genom att vara en stor anordnare av utbildningar inom yrkeshögskolan (yh) och är rentav den tredje största av alla anordnare i Sverige (av totalt 214) med sina 1 100 platser. Läke- och livsmedelstekniker, kommersiell drönar­pilot och teknik­informatör är några av alla de yrken man kan utbilda sig till.

Yrkeshögskolan får ökande anslag och lär framöver få en ännu starkare roll för att Sverige ska klara kompetensförsörjningen. Trots hög arbetslöshet finns det många bristyrken i Sverige.

Björn Ahlgren är ordförande för nationella yh-gruppen hos Folkuniversitetet. Han säger att utbildningsformen som funnits i tio är är extremt framgångsrik.

– Av alla som examineras har mer än 90 procent jobb inom ett halvår. Regeringen väljer att satsa på yrkeshögskolan eftersom den bygger på ett unikt samarbete mellan näringsliv och utbildnings­anordnare.

Median­åldern på yh-utbildningarna är 30 år. Deltagarna har alltså större delen av sina yrkesliv framför sig.

– Som alla andra gick yrkeshögs­kolan över till digital undervisning under våren, och rapporterna säger att det överlag gått väldigt bra, till stor del för att man jobbar med lärare som redan var vana att arbeta digitalt.

Myndigheten för yrkeshögskolan, MyH, ansvarar också för konst- och kulturutbildningarna, och på det området är faktiskt Folkuniversitetet den allra största anordnaren med en fjärdedel av alla platser.

– Vi förbereder för högre studier på konstnärliga högskolor och genomför även direkta yrkesutbildningar, säger Björn Ahlgren.

Klaes Ekman är vd på Aventus AB, ett dotter­bolag till Folkuniversitetet, som sysslar med omställning, matchning och rekrytering på ett 40-tal orter. Deltagarna kommer till stor del in genom samarbete med kollektiv­avtalade trygghetsfonder som fack och arbets­givare står bakom.

– Vi stöttar till en ny anställning, till en längre utbildning eller att starta egen verksamhet. Vi har program på upp till tolv månader och för de allra flesta hittar vi bra lösningar, säger Klaes Ekmark.

Under våren kom de flesta nya från den privata tjänstesektorn – hotell och restaurang, handel och transportnäring. Klaes Ekmark bedömer, när intervjun sker, att en del kan gå tillbaka i höst om resande och mässor är igång. Osäkerheten gör att arbetssökande behöver lösningar i både korta och långa perspektiv. Det ställer höga krav på planering och flexibilitet.

– Beroende på utvecklingen hjälper vi folk till nya jobb inom samma brancher som förut eller till nya branscher, då ofta med kompletterad kompetens i form av en utbildning.

Åter till David Samuelsson på Studieförbunden. Rapporteringen kan ge intryck av att resurserna haglar över företag och utbildningsaktörer.

– Det finns ändå en oro för neddragningar.  Tyvärr hänger flera fenomen ihop. Det finns politiska krafter som ogillar folkbildningen och det finns de som tycker att det vi sysslar med är jättefint men att friska vuxna som deltar på fritiden ska betala mer själva.

– Men det som oroar mest är en pragmatisk hållning, att man drar ned på oss till förmån för lagreglerad verksamhet för barn och unga när det kommer till sparbeting. Det är bekvämt att stryka på oss istället för egen verksamhet. 

fakta

Fakta – Arbetsmarknadsnära insater på distans, AMNI

Folkuniversitet har tagit fram cirka 100 kostnadsfria AMNI-kurser. Söktrycket på de 766 utbildningsplatserna har varit enormt högt.

Liknande läsning

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm

tidskriften@folkuniversitetet.se
Folkuniversitetets förbundskansli
Box 26152, 100 41 Stockholm