Varför är det så svårt att gå från kunskap till handling? Det var klimatfrågan som engagerade och oroade Maria Wolrath, docent i retorik, och fick henne att forska och sprida kunskap i ämnet.
– De allra flesta bekänner sig till en hållbar livsstil och vill leva hållbart. Ändå är det så himla trögt att förändra vanorna. Vad beror det på? Här har retoriken verktyg att urskilja argumenten för att slippa ställa om.
– Jag förundras över att inte ännu fler intresserar sig för hur folk resonerar kring klimatet med tanke på vilken stor samhällskris det handlar om. ”Lilla jag” är det kanske vanligaste argumentet för att slippa ställa om. Vad lilla jag gör och inte gör kan verka försumbart, men påverkar gör det likväl, och styrs av sociala normer. För att återkoppla till oljespillet ovan: Vad sker om grannen Göran reagerar och frågar vad du håller på med?
Vi är sociala djur som formar vår moral kollektivt.
Då faller ”Lilla jag”-argumentet; ansvar och skam blir påtagliga.
Hur ska man förstå det skiftet? – Vi är sociala djur som formar vår moral kollektivt, säger Maria Wolrath. Hennes forskningsprojekt om vad som driver människor som faktiskt förändrar sin livsstil för klimatets skull ställer en del tidigare antaganden på ända.
– Mycket av hållbarhetsarbetet har vilat på myter och antaganden som att rädsla och alarmism gör oss passiva, och att nudging måste till, alltså att det måste vara lätt eller belönande att göra rätt. Det är förstås bra om det är det. Men nudging funkar på sånt som sopsortering eller på situationer som handlar om att välja mellan alternativ. Det funkar dåligt när det gäller att få människor att avstå från, eller minska ett beteende.
– Vår forskning visar att moraliska skäl är viktiga för den som avstår eller minskar. Man står helt enkelt inte ut med sig själv om man inte verkar för mer hållbara och klimatsmarta vanor. Ännu ett påstående som ibland upphöjs till sanning är att våra flygvanor är opåverkade över tid. Visserligen har flygandet ökat igen efter pandemin (2020–2022) men jämfört med tidpunkten för flygskamsdebatten strax innan dess har flygandet faktiskt minskat, säger Maria Wolrath. – När jag berättar det för journalister blir det ingen nyhet längre.
Vad är det då som påverkar folks beteende till det bättre? Maria Wolrath utgår ifrån sitt senaste forskningsprojekt om bygger på intervjuer med personer som jobbar med att få fart på omställning: – Människor spelar roll. Kalla dem för eldsjälar. – Samarbete, tillit och fika, och tjat. Det räcker inte med att informera en gång. Man kan behöva vara en jobbig jävel.
Det var intressant, berättar Maria, att se hur många som arbetade med hållbarhet pratade om vad de höll på med i metaforer. Det gav impulsen till boken Spela roll, som främst vänder sig till ”omställningsmäklare”, det vill säga alla som i sina yrkesroller (eller informella roller) arbetar för omställning: Hållbarhetsstrateger, samhällsplanerare, energirådgivare med flera. Till boken hör en studiehandledning för dem som vill jobba systematiskt. – Jag vill inte stanna med min forskning inom akademins väggar, förklarar Maria Wolrath all utåtriktad aktivitet som hon sysslar med, bland annat en podd, Klimatgapet. Bland alla forskare och medförfattare som Maria arbetar med lyfter hon särskilt fram Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan. – Det händer något särskilt när man får syn på hur kunskap, teknik och politik samverkar i alla skeenden.
Ofta framställs klimatet som ett val mellan system och individ. Falsk dualitet, det är både och, säger Maria Wolrath, som även pläderar för ett tredje spår: kollektiv handling där individen kan spela avgörande roll. Om sin egen resa till kunskap, via en klimatkalkylator bland annat, berättade Maria Wolrath redan i Sommar i P1 för tre år sedan.
Då var det rimligt att agera utifrån ansvar och moral. Så borde det vara om klimatet också.
Jag tänker att klimatfrågan utmanar vår bekvämlighet och livsstil. Vad tänker du om det? – Rätt analys. Samtidigt har vi en diskurs om att vi är egoister och inte kan agera på hot som upplevs som avlägsna. Men vi är mer än så. – Vi kan agera kraftfullt på kriser, vilket vi såg under pandemin. Då var det rimligt att agera utifrån ansvar och moral. Så borde det vara om klimatet också. När Maria talar inför publik kommer ofta frågan: Finns det hopp? ”Så f-n heller, det här är allvar”, säger hon och skrattar, ”i alla fall inte om man menar att det kommer att lösa sig utan att vi behöver göra något.”
Retoriken är Marias verktyg. Har Aristoteles (han med logos, ethos och pathos) något att säga oss i dag? – Han var en mästare i att urskilja tankestrukturer och argument utifrån hur de skapar mening. Jag har haft otroligt nytta av Aristoteles begrepp och sätt att tänka. Vi kan kommunicera oss blå med fakta och logik, men om vi inte lyckas väcka tillit och igenkänning eller beröra så faller det vi säger på hälleberget, säger Maria.
