Narkosläkare är en bristvara i Sverige. Det har Dada Merdan fått erfara. Hon är verksamhetsansvarig och rekryterande chef på en thoraxklinik i region Blekinge. Hennes lösning har blivit att rekrytera personal utanför Sveriges gränser. Men tillvägagångssättet kommer med en stor utmaning: bristen på kunskap i det svenska språket. För att få praktisera läkaryrket i Sverige kräver Socialstyrelsen kunskap i det svenska språket på C-nivå, vilket motsvarar mer eller mindre flytande tal.
– Utländska läkare tror ofta att det räcker med engelska, men så är det inte. Svenska är A och O. Många patienter kan inte engelska och journalerna måste dessutom skrivas på svenska, säger Dada Merdan.
I läkartjänsten ingår också att undervisa, något som kräver en gedigen kunskap om de svenska sjukvårdstermerna. Dada Merdan kom själv till Sverige från Bosnien på 90-talet, med en utbildning till sjuksköterska i bagaget. Hon och hennes man studerade svenska för invandrare på Komvux, men blev snart frustrerade över det låga tempot. De hoppade av och lärde sig svenska på egen hand. På Folkuniversitetet kompletterade de sina kunskaper med en kurs i sjukvårdssvenska. Erfarenheterna har gjort Dada Merdan till en kompetent arbetsgivare som förstår vad såväl verksamheten som medarbetarna behöver:
– Hade jag fått den chansen som jag ger mina läkare nu, herregud vad fantastiskt det hade varit, säger hon.
– Utländska läkare tror ofta att det räcker med engelska, men så är det inte, säger Dada Merdan.
Så vad är det då Dada Merdan ger sina läkare? Svaret är en skräddarsydd utbildning. Kliniken erbjuder handledning och Folkuniversitetet erbjuder språkundervisning med inriktning mot vården. Tillsammans arbetar de fram ett individuellt anpassat schema, med målsättningen att deltagaren så snabbt som möjligt ska kunna få sin svenska läkarlegitimation. Studier i svenska sker parallellt med praktik på kliniken.
– I början är man mest med och lyssnar på samtal mellan sin handledande läkare och patienterna. Allt eftersom får man alltmer utmanande uppdrag, som att på svenska redovisa något för gruppen vid våra morgonmöten. Vi testar oss fram, berättar Dada Merdan.
Att Folkuniversitetet erbjuder en individanpassad utbildning i svenska är både unikt och affärskritiskt, menar hon. Hon har testat flera olika lösningar och språkleverantörer men aldrig har det gått så snabbt och smidigt som nu. Att hon hittat en hållbar lösning bekräftas av den återkoppling hon får från sina utländska läkare.
– Vi har samma mål, att det ska gå fort för dem att få sin legitimation. Men det är också viktigt att de känner sig trygga med att inte kunna svenska från början. Med det här upplägget gör de det, säger Dada Merdan.
Samarbetet med Folkuniversitetet är något hon uppmuntrar alla chefer att undersöka. Och för egen del är rekryteringen av utländska läkare något som Dada Merdan definitivt kommer att fortsätta med.
– Ska jag hitta en specialistkompetens här i Sverige kan det ta 4-5 år. Nu kan jag få den kompetensen på halva tiden.
