En rubrik i den brittiska dagstidningen The Times under 2025 lyder: ”Brittiska universitet lär litteraturstudenter hur man hanterar långa romaner”. I Sverige konstaterar regeringen samma år att landet ”befinner sig i en läskris” och sjösätter åtgärder som man hoppas ska vända trenden. Statistiska centralbyrån, SCB, får i uppdrag att kartlägga hur läsförståelsen bland högskolestudenter har utvecklats.
I rapporten som släpptes i april i år syns inga tydliga trender när det gäller läsförståelse bland dem som har skrivit högskoleprovet under åren 2016 till 2024. Men flera universitet har ändå valt att satsa på att få studenter att läsa mer skönlitteratur. Bakgrunden är en återkommande diskussion likt den beskriven i The Times: att många studenter i dag anses ha svårare att ta till sig längre och mer komplexa texter. Samtidigt lyfter allt mer forskning hur skönlitteratur kan bidra till allt från ett utvecklat kritiskt tänkande till empatisk förmåga. Och vicedekan Oskar Broberg, med ansvar för utbildningsfrågor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, är trött på tolkningen att skönlitteratursatsningarna handlar om en krisåtgärd.
I många diskussioner börjar man i änden med att ”vi har en läskris”, jag tycker att det är problematiskt.
– I många diskussioner börjar man i änden med att ”vi har en läskris”, jag tycker att det är problematiskt. Det är klart att vi använder skönlitteratur för att de svagaste ska bli bättre, men också för att de allra bästa ska komma längre. På Göteborgs universitet inledde man sin satsning på skönlitteratur tidigare i år. Oskar Broberg är samordnare för arbetsgruppen för GU Läser.
– Vi ser att skönlitteratur kan hjälpa till att hitta till läsningen, liksom att träna sig i att hitta fokus och engagemang. Det är inte fel med Powerpoint-föreläsningar, men om man som lärare bara använder det så riskerar man att studenterna somnar. Det blir samma med läsning – om studenter bara ska läsa handböcker så kroknar de. Satsningen rymmer flera delar.
En central komponent är att lärare kan söka medel för att integrera skönlitterära texter i sina kurser. Det handlar inte om att ersätta traditionell kurslitteratur, utan om att komplettera den. – Vi som universitet har en uppgift att träna studenter i självständigt och kritiskt tänkande, att hjälpa dem inse att världen är komplex – och skönlitteraturen kan erbjuda många nya perspektiv. Oskar Broberg ser också hur skönlitteraturen kan bidra till studenters och lärares arbetsmiljö. – Vi pratar om ”sense of belonging” i universitetsvärlden – om studenters känsla av acceptans, sammanhang och inkludering när de pluggar.
Skönlitteratur kan fungera som en plats för tillhörighet, läsidentitet och social gemenskap, säger han. Initiativet är fakultetsöverskridande. Skönlitteratur prövas inte bara inom humanistiska ämnen, utan även inom utbildningar där den tidigare haft en mer undanskymd roll. Oskar Broberg tar exemplet med boken ”I skuggan av ett brott”, av Helena Henschen, som handlar om ett uppmärksammat mord i Sverige under trettiotalet.
Det är viktigt att vi tänker igenom varför vi gör detta och sedan hur.
– Boken är fantastisk att sätta i händerna på historieelever för att diskutera vad vi vet om historien. Inom psykologin används Hjalmar Söderbergs ”Doktor Glas” i kursen som handlar om personlighetsutveckling. När man tar in autentiska fall och vrider och vänder på riktiga människor får man ett utfall, men när det är en skönlitterär karaktär kan man tillåta sig att vara friare i sin tolkning. Oskar Broberg är själv lärare i ekonomisk historia och har låtit sina studenter läsa Marit Kaplas ”Osebol”.
– Vi har en kurs som handlar om resurser, urbanisering och migration där hennes bok har fungerat väldigt väl för att få igång studenter i att diskutera frågorna. I samarbete med Folkuniversitetet erbjuds studenter vid Göteborgs universitet stöd att starta bokcirklar.
– Folkbildningen växte fram ur insikten om vad som händer när läsning sker i grupp och när samtal om texter får bre ut sig och vidga våra perspektiv, säger Lina Brustad, regionchef för folkbildning på Folkuniversitetet Region väst, i en artikel på universitetets hemsida. Göteborgs universitet är inte ensamma. 2020 startade Örebros universitetsbiblioteket ett projekt för att sprida utbudet av skönlitteratur och att ge studenterna möjlighet att ta del av den – både inom och utanför utbildningens ram. På Handelshögskolan i Stockholm kan eleverna bland annat delta i skönlitterära bokcirklar.
Skönlitteratur har under många år även använts som komplement till utbildningar inom vårdområdet. I USA infördes skönlitteratur på schemat vid några universitet i slutet av sjuttiotalet, och i Sverige var Umeå 1993 först med att introducera skönlitteratur i grundutbildningen.
I dag används skönlitteratur på läkarutbildningarna både i Sverige och utomlands, bland annat på Linköpings universitet. Genom att läsa och diskutera romaner, filmer och poesi får läkarstudenter goda möjligheter att lära sig hantera känslomässiga utmaningar i möten med patienter och anhöriga. Det konstaterar Anja Rydén Gramner, Linköping universitet.
– Det finns en hel del vetenskapligt stöd för att läkarstudenterna tycker att skönlitteratur ger dem mycket professionell utveckling – de uppger i flera studier att de får syn på sin egen profession och får bättre förståelse för andra människor. Man tänker sig att det kan stärka deras empati. Det har gjorts flera empatitester som har visat spridda resultat, men ganska många visar att empatin kan öka. Dock vet vi fortfarande väldigt lite om hur detta sker i klassrummet. I sin avhandling ”Cold heart, warm heart – on fiction, interaction and emotion in medical education” från 2022 har hon studerat vad som händer i läkarstudenternas och handledarnas samtal under litteraturseminarierna.
– Det finns potential för att utveckla reflektionsförmåga och självkännedom när studenterna får möjlighet att diskutera kring fiktiva patienters känslor och upplevelser. Avhandlingen har blivit starten på ett fyraårigt pågbyggnadsprojekt där man tittar närmare på empati som professionell förmåga i läkarutbildningen. Inom forskningsprojektet spelas seminarier in där läkarstudenter diskuterar skönlitteratur för att undersöka hur empati konstrueras i samtalen.
Kan du se några risker med att föra in skönlitteratur i utbildningar? – Ja, jag tror att det finns en jättestor risk att man tänker ”vi stoppar in böcker och ut kommer goda människor”. Det är viktigt att vi tänker igenom varför vi bör göra detta och sedan hur. Pisa-undersökningar visar konsekvent att de elever som läser för nöjes skull presterar bättre, inte bara inom språkstudier utan även i ämnen som matematik och natur. God läsförståelse lyfts som nyckeln till att förstå instruktioner och komplexa textuppgifter. Samtidigt visar siffror från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor att andelen unga i åldern 16 till 25 år i Sverige som läser böcker varje vecka har minskat från 59 procent år 2007 till 30 procent år 2024.
Lärare i Norden använder dock gärna skönlitteratur i undervisningen, men målet med läsningen skiljer sig åt. En avhandling vid Karlstads universitet från 2024 har undersökt och jämfört litteraturundervisning i Norden under första året i högstadiet och pekar på att läsning av skönlitterära texter spelar en viktig roll i nordisk förstaspråksundervisning, men att fokus inte främst ligger på att utveckla elevernas kunskaper om litteratur. Forskaren Anna Nissen menar att skönlitteraturen däremot fungerar som en språngbräda till djupare läsförmåga, eftersom den tränar både den tekniska och den emotionella delen av läsandet.
I avhandlingen lyfts att det särskilt i Sverige, på Island och i Finland är utvecklingen av elevernas läsförståelse som är den viktigaste anledning till att man använder skönlitteratur i undervisningen. I Norge använder lärarna i högre utsträckning skönlitteratur för att ge eleverna kunskaper om olika genrer och litterära begrepp.
Frågan om skönlitteraturens syfte är högaktuell inom den litteraturdidaktiska forskningen. Jenny Edvardsson är adjunkt i utbildningsvetenskap och doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad. Hon är också del av Expertrådet för läsning. Genom att använda skönlitteratur i undervisningen får eleverna möjlighet att ta del av situationer som de själva kanske inte möter i sin vardag, säger Jenny Edvardsson.
– Tillsammans med kollegor har jag använt skönlitteratur inom lärarutbildningens hem- och konsumentkunskap för att diskutera jämställdhet, normer och arbetsfördelning i hemmet.
Det har gett mycket att komma bort från det privata när man tittar på olika situationer och perspektiv.
Det har gett mycket att komma bort från det privata när man tittar på olika situationer och perspektiv. Att läsa skönlitteratur kan också öka elevers etiska kompetens, enligt två forskningsprojekt vid Göteborgs universitet som 2022 resulterade i boken ”Etik, berättelser och samtal” utgiven vid Gleerups förlag. Studien visar att skönlitteraturen kan konkretisera etiska frågor i undervisningen genom att föra in nya miljöer och röster. Edvardsson lyfter hur det i Sverige och många andra länder står i läroplanen att skolan ska utveckla elevers etiska kompetens, samtidigt visar forskning att det kan vara en svår uppgift. – Här vet vi att skönlitteratur är till hjälp om man vill få dryfta stora, svåra och kontroversiella frågor.
Jenny Edvardsson förklarar hur skönlitteraturen inte bara kan bidra till förbättrad läsförmåga utan också till ett bredare ordförråd. Hon talar om ordkunskap på tre olika nivåer, ofta kallade ”tiers of vocabulary”, som hjälper till att beskriva skillnaden mellan vardagligt tal, läst text och akademiskt språk.
– Om nivå ett är det talade språket och nivå tre är ämnesspecifika begrepp så har vi mycket i det skönlitterära som bidrar med ord på nivå två. Om du bara har talspråk är det svårt att förstå kurslitteratur, men om du bara har nivå tre-kunskap så kan du inte resonera kring litteraturen. Många studenter har i dag svårt att komma in i ett akademiskt skrivande eftersom de inte har med sig tillräckligt många ord på nivå två.
Men skönlitteraturens roll i undervisningen är omdebatterad. Förespråkare betonar dess värde som pedagogiskt verktyg, samtidigt som kritiska röster varnar för att litteraturen inte får reduceras till färdighetsträning för läsning. Jenny Edvardsson tycker att man ska se på skönlitteratur som både mål och medel.
– Det är inte antingen eller. Skönlitteratur har en otrolig kraft i sig själv – den kan få mig att gråta, bli arg, skratta och se saker ur nya perspektiv. Samtidigt finns en didaktisk potential i att den kan användas i undervisningen. Hösten 2022 påbörjade Jenny Edvardsson sin avhandling som är inriktad mot hur skönlitteratur kan användas som didaktiskt verktyg i högstadiets NO-undervisning. – Här finns potential, för vi kan se att många elever tycker att NO är abstrakt och svårt, genom att lyfta in skönlitteratur skulle man kunna bredda vad den naturvetenskapliga undervisningen innebär.
