Hård makt är lätt att förstå. Staters våldsmonopol som vänds mot andra stater eller mot det egna folket. Men mjuk makt, vad är det, egentligen? Martin Gelin får, på samtalspartnern Karin Petterssons uppmaning, inleda läsarmötet med att definiera ämnet. – Det är den makt som finns i kultur, innovation och universitet. Man brukade tala om Hollywood, Harvard och Silicon Valley som hörnpelare i den amerikanska mjuka makten. – Mjuk makt är allt inflytande som landet har och som kommer genom charm och attraktion, utan tvång. Där har vi det, tvånget skiljer det mjuka från det hårda. Begreppet myntades 1989 av statsvetaren Joseph Nye, i en tid när muren föll och liberal demokrati troddes ta över som styrelseform. I dag fruktar vi de auktoritära regimernas återkomst på bred front. Mjuk makt låter förrädiskt inbjudande, används även av diktaturer, men rätt använt är det avväpnande i dubbel mening. Martin Gelin är en erfaren författare, journalist och världsresenär som i sju års tid hade undersökt hur mjuk makt utövas innan han slutligen skrev boken, som täcker in exempel från Sydkorea i öster till dagens USA i väst. Och däremellan, även Frankrike, nytt hemland efter 20 år som korrespondent i USA, flitigt anlitad även av engelskspråkig press.
Idag är det framför allt diktaturer, som Kina och Gulfstaterna, som satsar på mjuk makt.
Varför är mjuk makt så angeläget att förstå idag? – Historiskt har det ofta haft en avgörande roll i världspolitiska konflikter. Många institutioner som demokratier skapade för att stärka sin mjuka makt grundades efter världskrig. Idag är det framför allt diktaturer, som Kina och Gulfstaterna, som satsar på mjuk makt. – Om inte demokratierna skärper sig och satsar resurser på mjuk makt i olika former – diplomati, bistånd, kultur, forskning, fria medier, public service och demokratifrämjande åtgärder – riskerar vi att få en värld där diktaturerna vinner och demokratierna försvagas. Martin Gelin bodde i 20 år i USA, innan han blev förälder och flyttade till ett familjevänligare Paris 2024. America First lyder ett av Donald Trumps valspråk, och attitydförändringen till omvärlden är skarp.
Hur ser du på USA:s mjuka makt idag? – Jag gör en distinktion mellan strategisk och organisk mjuk makt. Den förra är den som politiken, alltså staterna, utövar. De organiska är den mjuka makt som sker utanför det statliga inflytandet, men som kan ske med hjälp av institutioner som finansieras offentligt. – Trump saboterar den strategiska mjuka makten och lägger i stort sett ned all demokratifrämjande verksamhet som USA har ägnat sig åt under 80 år – radiokanaler, bistånd och kulturella utbyten. Men den organiska mjuka makten i USA är stark ändå. Man kan fortfarande se amerikanska filmer över hela världen, och amerikanska kulturfenomen och uppfinningar fortsätter att ha en tongivande roll inte minst i Europa. Splittringen i USA blev uppenbar vid Super Bowl-finalen nyligen. Bad Bunnies scenshow på spanska blev den stora snackisen. – Det påminde oss om att USA:s båda sidor. En stor grupp amerikaner står upp för idéer om kulturell mångfald och tolerans. Halva USA står inte bakom det Trump gör, det finns fortfarande något vackert i USA.
Hur står sig ditt nya hemland Frankrike vid en jämförelse? – Landet har alltid haft en offensiv diplomatisk strategi, som en gång hade en nationalistisk och imperialistisk dimension. Idag är Frankrike ett positivt exempel på en strategi som inte chauvinistiskt för ut fransk kultur som ett upplysningsprojekt. Men Paris och Frankrike har internationaliserats, med folk från hela världen. Man kommunicerar att fransk kultur är kosmopolitisk och pluralistisk genom att ta in idéer och estetiska uttryck från hela världen. Det är ett mer positiv och framtidsinriktat tillvägagångssätt för kulturell diplomati.
Nu skär man ned på kulturen och försvagar de institutioner som gjort Sverige starkt.
Den förda svenska kulturpolitiken? – Det är ju inte lika allvarligt som i USA, men det är samma splittring mellan vad stater gör och vad som sker i landet. Sverige har haft ett gott anseende och starkt kulturellt inflytande i världen, men nu skär man ned på kulturen och försvagar de institutioner som gjort Sverige starkt. – Det är märkligt med kulturkanon, som hyllar massor av vackra saker, samtidigt som man skär ned på resurserna och försöker ifrågasätta de värden som lyfts fram. Just nu lyfter Martin Gelin fram Grönlandskrisen som ett positivt exempel på hur mjuk makt kan motverka eller mildra hård maktutövning. USA drog tillbaka hotet – Danmark lyckades samordna sin strategi med andra europeiska länder. USA fick veta att man tänkte sälja sina tillgångar i pensionsfonder, vilket påverkade börsen och fick Trump att skaka. I grunden handlade det om att Danmark är ett respekterat och beundrat land, även i USA. Men det är för tidigt att säga att hotet från USA är borta. Ett spårbyte, dock med demokrati som övergripande tema även här. Internet är trasigt lyder titeln på en bok som du och Karin Pettersson skrev 2019. Går internet att laga idag? – Jag tror det är svårare, tyvärr. De tendenser vi varnade för – maktkoncentration och teknik som kan användas av auktoritära krafter – har fortsatt.
