Susanne Boethius är doktor i sociologi och verksam som forskare vid Lunds universitet. Under november har hon föreläst i Folkuniversitetets regi med utgångspunkt i samtida forskning om våld i nära relationer, när veckan ”Kronoberg fritt från våld” anordnats i samband med FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor.
– Det är en extremt komplicerad fråga – hur man definierar våld i nära relationer, säger hon. Vad som anses vara våld har förändrats över tid, det är inte längesedan det inte var olagligt att begå våldtäkt inom äktenskapet.
Hur en nära relation ser ut och vilken sorts våld det handlar om förändras också ständigt – från det fysiska våldet med slag till psykiskt våld och andra former som sexuellt, materiellt eller ekonomiskt våld.
Initiativet till En vecka fri från våld leds nationellt av Unizon och MÄN, med stöd av Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna och Sveriges kommuner och regioner. Syftet med veckan har varit att uppmärksamma våldet och sprida kunskap om att det går att förebygga. Tillsammans med länets föreningar och de studieförbund som ingår i Kronobergs bildningsförbund har man bland annat anordnat fackeltåg, föreläsningar, filmvisning och samtal.
– Utifrån vår profil valde vi att anordna akademiska föreläsningar med stöd från Folk-universitetsföreningen Våld i nära relationer är ett stort problem i samhället och kunskap ger makt som kan göra skillnad, säger Susanne Alpar, verksamhetsutvecklare på Folkuniversitetet och fortsätter:
– Att bilda om våldet kan dels få folk som lever i detta att förstå sin situation bättre, dels hjälpa dem att kunna agera. Det är också viktigt att nå allmänheten och folk som jobbar med frågorna – att få ut forskning om hur vi kan förebygga våld.
Hon får medhåll från Susanne Boethius som under sina föreläsningar bland annat pratat om vad forskningen säger om hur många som utsätts för våld av en partner och varför det talas så lite om utsatta män. Hon har i sin egen forskning intresserat sig för hur vänner och familj reagerar när de får reda på att någon de känner blir utsatt för våld, och för män som sökt behandling för sitt våldsamma beteende.
– Man forskar om varför någon använder våld för att försöka hitta en lösning, för att kunna skapa rätt insatser för att få våldet att upphöra. Under min föreläsning har jag velat visa vart vi är på väg, var forskningsfältet ligger nu. Det är viktigt att skapa en diskussion och väcka intresse.
I den meningen utgör tekniken ett tveeggat svärd.
Boethius har också studerat vilken roll digital vardagsteknik har för såväl våldsutsatta som vålds-utövare. Under 2022 publicerade hon tillsammans med två andra forskare artikeln ”Det tveeggade svärdet – teknologins betydelse för kvinnor som utsätts för våld i nära relation”.
Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 21 svenska kvinnor som har lämnat sina män efter att de blivit utsatta för våld. Deras förövare har använt smarta telefoner, digitala övervakningssystem, sociala medier och plattformar för att kontrollera, hota, förfölja och övervaka.
– Teknologin ger verktyg till att utöva kända typer av våld, som att hota eller förfölja någon, men också nya typer av våld, säger Susanne Boethius.
Samtidigt visade studien att teknologin gav de våldsutsatta kvinnorna verktyg som lät dem övervaka förövaren, samla information, spara bevis, söka stöd och i akuta situationer be om hjälp.
– I den meningen utgör tekniken ett tveeggat svärd, säger Boethius och fortsätter:
– Det krävs mycket kunskap om när teknik används av förövare. Du kan som utsatt inte gå offline i dag, du måste kunna få kontakt med barnens skola, boka läkarbesök och förnya mediciner. -Samtidigt blir ditt digitala liv lätt att spåra.
Slagen dam. Det var titeln till den första omfångsundersökningen av våld mot kvinnor i Sverige. Undersökningen publicerades 2001 och visade för första gången i siffror hur utbrett mäns våld mot kvinnor är; och att var fjärde kvinna som har brutit upp ur relationen till en man har utsatts för fysiskt våld. Den visade att de flesta sexuella övergrepp inte sker i en mörk park, utan begås av en bekant, partner eller släkting.
Våld i nära relationer kännetecknas av att den som utsätts har en nära relation till förövaren och är ett allvarligt samhällsproblem. Det drabbar både kvinnor och män, men kvinnor utsätts i betydligt högre utsträckning. Statistik över anmälda misshandelsbrott mot kvinnor i Sverige år 2019 visar att gärningspersonen var någon kvinnorna hade en nära relation med i 31 procent av fallen. För män var motsvarande siffra 6 procent. Samtidigt är mörkertalet stort, en uppskattning från Nationellt center för kvinnofrid vid Uppsala universitet är att runt en fjärdedel av våldet i nära relationer -polisanmäls.
Våldet mot kvinnor i nära relationer är heller inte bara en fråga om psykiskt och fysiskt lidande, eller om uttrycket för bristande jämställdhet.
Att det också ger samhällsekonomiska konsekvenser bekräftas av en rapport från 2021 av Europeiska jämställdhetsinstitutet, EIGE. Institutet har försökt uppskatta kostnaderna inom EU för könsrelaterat våld, alltså våld som riktas mot en person på grund av personens kön. För nästan hälften av kostnaderna står en förövare som är en nuvarande eller tidigare partner; totalt kostar våldet årligen 175 miljarder euro enligt EIGE:s beräkningar. 87 procent handlar om kostnader för våld mot kvinnor.
I Sverige uppskattade Socialstyrelsen 2006 att de samhällsekonomiska kostnaderna för våld mot kvinnor i en nära relation uppgick till omkring tre miljarder kronor per år.
– När det gäller trakasserier med hjälp av teknologi har vi haft ett stort fokus på områden som grooming och nätmobbning. Men vad händer när hotet kommer hemifrån, när det är en närstående som är förövaren? När det är de som har tillgång till våra enheter och lösenord vi behöver skydda oss mot?
Nicole Ovesen är filosofie doktor i genusvetenskap, verksam på Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet. Hon har tidigare forskat om lesbiskas och queeras utsatthet vid våld i nära relationer.
– De jag intervjuade pratade om krav på att alltid vara tillgänglig för partnern, man skulle alltid vara kontaktbar. Deras partner hade gått in på sociala medier och tagit bort vänner. Tekniken var en stor del av att förövarna var ständigt närvarande, den ger perfekta förutsättningar för våldsutövande. Jag blev intresserad av det, berättar hon.
Teknologin ger förövaren möjlighet till övervakning av kommunikation och rörelsemönster. Men det teknologibaserade våldet är brett och sträcker sig också långt utanför telefonen – det kan handla om hur smarta hem gör dörrklockor, digitala nycklar och värmesystem styrbara på distans. Det kan handla om spårning av airtags och klockor.
– Det handlar om alla former av våld där digitala verktyg, enheter eller plattformar används, säger Nicole Ovesen.
I sitt nystartade forskningsprojekt kommer Ovesen i en intervjustudie djupare undersöka det teknologibaserade våldet. Behovet av mer kunskap inom området i Sverige är stort, menar hon och lyfter USA, Storbritannien, Kanada och Australien som exempel på länder där forskningen inom ”tech-abuse” eller ”technology-facilitated abuse” har kommit långt.
I Australien genomfördes 2022 en befolkningsstudie av den nationella forskningsorganisationen för kvinnors säkerhet, Anrows, som visar att hälften av alla vuxna i landet någon gång har blivit utsatta.
I studien konstateras hur kvinnor och minoritetsgrupper är mer utsatta för teknologibaserat våld av en partner. Nästan tre fjärdedelar av lesbiska, homosexuella och bisexuella australiensare har blivit utsatta. Samma studie visar att kvinnor ofta utsätts för teknologibaserat våld samtidigt som andra typer av våld.
Ovesens forskning kommer att inkludera stödinstansers perspektiv, för att belysa hur användningen av teknologi i hjälpsökande ser ut.
Skam. Det är en så vedervärdig och utbredd känsla som ingen borde känna. Men den kommer ändå, säger Petra Svensson, utbildningsledare Östersund.
En ny studie vid Stockholms universitet, som gjorts på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten, har undersökt våld mot unga i nära parrelationer och visar att behovet av att söka anonymt stöd på nätet är stort. Forskarna drar bland annat slutsatsen att det för unga kan röra sig om att få stöd i ett pågående händelseförlopp, men också om att få klarhet i om ett beteende bör tolkas som våld.
Nicole Ovesen vill i sin forskning titta närmare på utmaningar som yrkesverksamma möter i arbetet med att identifiera, bedöma och vägleda dem som är utsatta för teknologiskt våld.
– Det är ett stort och viktigt ämne, om någon övervakar en när man ringer till en stödinstans: hur kan den på andra sidan linjen ställa frågor så det går att söka hjälp på ett säkert sätt? Vilka råd ger man gällande teknologin så den utsatta inte blir isolerad?
– Skam. Det är en så vedervärdig och utbredd känsla som ingen borde känna. Men den kommer ändå. Det är något vi har pratat om varje termin sedan start, säger Petra Svensson, utbildningsledare Östersund.
Med stöd från Brottsofferjouren kunde samtalsgruppen Ventilen för sju år sedan starta upp i Folkuniversitetet Jämtlands regi. Det är ett forum för kvinnor som någon gång i livet har utsatts för sexuella övergrepp. Varannan onsdag får de en chans att låta gammal luft pysa ur, och skapa rum för att släppa in ny. Här får de en ventil att prata om hur övergreppen påverkar deras vardag och söka strategier för att minska påverkan i deras liv.
– Även om vård eller socialtjänst skulle kunna ordna forum så är det inom journalskrivande världar – och jag är inte säker på att alla skulle våga. Detta är ett sätt att sänka tröskeln till att prata om det som hänt, säger Petra Svensson.
Allt började när hon själv kände ett behov av att träffa andra utsatta. Till en början träffades deltagarna fysiskt i Östersund, men under pandemin digitaliserades träffen och i dag är gruppen ett exempel på när teknologin är på den utsattas sida och deltagare från Umeå i norr till Skåne i söder upp och ventilerar.
Varje samtalskväll har ett huvudämne som gruppen har kommit fram till. Skam är ett återkommande sådant.
– Strategier och hjälpmedel delas, vi har ofta pratat om vård – en del har sökt sig till vården, andra har kanske inte vågat. Rättsprocessen är det samma sak med. Kunskapen som sprids i gruppen är så viktig, säger Petra och fortsätter:
– Och i varenda utvärdering är det samma sak som tas upp; lättnaden av att andra säger saker man själv inte har kunnat eller velat sätta ord på. Och att man har siktet på målet; att komma en bit ifrån där man var innan man kom till Ventilen.
