De senaste åren har framväxten av en auktoritär populism som ifrågasätter den liberala demokratin märkts i stora delar av världen. Denna politiska rörelse kännetecknas av etablissemangskritik, ifrågasättande av vedertagen expertis och en etnisk nationalism där minoritetsgrupper pekas ut som hot. Centralt är också ett kulturellt motstånd mot progressiva värderingar i samhället. Detta motstånd kan beskrivas i termer av ett kulturkrig mellan polariserande konservativa och progressiva ståndpunkter.
I Sverige har denna utveckling studerats inom forskningsprojektet Folkbiblioteken i ett förändrat politiskt landskap. Ett demokratiuppdrag för en ny tid?. En utgångspunkt för projektet är att kulturpolitiken, som länge präglats av en bred politisk konsensus, i ökande grad utgör en arena för ideologisk konflikt. Projektet visar hur bibliotekens arbete för att främja minoriteters rättigheter, särskilt HBTQ-rättigheter, i flera fall uppfattas som alltför progressivt. Ett tydligt exempel är de senaste årens kontroverser kring Drag Story Hour. I några kommuner har politiker kritiserat bibliotekens verksamhet och försökt stoppa sagostunderna eftersom man anser att barn inte ska utsättas för ”sexualisering”. I andra kommuner har Drag Story Hour ställts in efter hot som riktats mot biblioteken.
Kontroverserna runt Drag Story Hour visar hur svenska folkbibliotek allt oftare hamnar i mitten av kulturkriget och används som politiska symboler. Denna utveckling följer på ett postpolitiskt tillstånd där kulturpolitiken länge varit ett område där konsensus rått och tjänstepersoner i hög grad styrt verksamhetens inriktning. Detta tillstånd har bäddat för ett ökat inflytande för partier som har ett ideologiskt perspektiv på kulturen och dess betydelse för samhällets utveckling.
Hur ska biblioteken förhålla sig i en tid av växande politiska motsättningar? Istället för att sträva efter konsensus och samförstånd kan konflikter, politiska passioner och olika uppfattningar om rätt och fel förstås som något grundläggande för en fungerande demokrati. Här kan bibliotek arbeta demokratifrämjande genom att synliggöra olika perspektiv och möjliggöra diskussioner om vad som är ett gott samhälle. Det centrala är att vi kan tycka olika men samtidigt erkänna varandra som legitima meningsmotståndare. Biblioteken kan stödja människor i att kunna vara oense på demokratiska sätt. Bland annat genom en mångfald av programaktiviteter.
