I takt med klimatkrisen har intresset för hållbar självförsörjning ökat markant i Sverige, särskilt efter den svåra sommartorkan 2018 som belyste sårbarheten i vår livsmedelsproduktion. Även pandemin, den skenande inflationen och Rysslands krig mot Ukraina har fungerat som en väckarklocka för många och lett till en ökad medvetenhet om behovet av att stärka vår självförsörjningsgrad. I Sverige ser vi allt fler initiativ som ”hållbara beredskapsbyar” och fler kurser i permakultur och småskalig odling. Dessa färdigheter är inte bara praktiska i händelse av kris utan knyter också an till hållbarhetsrörelsen.
Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR) lanserade nyligen en odlingsrapport som kartlägger fritidsodlingens omfattning i Sverige. Med den vill de lyfta fram fritidsodlingens bidrag till folkhälsa, miljö och dess roll i krissituationer där egen matproduktion kan bli avgörande. Rapporten visar att 87 procent av alla svenskar har tillgång till odling i varierande form. Det rör sig om allt ifrån egna bostadsträdgårdar, kolonilotter eller sommarstugor till balkonger, terrasser och växthus. De senaste fem åren har intresset för odling dessutom ökat hos 38 procent av befolkningen.
– Att ett trädgårdsintresse som redan tidigare varit stort har växt ytterligare, det var oväntat och att fler, och speciellt bland de yngre åldersgrupperna, vill odla mer ätbara växter det var också en positiv överraskning, säger Lise-Lotte Björkman, ansvarig för odlingsrapporten. Och att man anser att kunskapsöverföringen mellan familj, vänner och olika generationer är så viktig, tillägger hon.
Att kunskap och tid är viktigt för att odla mat, och att egen odling är viktig i kristider är nämligen de påståenden som flest instämmer i. Dessutom visar undersökningen att det är miljövänligt och givande att odla själv och att egna frukter och bär smakar bättre än köpta.
Även bostadsbolaget Stockholmshem rapporterar en ökande efterfrågan på odlingsmöjligheter bland sina hyresgäster. Initiativ som kvartersodlingar och odlingslådor på innergårdar har lett till ökad biologisk mångfald, förbättrad trivsel och stärkt grannsämja.
– Att få möjlighet att odla även om du inte har en egen trädgård är positivt för alla. Förutom närodlat ätbart så bidrar det till biologisk mångfald och skapar mötesplatser som är viktiga för trivsel och trygghet, säger Ladan Odaway, kundförvaltare i Hässelby Strand, ett område där odlingsintresset är väldigt stort.
Odling i hemmamiljö har klivit fram som ett strategiskt värde för landets livsmedelsförsörjning, med svenska hushåll som alltmer vänder sig till sina trädgårdar för både njutning och nytta.
