Forskaren Maria Hedblom är entusiastisk när hon ska kliva in i framför publiken som tagit sig till biblioteket i Finspång den här kvällen.
– Detta är en av de roliga sakerna för egen del — jag får träffa människor och se platser jag aldrig skulle ha besökt annars!
Det är vår i luften men glest i centrum av det anrika brukssamhället där man en gång i tiden tillverkade kanoner, kulor och annat av järnmalm som hämtades från bergslagen. På vissa platser i Finspång är historien mycket påtaglig med vackra industriminnen och till och med ett pampigt slott med tillhörande park utmed vattendraget som klyver orten. Det är imponerande välbevarat och kommunen kallar sig självsäkert ”den svenska industrins vagga”.
På det betydligt modernare biblioteket är det snarare framtiden som är i fokus den här kvällen. Närmare bestämt den oerhörda teknikutveckling vi står inför med den artificiella intelligensens växande betydelse i samhället.
– Det händer så mycket inom AI och jag tycker att det är svårt att kunna allt själv – då är det skönt att det kommer någon, förklarar bibliotekarien Elin Nilsson som har bjudit in kvällens föreläsare från den lista med olika forskare och ämnen som Folkuniversitetet sätter samman åt biblioteken. Maria Hedblom som är universitetslektor i datavetenskap och kopplad till Jönköping University är en av dem.
– Jag har varit på bibliotek och kulturhus i ett 30-tal huvudsakligen mindre kommuner runt om i Småland, Skåne, Östergötland och Sörmland. De är väldigt tacksamma när jag kommer, utan Folkuniversitetet hade de inte haft samma möjlighet att bjuda in gäster från forskarvärlden eftersom de saknar kontakter och har begränsade resurser, förklarar hon och välkomnas med en applåd av Finspångspubliken.
Väldigt mycket är positivt medicinskt och tekniskt, men hur kommer man att använda detta politiskt? Det är jag lite skärrad inför.
Bland de som sökt sig till kvällens AI-föreläsning finns Bengt Beskow, och han är oroad över utvecklingen.
– Jag är rädd för att det blir för stor makt via AI. Idag är det fortfarande en politisk ledning som är anständig och bra men det finns en risk att någon kan missbruka det här. Väldigt mycket är positivt medicinskt och tekniskt, men hur kommer man att använda detta politiskt? Det är jag lite skärrad inför, säger han.
Också Josephine Kersten-Jones är bekymrad, men har blandade känslor inför teknikutvecklingen.
– Det beror på hur det används och av vem – det tycker jag är mest otäckt, säger hon.
– Det är ”50/50” mellan positivt och negativt, enligt Michael Kersten-Jones. Men det finns väldigt stora möjligheter, menar han — själv verksam som pensionsspecialist och det låter som att han tycker att fördelarna överväger, trots allt.
Det är just oro som är en av förklaringarna till Folkuniversitetets satsning på det här ämnet förklarar Therese Andersson som är verksamhetsledare i organisationen och ingår i den grupp som arbetar med att föra ut forskningskommunikation. Nära 900 föreläsningar blev det i över 150 kommuner förra året.
– Vi tog del av en rapport från Internetstiftelsen där en enormt stor del av de tillfrågade var i princip rädda för AI. Det kan man vara, men det finns en mycket stor folkbildningsinsats att göra — AI kommer att finnas kvar och vi kommer att behöva förhålla oss till det. Som folkbildare är det viktigt att öka den allmänna kunskapsnivån kring AI, om vad man ska se upp för och vad som är vettigt och bra. Nu får man lyssna på någon som vet och jag hoppas att man börjar nysta i det för att få en grundkunskap som gör att man kanske vågar ta sig an AI om man är rädd för det — det ligger i linje med Folkuniversitetets verksamhetsåtagande, menar hon.
Att avdramatisera AI är ett av målen för forskaren Maria Hedblom som ger publiken en bred, pedagogisk historielektion om den häftiga tekniska utvecklingen. Från den tidiga utrustningen för att göra beräkningar, den första programmeraren (som var en kvinna, berättar hon förtjust) till användningen av digitala ettor och nollor och nu generativ AI som kan skapa bilder och text av enorma mängder information. Hon visar också hur fördomar riskerar att förstärkas när AI fattar beslut, tränad på gammalt innehåll.
Övervakning och fake-filmer är en annan obehaglig baksida av utvecklingen och Maria Hedblom beskriver hur bedrägerier kan genomföras när det bara krävs 30 sekunder för att AI ska kunna imitera en röst.
– Många har rädslor som kommer från populärkultur-bilden och media. Jag tar upp oro som är befogad, men jag vill slå hål på myter och få folk att förändra hur de ser på detta med de insikter de får med sig. Förstår man kan man som samhälle lättare välja hur det ska hanteras, men förstår man inte hur de här sakerna fungerar är det lätt att man blir rädd. Många kommer fram efter föreställningen och säger just att de förstår hur det funkar och att de känner sig lite tryggare.
Jag är lite mindre rädd efter det här — tack vare kunskap som kändes vederhäftig.
När frågestunden efter föreläsningen avslutats och åhörarna lämnar biblioteket bekräftas det Maria Hedblom nyss förklarat — att kunskap lugnar.
– Jätteintressant, spännande, roligt och informativt! säger Gunilla Beskow som har sett det lite som i ”Matrix”, att AI ska ta över.
– Jag är lite mindre rädd efter det här — tack vare kunskap som kändes vederhäftig, säger hon och fortsätter ut i Finspångskvällen, lite tryggare.
