– Nyheten som kom igår om desinformation kring vindkraft har man ju funderat mycket på, säger Håkan Wernersson.
Det är onsdag. Kvällen innan har en ny kartläggning från Wind Europe presenterats. Den visar att spridningen av falska budskap om vindkraft är störst i Sverige jämfört med andra europeiska länder – och att desinformation bromsar utbyggnaden av förnybar energi i Europa.
Den här aprilkvällen har cirkeldeltagare samlats i en källarlokal i Malmö för att prata om lurig statistik. Håkan Wernersson är en av dem. Tillsammans med elva andra deltar han i studiecirkeln ”Informerad eller manipulerad?” som fokuserar på källkritik, mänskligt beteende och AI.
– Iranska propagandavideor, har ni sett några sådana? De är jättestora nu. Alltså AI-genererade videor med Legofigurer. De handlar om USA och Trump, och det luriga är att många kan hålla med om USA-kritiken oavsett vad man tycker om Iran, säger cirkelledare Charlotte Ovesson, statistiker och beteendevetare.
– Hur vet man att de är från Iran? undrar Axel Lindhe och Ovesson berättar om hur de märks upp.
– Det här visar att om man är rolig på internet så vinner man mångas hjärtan, även om folk egentligen inte normalt sett skulle vilja ta del av Irans propaganda så blir vi sämre på att kontrollera källor och sammanhang när det väcker känslor, säger Ovesson.
Generativ AI väntas för första gången spela en tydlig roll i en svensk valrörelse. Oron ökar för påverkanskampanjer – och för hur sociala mediers algoritmer styr vad människor ser och delar. Det kan handla om videoklipp, diagram eller inlägg som upplevs som sanna just för att de dyker upp så ofta.
– Om man inte förstår AI och det digitala informationslandskapet så är risken att man blir lurad och röstar efter en verklighet som inte stämmer, säger Ovesson.
Studiecirkeln blev fullbokad på en dag och har lockat deltagare i olika åldrar och med skilda bakgrunder. Här finns politiker, journalister, pensionärer och krissamordnare. Ovesson beskriver arbetet som en del av samhällets demokratiberedskap. – Vi ska vara beredda att möta sånt som hotar demokratin, vi behöver bli mer motståndskraftiga även när det kommer till information.
Diagram kan man gömma mycket i, det som inte syns kan vara lika viktigt som det som syns.
Under kvällen presenterar Charlotte Ovesson sitt ”Överlevnadskit för statistik” – en checklista för att bedöma hur tillförlitlig statistik är. Varför har den tagits fram? Hur har undersökningen genomförts? Och vad saknas?
– Diagram kan man gömma mycket i, det som inte syns kan vara lika viktigt som det som syns säger hon och fortsätter:
– Statistik används i valet: ”Arbetslösheten har gått ner såhär mycket”, ”bensinpriset har gått upp såhär mycket” – man använder statistik för att lyfta fram och argumentera för åsikter.
Deltagarna får i kväll arbeta i grupper med att skapa ”fulstatistik”. En grupp ska ta fram en opinionsundersökning som visar att Malmöpartiet har starkt stöd i kommunen. En annan grupp arbetar för ett korvstånd och ska visa att Malmöbor tycker att korv är både gott och trendigt.
I den första gruppen kommer idéerna snabbt:
– Vi tar fram två alternativ bara. Vilka skulle du helst rösta på: Lundapartiet eller Malmöpartiet? föreslår Anna Prahl. – Och så frågar vi bara Malmöbor va? säger Lena Hammar och alla är överens.