I tre decennier har Gunnar Danielsson jobbat för Folkuniversitet. Många han möter utanför studieförbundet känner till någon del av verksamheten. Antingen har de själva eller en närstående deltagit i en cirkel, en föreläsning eller längre utbildning.
Då brukar Gunnar passa på att lyfta bredden.
– Vi finns överallt i det svenska utbildningsväsendet, och det är där vi har vår roll. Vi befinner oss i en tacksam bransch där de flesta kommer hit av fri vilja för att lära sig något av oss, och vi åstadkommer en positiv förändring.
Folkuniversitets bredd med studiecirklar, folkhögskolekurser, gymnasieprogram men även förskola och högre studier är något Gunnar Danielsson tycker är en styrka.
Tidskriften Folkuniversitetet möter honom när han jobbar sina sista veckor som rektor på Folkuniversitetet Öst på Kungstensgatan i Stockholm. Ett stort stenhus fyllt med kurslokaler, nischade utbildningar och 600 gymnasieelever. I foajén finns Fotoskolan Stockholms bilder uppsatta.
– Varje gång jag går in i ett klassrum eller till en verksamhet så klappar mitt hjärta för den. Den här fotoutställningen är helt fantastisk, alla borde få fördjupa sig i bild, och teknik, på det sättet.
Ett ord som återkommer i olika sammanhang i intervjun är nyfikenhet. Där finns en koppling mellan forskningen på universiteten och det fria lärandet hos folkbildningen, att det är nyfikenhetsdrivet. Samma sak går att säga om Gunnars glädje över Folkuniversitetets olika utbildningar och ämnen, och hans intresse för att ta till sig ny kunskap. Han är nyfikenhetsdriven.
Gunnar Danielsson är en av Folkuniversitetets veteraner. Hans tidiga liv som, enligt egen utsago, halvprofessionell gitarrist ledde till ett första cirkelledarjobb. Kvaliteter som att vara trevlig i telefon och skriva bra brev ledde till fler uppdrag hos Folkuniversitetet; det blev projektledarjobb, utvecklingsarbete och den stora uppgiften att starta Internationella Gymnasiet i Uppsala. Han var även skolans allra första rektor.
Efter det har Gunnar varit stiftelserektor både i den största stiftelsen och en av de mindre, Stockholm och Uppsala.
Jag vet att visioner växer fram i samspel med andra.
När han tillträder som generalsekreterare den första november är det många som vill veta mer om hans planer och visioner för Folkuniversitetet. Gunnar Danielsson menar att visionsarbete är en komplex process som måste få ta tid.
– Jag vet att visioner växer fram i samspel med andra. Förbundsstyrelsen har just givit mig i uppdrag att tillsammans med rektorerna ta fram ett nytt visionsdokument, och det måste vi göra med stor eftertanke, säger han.
Att fundera på visioner och var man ska som organisation är en sak, men Gunnar Danielsson vill också prata om värderingar, vad som är viktigt för Folkuniversitet.
– Det spännande är verkligt djupt sittande värden, kärnvärden – sådana som man har kvar även när de inte ger fördelar eller är i linje med samhällsutvecklingen. Hos Folkuniversitetet pratar vi mycket om fördelarna med mångfald och hur mångfalden gör Sverige rikare. Det är en värdering som jag utgår från att vi kommer att behålla, även om det inte ger oss fördelar i alla lägen.
Den ökade tillgången till högskolestudier för fler, och politikens genomförda vilja att hälften av en generation ska delta i eftergymnasiala studier, har inte heller förändrat Folkuniversitetets uppdrag enligt Gunnar Danielsson. Han säger att man gärna når nya målgrupper, men att målgruppstänket inte fungerar för Folkuniversitetet som helhet.
– Såklart har smideskursen i Finspång en målgrupp, och den ser annorlunda ut än den för medicinsk sekreterare i Falun, eller det som händer runt Northvolt i Skellefteå. Där måste vi ju tänka målgrupp och marknadsföring och affär, säger Gunnar Danielsson och fortsätter:
– Men hela organisationen ska inte rikta in sig mot varken den ena eller andra gruppen.
Gunnar Danielsson är 56 år och har en familj med fru samt flera barn och barnbarn. När han inte jobbar så rör han sig mycket ute i naturen och tittar på fåglar. Studierna på Uppsala universitet och huvudämnet idéhistoria bär han med sig, kanske mest som ett angreppsätt i dagliga utmaningar till exempel att diskutera vilken världsbild man utgår från när man skriver en verksamhetsplan. Det framgår att han läser brett och med intresse.
På frågan om fri bildning kontra samhällsnyttig utbildning, svarar Gunnar Danielsson att det ena inte utesluter det andra, båda måste finnas med, och i balans. Kanske med varierande tyngd beroende på kursinnehållet, och i olika skeenden i livet. Är någon ivrig att lära sig praktisk kunskap för ett arbete, då är det rimligt att fokus ligger där. Han resonerar om vad bildning är och kan vara.
– Nog handlar det om ett nyfiket sökande som inte upphör, och att det har en koppling till en idétradition eller kanske flera. Och en koppling till vad som händer i samhället.
Han berättar att han inledde en dag för Folkuniversitetet Östs personal med att säga god morgon på arabiska.
– Det måste rimligen vara bildning som svensk att kunna några vardagsfraser på det som är vårt näst vanligaste modersmål, säger Gunnar Danielsson.
Han kommenterar att arabiskan gick om finskan för fem år sedan, och ser nöjd ut när han berättar att de arabisktalande i personalen blev glada av morgonhälsningen.
Snabbheten och kreativiteten hänger ihop med friheten.
Folkbildningens frihet är något unikt som Gunnar Danielsson vill värna, liksom den struktur som finns idag med Folkbildningsrådet. Rådet är en ideell förening som både fördelar statsbidraget till folkbildningen och säkerställer att det används på rätt sätt.
I riksdagen finns ett par partier som hellre skulle se en begränsning av Folkbildningsrådets uppdrag och sjösätta en myndighet med uppgift att granska folkbildningen. En sådan utveckling vore oklok enligt Folkuniversitetets nya generalsekreterare, och inte skulle gynna verksamheten.
– Jag tror den självförvaltningsmodell som Folkbildningsrådet har är av jättestort värde. Dels är den kostnadseffektiv, men framför allt ger den en frihet. Ett ökat inslag av myndighetsliknande arbete tror jag hämmar kreativiteten.
Han gillar att folkbildningen har kort från ord till handling. Att det på några månader går att ta sig från idé till att starta en rätt omfattande ny kurs, så länge det finns rätt pedagoger och intresserade deltagare.
– Snabbheten och kreativiteten hänger ihop med friheten.
Efter de allmänna valen 2022 förändras de lokala och regionala majoriteterna i flera politiska församlingar, liksom riksdagens sammansättning och regeringens politiska inriktning. Tidsandan påverkar såklart människor och samhälle, men för Folkuniversitetet är det ursprungliga syftet och det politiska oberoendet detsamma.
– De som skrev våra stadgar för dryga 60 år sedan, de var kloka att skriva dem med en väldig bredd. Vi ska verka i folkbildningens tjänst, säger Gunnar Danielsson.
– Det har ju givit en massa uppfinningsrika och nyfikna personer möjlighet att utveckla en mängd olika verksamheter och vägar. Det finns egentligen inga begränsningar på vad vi kan gå in i, inom utbildningsväsendet. Det har lett till en stor rikedom och visionen är att det ska fortsätta.
I den dagsaktuella debatten dras gränser mellan stad och land, mellan kulturelit och det som kallas ”vanligt folk”.
– Jag är rädd för att folkbildningen blir viktig i det så kallade kulturkriget, vilket vore djupt felaktigt. Förmågan att nå ut brett i alla län och alla kommuner är en enorm styrka hos folkbildningen, och det vore illa om man ser folkbildningen som någon sorts kulturelitprojekt, säger Gunnar Danielsson och fortsätter:
– Jag tror att vi som är företrädare för folkbildningen och uttalar oss i offentligheten ska tänka noga på det. Vi är inte en del av ett elitprojekt. Vi engagerar stora massor.
