läs också:

Universitetens nya roll i omställningen 

Bild: iStock
6 oktober, 2025
Samarbetet mellan svenska universitet och näringsliv växer snabbt med fokus på teknik och hållbarhet. Men i takt med att staten öronmärker medel för strategiska områden, väcks också frågan om den akademiska friheten riskerar att urholkas.
Bild: iStock
6 oktober, 2025

Sverige befinner sig i en brytningstid där det är tydligt att universitetsvärlden drar åt samma håll som industrin – i form av gemensamma forskningsprojekt, nya utbildningsprogram och innovationscenter. 

I Skövde byggs ett metodlabb för batterimontering där Högskolan i Skövde och Volvo samverkar. Samtidigt driver Uppsala universitet, KTH och Chalmers kompetenscentrumet Batteries Sweden, BASE, där företag som ABB, Scania och Volvo deltar aktivt. 

Där kan BASE bidra med kompetens och kunnande för att överbrygga omställningen.

– Den här samlingsplatsen behövs för att kunna koordinera och stärka hela batteriområdet, säger Daniel Brandell, professor i materialkemi vid Uppsala universitet och koordinator för BASE. 

Enligt Daniel Brandell rör sig batterifältet oerhört snabbt, vilket är viktigt för den omställning som Sverige och hela världen genomgår. Samtidigt är bristen på kompetens stor i Sverige. 

– Där kan BASE bidra med kompetens och kunnande för att överbrygga omställningen, menar han.  

Genom finansiering från bland andra KK-stiftelsen, Energimyndigheten och Wallenbergstiftelsen satsas miljardbelopp på att koppla samman akademisk spets med industrins konkreta behov. Projekt som GRACE vid Jönköping University fokuserar på cirkulär produktion, medan LTU är navet för vätgasforskning i norr. 

I regeringens forsknings- och innovationsbudget för 2025 öronmärks 60 miljoner kronor till batteriforskning, fördelat på fem universitet. Syftet är att stärka Sveriges kompetens inom kritiska teknologier för fossilfri omställning. 

Daniel Brandell, professor i materialkemi.
Daniel Brandell, professor i materialkemi. Foto: David Naylor

Men det handlar inte bara om forskning, även utbildningen förändras. Nya civilingenjörsprogram inom elektrifiering och hållbar industri utvecklas i nära dialog med företag. Studenter får tillgång till avancerade labbmiljöer, kunskapsöverföring och mentorskap från näringslivet. 

Men samtidigt som dessa satsningar gynnar samhällsutvecklingen och industrins kompetensförsörjning, växer en oro inom akademin. Vad händer med långsiktig, fri forskning när finansiering allt oftare kräver samverkan med näringsliv och staten öronmärker medel för strategiska områden? 

Frågan har blivit extra aktuell sedan Trumpadministrationen i USA började utöva juridiskt och ekonomiskt tryck på landets universitet. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska analysera om det nuvarande svenska regelverket skyddar den akademiska friheten och lämna eventuella förslag till förstärkningar. Utredningen ska vara klar strax före valet 2026. 

 

Rapport om akademisk frihet

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har låtit ta fram en rapport om akademisk frihet i Norden. Rapporten är i huvudsak en utblick och jämförelse med alla de nordiska länderna. Den avslutas med förslag riktade framför allt till riksdag och regering för att tydliggöra och förstärka den akademiska friheten.
liknande läsning:

Tack!

Du är nu anmäld till Tidskriftens nyhetsbrev.